Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Det tror jag också. Frågan är om ens någon av de anhöriga fått läsa det? Inte alls en självklarhet. Vi kan bara gissa och jag vet vad du gissar o du vet vad jag gissar.

Ja precis.
En välutbildad kvinna som visar överdriven oro och fixering vid sitt barn som hon tror är sjuk. Som var utmattad.
Det såg folk men de såg inte mord komma.
Varken make, bror.eller vänner.

Det var svår och allvarlig depression. För hon överlevde och kunde bedömas av flera psykiatriker. Dåliga copingstrategier. Kompartmentalisering.

Det delgavs inte i Tyskland heller mig veterligt och det var långt.

Nej. Det står inte och faller med avskedsbrev. Vi fick tillräckligt via PT.
Om motiv. Om hårt ansatta. Om en kolsvart syn på tillvaron och framtiden. Att allt fokus varit på barnen och att lösa situationen.
Att de var överens och ville dö.

Jo just det en kvinna, en förälder som tappar förnuftet och har vanföreställningar.

Men i Bjärred påstås de varit två som samtidigt hade likadana extrema vanföreställningar att familjen skulle utplånas - trots att de inte var psykiskt sjuka.
Dessutom kunde de både två sköta sina jobb under månader av fattade mordbeslut. Och hålla masken.

Att det går att framkalla medvetslöshet på några sekunder är verklighet. Om du tycker att allt som talar mot din tes är att försköna så är det bara för att det strider mot din vrångbild. Det fanns en tid när du beskrev vilka hemska avvärjningsskador O måste ha. Enligt dig gick det inte att strypa någon utan att bli sådana skador. Det visade sig också vara rena fantasier.

Jo just det en kvinna, en förälder som tappar förnuftet och har vanföreställningar.

Men i Bjärred påstås de varit två som samtidigt hade likadana extrema vanföreställningar att familjen var bättre död - trots att de inte var psykiskt sjuka.
Dessutom kunde de både två sköta sina jobb under månader av fattade mordbeslut. Och hålla masken.

Nej, folk som tar sina liv är sällan friska och sunda.
Majoritet av dem som tar livet av sig är tvärtom sjuka i en depression.

En förälder är högst troligt mer illa däran tidigare än den andra. De är nämligen inte stöpta i samma form.
Däremot är båda garanterat utmattade, nedstämnda och bekymrade efter flera år med sjukt barn.
Hårt ansatta med fokus på sjuka barn och att lösa detta.

De isolerade sig. De bad inte om hjälp. De satt och ruminerade tillsammans.
Om de var psykiskt friska när beslut fattas går inte att få fram. De är nämligen döda.
Det fanns dock inget dess innan i journaler - och de sökte inte hjälp.

Men att de givetvis inte mådde bra om de vill dö är inte raketforskning och absolut inte om de kommer fram till att alla ska dö.

Det går tyvärr att arbeta tills folk stuper på sin post OCH vara medelsvårt deprimerad. OM man förmår via sin personlighet att ha ett visst beteende. Anlägger ett rollspel.
Varav gränsen är hårfin att depression fördjupas till allvarlig nivå.
De själva lär inte begripa det. Likt Lynn Gibbs.
Ett välkänt fenomen inom suicidforskning.

Bra början. Fortsätt på den insikten.

För dig och mig dög det med PT och det vi fått till oss. Men för ett par andra duger det inte. Jag tror att om man offentliggjort detta brev så kanske många frågor som ex.vis Glittret har, hade blivit besvarade. Vad som aldrig vissa här kommer förstå är det mänskliga psyket. Ser man ett liv, släpandes på bojor, på dåligt samvete, på mörker - på total renons på glädje, då kanske det inte är så svårt att förstå hur föräldrarna kände det och gjorde det dom gjorde. Men fortfarande var fokuset på dem själva. Inte på barnen. Barnen var definitivt inte tillfrågade, de hade inte en aning om vad föräldrarna hade för planer. Och föräldrarna tror jag inte ens försökte sätta sig in i barnens eventuella framtid. De kunde inte ta till sig att barnen kunde bli bättre. Om någon ens upplyst dom. Det vet vi ju inte.

”Till den det berör”
Kan ju vara riktat till vem som helst.
Alla som är påverkade av händelsen. Kanske har man därför bedömt att brevet ska delges de mest berörda - anhöriga.
Eller så har man tolkat det som riktat till polisen som hittar dem och kommer utreda fallet.

Eller så skulle man kunna tycka att det är riktat till alla i omgivningen/samhället som kan påverkas eller beröras av det som hänt.
Då hamnar vi ju nästan alla på mottagarsidan....

Om ett brev med den preciserade mottagaren skulle hittas, skulle man ju faktiskt kunna hävda att vem som helst kan anse sig vara avsedd mottagare och därmed borde få tillgång till brevet.

Du fattar ju inte. Det är ett normalt sätt att skriva om man skriver "allmänt" till den som får skrivelsen. Man skriver också sånt till myndigheter, om man inte vet till vilken person man skall adressera just den skrivelsen till. Förstår du? Man skriver till någon, och den som får brevet får bedöma innehållet och göra det som är adekvat att göra med skrivelsen/brevet, förhoppningsvis vidarebefordra till den person som skall ha den. Det är väl själva fan att du inte får in det i din arma skalle. I detta fall hamnar det i händerna på polisen, vilket troligen paret förstod.

Ibland kan man skriva "Hej! Jag har detta och detta ärendet, kan Du möjligen vidarebefordra detta till rätt person"? Det hade varit konstigt att inleda detta avskedsbrev så. Till den det berör: ett mycket bra sätt att inleda den skrivelsen som de gjorde.