Familjen Nujens penningtransaktioner med Rakhmat Akilov [utbrutet]

Miljö- och byggnämnden
Region Gotland
621 81 Visby

Begäran om utredning av omständigheterna kring tidigare beviljat bygglov
Tingstäde Furbjärs 1:26

Den 30 november 2018 ingav jag anonymt en anmälan om olovligt byggande och olovlig verksamhet, bland annat på den av Debbie Nujen och Loran Azad (Özz) Nujen samägda fastigheten Furbjärs 1:26. Anmälan var inte adresserad till dåvarande byggnadsnämnden utan till nio olika mottagare (både förtroendemän och tjänstemän) inom Region Gotland. Detta beroende på att handläggningen av det tidigare bygglovsärendet (BN 2013/227) syns ha skett på ett otillbörligt sätt, vilket får konsekvenser även för handläggningen av föreliggande tillsynsärende (MBN 2019/1681).

I miljö- och byggnämndens beslut den 11 juni 2019, som finns publicerat på nätet, sägs att bygglov beviljades 2013-04-03 för "ombyggnad och ändrad användning från förråd till bostadshus". Enligt vägledande domar i Mark- och miljööverdomstolen ska utgångspunkten vara att en bygglovsansökan ska prövas utifrån vad som anges vara den åtgärd som bygglov söks för. Det förutsätts dock att till ansökan bifogade handlingar, till exempel erforderliga byggnadsritningar, är förenliga med den lovpliktiga åtgärd som ansökan avser. Om så ej är fallet skall ansökan avslås och/eller omarbetas så att handlingarna står i överensstämmelse med den åtgärd som bygglov i realiteten söks för (se t ex MÖD 2015-06-23 mål nr P3554-15 och MÖD 2018-03-20 mål nr P7484-17).

Av den bygglovsansökan gällande fastigheten Furbjärs 1:26 som ingavs till nämnden 2013-01-23 framgår, att den visserligen avser ombyggnad och förändrad användning från förrådsbyggnad till bostadshus. Men det framgår inte explicit av ansökan för vilken typ av boende och för vilken typ av bostadshus bygglov söks. Ett boende kan vara ett fritidsboende, ett gruppboende, ett HVB-hem, etc. Ett bostadshus kan vara ett enbostadshus med endast en lägenhet, ett tvåbostadshus med två lägenheter eller ett flerbostadshus med tre eller fler lägenheter. I det här ärendet beviljades efter drygt två års handläggningstid bygglov för tvåbostadshus fastän ansökan avsåg enbostadshus, vilket framgår av det besiktningsprotokoll som upprättats efter tillsynsbesöket på fastigheten den 16 maj i år: "Byggnaden på fastigheten är föremål för utredning vad gäller olovlig åtgärd som avser ändrad användning av tvåbostadshus till uthyrningsverksamhet som innefattar tillfällig vistelse under hela året." Beslutet att bevilja bygglov för tvåbostadshus fattades 2015-04-03 såsom ett enkelt delegationsärende och redovisades endast i byggnadsnämndens arbetsutskott.

Det finns åtminstone fem för regionens förtroendemän och tjänstemän besvärande omständigheter kring själva bygglovsprocessen, som har pågått från det att Debbie Nujen och Özz Nujen förvärvade fastigheten 2012 fram till att slutbesked gavs 2018 och som bör utredas av miljö- och byggnämnden.

1. Den första omständigheten är, att två privatpersoner överhuvudtaget har kunnat förvärva en drygt 92 000 kvadratmeter stor centralt belägen och sjönära "villatomt" i Tingstäde direkt av staten för endast 1 050 000 kronor. Det är okänt vilka muntliga utfästelser och förhandsbesked om bygglov m.m. som dåvarande byggnadsnämndens politiker och/eller tjänstemän har givit Debbie Nujen och Özz Nujen inför förvärvet. Det är också okänt vilka eventuella andra planer som funnits för tomten.

2. Den andra omständigheten är, att redan de ursprungliga bygglovshandlingarna visar att det inte är för något vanligt boende eller något vanligt bostadshus som bygglov söks. Byggnadsritningarna, som upprättats av Debbie Nujens make Rickard Damm, ger snarast intrycket att det handlar om något slags gruppboende, ett HVB-hem eller möjligen ett asylboende. Större delen av bottenplanet om ca 175 kvm upptas av ett enda stort gemensamhetsutrymme, som på ritningen är inrett med två soffgrupper och sex bord för sammanlagt 34 matgäster. I anslutning till gemensamhetsutrymmet finns ett väl utrustat storkök. En mindre avskild del av bottenplanet ser ut att vara avsett för gruppboendets personal med en egen entré, ett eget mindre kök med matplats och ett mindre uppehållsrum med tillhörande toalett. Till övervåningen leder två trappor, en från personalutrymmet och en från gemensamhetsutrymmet. Hela övervåningen upptas av åtta sovrum på ömse sidor av en genomgående korridor. Vart och ett av sovrummen har två sängplatser och ett badrum som är inrett med golvvärme, duschkabin, tvättfat och WC-stol.

3. Den tredje omständigheten är, att ansökan av den dåvarande byggnadsnämnden redan från början behandlades som ett enkelt delegationsärende. I normala fall tas en ansökan om bygglov för flerbostadshus, hotell eller gruppboenden av olika slag alltid upp för beslut i den politiska nämnden.

4. Den fjärde omständigheten är, att den dåvarande byggnadsnämnden har beviljat bygglov för tvåbostadshus fast planritningar och övriga handlingar i ärendet tydligt visar, att ansökan i själva verket avser bygglov för flerbostadshus i form av ett slags lägenhetshotell. Varken Länsstyrelsen eller Boverket skulle gå med på att ett bostadshus som har åtta med separata nycklar låsbara rum med åtta tillhörande badrum är ett tvåbostadshus. Vid en laglighetsprövning i domstol skulle det av byggnadsnämnden beviljade bygglovet uppenbart visa sig vara både regelstridigt och lagvidrigt.

5. Den femte och kanske mest graverande omständigheten av alla är, att ingen förtroendeman, tjänsteman eller besiktningsman under den mer än fem år långa bygglovsprocessen överhuvudtaget tycks ha reagerat på det regelstridiga och lagvidriga sätt som ärendet har handlagts på.

Då den byggnad på fastigheten som nu är föremål för utredning aldrig har varit något tvåbostadshus kan inte heller Debbie Nujens och Özz Nujens lagöverträdelse sägas bestå av att "utan lov ha ändrat användningen från tvåbostadshus till uthyrningsverksamhet som innefattar tillfällig vistelse under hela året". Byggnaden har i lagens mening (9 kap 2§ första stycket 3 a PBL) aldrig anpassats till det senaste (felaktigt) beviljade bygglovet. Lagöverträdelsen består av att ägarna utan lov har ändrat användning från flerbostadshus (som i sin tur har byggts utan bygglov) till uthyrningsverksamhet i form av hotell- eller pensionatsrörelse. Det av byggnadsnämnden felaktigt beviljade bygglovet för tvåbostadshus måste av den nya miljö- och byggnämnden antingen rivas upp eller fastighetsägarna föreläggas att bygga om det nuvarande flerbostadshuset på fastigheten till ett tvåbostadshus.

Avslutningsvis kan nämnas att det även för beräkning av byggsanktionsavgiftens storlek är av vikt att fastställa vilken typ av bostadshus lagöverträdelsen gäller. Byggsanktionsavgiften för att utan lov ändra användning av ett 350 kvm stort tvåbostadshus är drygt 50 000 kronor, medan motsvarande avgift för ett flerbostadshus är fyra gånger större eller drygt 200 000 kr. Det finns i detta speciella tillsynsärende ingen anledning för miljö- och byggnämnden att reducera byggsanktionsavgiften.

Stockholm den 14 juni 2019

N.N./ Advokat

Den osminkade sanningen om familjen Nujens byggnadsverksamhet på Gotland (1)

Dagens Nyheter publicerade lördagen den 9 november 2019 en stort upplagd artikel om Özz Nujen och Måns Möller, författad av kulturredaktionens reporter Sverker Lenas. Artikeln är en enda lång hyllning av komikerparet och deras show "Världens historia", där texten varvas med nio foton av paret utvikta i olika kroppsställningar. För knappt ett år sedan, den 2 december 2018, publicerade Svenska Dagbladet en liknande hyllningsartikel, den gången om Özz Nujen ensam, som var författad av hans komikerkollega Lars Berge. Artikeln upptog fem helsidor och på papperstidningens förstasida hade rubriken "Rentvådd efter turbulent tid" satts intill en bild av komikern. I tidningens digitalupplaga ändrades uttrycket "rentvådd" dagen därpå till "har fått en viss upprättelse" efter att tidningen fått motta kritik för att avsiktligt lura läsarna genom att publicera s.k. "fake news".

Varken Svenska Dagbladet eller Dagens Nyheter har till uppgift att rentvå eller ge upprättelse åt vare sig kända eller okända personer som misstänks eller anklagas för olika brott. Det är de rättsvårdande myndigheternas, främst domstolarnas, sak att fria eller fälla. Sveriges två största morgontidningar har däremot ett ansvar mot sina läsare att informera om fakta - även när det gäller en av media så uppburen och omhuldad person som Özz Nujen. Om han i tidningskrönikor och sociala medier uttalar sig vitt och brett om den låga skattemoralen hos rika bolagsdirektörer och sedan själv avslöjas vara en skattesmitare, har detta givetvis ett mycket stort nyhetsvärde, även för Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters läsare.

Den "affär" som Sverker Lenas i mycket diffusa ordalag refererar till i sin artikel har nu i snart två års tid fullständigt tigits ihjäl av i stort sett alla media. Enda undantaget är SVT:s Uppdrag granskning, som i april förra året visade ett kort utdrag av Janne Josefssons famösa intervju med Özz Nujen. I Dagens Nyheters artikel tas på slutet affären med de svarta löneutbetalningarna till Rakhmat Akilov upp på ett minst sagt märkligt sätt. Man kan av följande citat ges intryck av att det i själva verket är Özz Nujen som har blivit utsatt för övergrepp och inte de mördade och lemlästade människorna på Drottninggatan och deras anhöriga:

I "Världens historia" finns en referens till affären, ett skämt om att det kan vara "farligt att anlita Akilov som arbetskraft". Men att historien fortfarande är sårig är uppenbart.
- Det börjar blekna, men det har också lärt mig att man aldrig ska vika ner sig när man har rätt. På ett sätt är jag glad över erfarenheten, för jag behöver inte rensa i min telefonlista, det gjordes av sig självt. Man vet vilka som är ens vänner och inte. Och där måste jag berömma Måsse faktiskt, för när det var som jobbigast då var han där, säger Özz Nujen och ögonen blir plötsligt blanka och orden stockar sig i halsen.

Varför Özz Nujen ett år efter dödsmassakern på Drottninggatan har känt ett behov av att skämta om saken, är väl i grund och botten en fråga för en psykiater. Här är istället huvudfrågan, vad Özz Nujen menar med att han "har rätt". Han kan inte gärna mena, att han som fastighetsägare och byggherre har rätt att anlita svart arbetskraft för renovering av sina egna fastigheter på Gotland. Han har inte heller rätt när han påstår, att han inte har haft något med renoveringen och ombyggnaden av fastigheterna på Gotland att göra. Det spelar ingen som helst roll om det är hans syster, hans svåger eller någon annan känd eller okänd person som har rekryterat Rakhmat Akilov som svart arbetskraft. Själva brottet "undandragande av skatt" begås ju inte av dessa utan av fastighetsägaren Özz Nujen själv, när han låter bli att redovisa byggnadsprojekten och de svarta löneutbetalningarna i sina moms- och arbetsgivardeklarationer till Skatteverket och därvid underlåter att betala lagstadgade skatter och arbetsgivaravgifter.

Özz Nujens och hans syster Debbie Nujens tre fastigheter på Gotland är bebyggda med två före detta skolbyggnader och två före detta magasinsbyggnader som har en sammanlagd totalyta på ca 1 325 kvadratmeter. Ett stort byggnadskomplex bestående av fyra byggnader har alltså av både Advokatsamfundet och i media missledande framställts som om det vore ett för en familj ordinärt "sommarhus". Alla fyra byggnaderna har i år utretts som misstänkta olovliga svartbyggen av Region Gotlands miljö- och byggnämnd. För tre av byggnaderna, som ägs gemensamt av Özz Nujen och Debbie Nujen, har beslut redan fattats av nämnden. För den fjärde byggnaden, som ägs av Özz Nujens företag Nujen Media AB och som även den har byggts om utan bygglov, kommer beslut snart att fattas.

De åtgärder som har vidtagits på de av Özz Nujen och hans syster ägda fastigheterna har vid besiktningen konstaterats vara lovpliktiga men har av fastighetsägarna utförts utan bygglov, varför lagstadgade byggsanktionsavgifter så småningom kommer att utkrävas av dessa. Det kan komma att handla om betydande bötesbelopp med tanke på byggnadernas storlek och deras i grunden förändrade användning. Både Özz Nujen och Debbie Nujen har av nämnden förelagts, att inom sex veckor från det besluten vunnit laga kraft lämna in fullständiga bygglovsansökningar för att kunna pröva om bygglov kan ges i efterhand för de åtgärder som har utförts utan lov. Miljö- och byggnämndens beslut har överklagats av fastighetsägarna till länsstyrelsen, där ärendena nu har legat under drygt fyra månader utan att några beslut har fattats.

I sitt överklagande av miljö- och byggnämndens beslut hävdar Özz Nujen och Debbie Nujen att ett av svartbyggena, "Villa Zetterling", är en bostad där deras far numera bor permanent efter att ha mantalsskrivit sig på fastigheten våren 2019. För att styrka detta har de bilagt en skrivelse som Debbie Nujen ingav till byggnadsnämnden redan den 13 mars 2013, där hon påstår att hennes föräldrar "har som ambition" att flytta till Gotland och bosätta sig i den ena delen av fastigheten. I skrivelsen står även följande:

"Efter flera års sökande och budgivningar på Gotland hittade vi denna fastighet. Vi köpte fastigheten Tingstäde Furbjärs 1:26 under 2012. Jag och min familj har som ambition att bygga om fastigheten som finns på tomten till en släktgård."

Vad Debbie Nujen i dessa tre meningar försöker göra troligt är, att familjen till slut funnit sitt drömhus på Gotland - och detta i form av ett nergånget och helt urblåst kallförråd, som en gång nyttjats som projektilmagasin av försvarsmakten och som är beläget på en stor ödslig skogstomt i ett gammalt militärt barack- och förrådsområde. Det förefaller vara ett mycket märkligt val av släktgård, särskilt när det görs av två yrkesmässigt framgångsrika och förmögna personer med årliga miljoninkomster (för bildbevis se Laboratoriebacken - www.tjelvar.se)

Inte heller de två före detta skolbyggnader i Tingstäde som Özz Nujen och Debbie Nujen förvärvade av regionen ett par år senare, framstår som några självklara objekt att byggas om till sommarstugor eller ytterligare släktgårdar för familjen, utöver den som vid tidpunkten för förvärven 2015 redan var under byggnad. En nerlagd gammal skola (Tingstäde Nystugu 1:125) med flera stora skolsalar skulle däremot göra sig utmärkt som flyktingboende, särskilt som en före detta skolbespisning med kök och matsal redan fanns tillgänglig i den andra gamla skolbyggnaden (Tingstäde Nystugu 1:142).

Den osminkade sanningen om familjen Nujens byggnadsverksamhet på Gotland (2)

Alla Özz Nujens och Debbie Nujens fastigheter i Tingstäde förvärvades helt säkert från början med avsikten att bygga om dem till särskilda boenden för asylsökande flyktingar - en från och med sekelskiftet alltmer lukrativ bransch som i Sverige snart skulle komma att utvecklas till en miljardindustri. Mest lukrativa var HVB-hemmen, d.v.s. behandlingshemmen för ungdomar med missbruksproblem och kriminalitet , särskilt om dessa fylldes med ensamkommande flyktingbarn. De kommuners socialtjänster som anlitade något av Gotlands många ungdomshem, betalade kanske 1000 -1200 kronor per vårdplats och dygn. Migrationsverket betalade för placeringen av ett ensamkommande flyktingbarn mer än det dubbla. Några månader efter Özz Nujens och Debbie Nujens förvärv av de två skolbyggnaderna i Tingstäde bildade Debbie Nujens make Rickard Damm bolaget Othem Omsorg AB, vars uppgift bland annat var att driva just boenden för ensamkommande flyktingbarn.

Özz Nujens namn dyker upp i de gotländska bolags- och föreningsregistren redan fyra år före det första fastighetsköpet 2012 tillsammans med systern. År 2008 var han ledamot i styrelsen för den nybildade ideella föreningen Gotland Live, vars uppgift var att driva en radiostation för ungdomar på ön. Styrelsens ordförande var Özz Nujens ett år yngre bror Ulas Nujen. Föreningen hade svårt att hitta finansiärer till radiostationens drift, som beräknades uppgå till 200 000 kronor per månad, och sändningarna upphörde redan efter ett par år. Det verkar som om Özz Nujen själv fick bidra med de nödvändiga medlen, åtminstone tyder ett uttalande av honom några år senare på detta: "Fan va pengar jag pumpade in", berättade han utan omsvep för en frilansfotograf i Visby den 18 juni 2014 inför ett framträdande på Gutavallen. En annan styrelseledamot i föreningen var mångsysslaren Martin Eriksson, vid denna tid anställd av Hassela Gotland som föreståndare för Tors gård i Bro norr om Visby, ett av bolagets behandlingshem för ungdomar med missbruksproblem och kriminalitet. Samma år som föreningen bildades grundade han en städfirma som fick namnet Gotland Venture AB. Om den nybildade rörelsen kunde man läsa följande i en lokal annons:

"Gotland Venture AB i Visby är ett städföretag eller ett företag inom städning som kan hjälpa dig med det mesta inom städning som du kan tänka dig. Gotland Venture AB kan till exempel hjälpa dig med flyttstädning inför flytten till Visby, städa på kontoret eller hjälpa till vid en rensning."

Ännu sex år efter bildandet redovisade Martin Erikssons städföretag synnerligen nedslående siffror - 2014 uppgick förlusten till 286 000 kr, tillgångarna till 75 000 kr och de kortfristiga skulderna till 160 000 kr. Det är detta skuttföretag inom städ- och flyttbranschen, som Özz Nujen och Debbie Nujen väljer att anlita som huvudentreprenör för sitt till enbostadshus maskerade HVB-hem "Villa Zetterling" för ensamkommande flyktingbarn. Det framgår bland annat av det förslag till kontrollplan för projektet som lämnades in till byggnadsnämnden i juli 2014. De följande tre åren steg det lilla städföretagets omsättning markant, något som eventuellt kan bero på att pengar från Özz Nujen nu pumpades in i bolaget. I den reviderade kontrollplanen från augusti 2015 finns Martin Eriksson visserligen inte längre angiven som huvudentreprenör för byggprojektet, som nu uppges genomföras i egen regi av Özz Nujens svåger Rickard Damm. Men det utesluter ju inte, att Martin Eriksson ändå kan ha anlitats och avlönats svart av familjen Nujen under hela den 3-4 år långa byggprocessen. Det finns till och med skäl att misstänka, att det i själva verket är HVB-experten Martin Eriksson som har upprättat ritningarna till "Villa Zetterling", fast dessa i bygglovsansökan har signerats av Rickard Damm. För mångsysslaren Martin Eriksson hade säkert under läroåren hos Hassela Gotland skaffat sig goda kunskaper såväl i vården av unga missbrukare som i renoveringen av gamla nergångna hus.

Nice den 11 november 2019

medianox