Filosofisk återvändsgränd. Vad mer finns det nu att tänka på?

Det tror nog jag också.

Angående det där att det redan har uppnåtts men att jag glömmer.. Kan det betyda att jag redan har dödat mig själv, men "vaknar" upp direkt igen med förlorat minne av att jag tog livet av mig? Så jag fortsätter att leva i en felaktig tro om att jag fegade ur i sista stund?

Detta är ju bara hypoteser och ska ses som hypoteser. Men förmodligen som borde väl verkligheten vara oändligt lång och oändligt många och sånt där, så altl som kan hända händer typ.

Ja precis. Det tror jag också.
Alltid kul att få se någon som tänker likadant som en själv.

Det jobbiga är att man dör utan att få veta. Och även om man får veta så kanske det inte spelar någon roll eftersom att vi är hjärnor och inte bestående, en dag dör vi.

Fan vad kul det skulle vara att få vara allvetandes.

Jo så är det (antagligen/kanske).

Som trådens säger: en jävla återvändsgränd. Jag har inte sett ett enda nytt förslag i tråden.

Istället för att hitta nya ämnen kanske du kan gå djupare? Ta reda på vad typ folk som studerar Platon håller på och tjafsar om idag och ge dig in i den diskussionen? Folk håller på och publicerar texter kring alla stora filosofer fortfarande, att ämnena skulle gå att tömma ut ställer jag mig starkt skeptisk till.

Kan du bevisa att jorden är rund?

Jag förstår dig, men det käns lite som att äta grönsaker om och om igen fast med en annan sås. Jag har faktiskt gjort det du skriver och det känns som att jag vill prova en ny maträtt, typ.

Du skrev inga livsfilosofier. Men är du kanske intresserad av att studera moral och samhällets organisation?
Om inte, varför? Kanske kan du se kopplingar mellan den kunskap du redan besitter eller upptäcka inkoherenta kopplingar. Då kanske du lär dig något mer.

Någon sa till mig att man inte ska sträva mot det man verkligen vill. Saker har sin gång. Tillvaron är magisk.

Jag har ägnat mycket tid åt detta. Politik, historia, psykologi och sådant. Det är intressant men inte den sten i huvudet jag vill ha utav att upptäcka/höra/se någonting alldeles häpnadsväckande och mindbending.

Det mesta mindbending jag stött på har varit inom naturen/biologi, kosmologi och fysik och sådant. Och i "filosofiska" frågor som sagt om medvetande och existens.

Moraliksa problem brottas jag med dagligen, ifrågasätter min plats och roll i världen och om vad som är rätt och fel.. och försöker förstå omvärlden politisk, ekonomiskt, ekologiskt och socialt.

Men det är det där 1 ton tunga WOOOW jag vill ha i huvudet. BANG bara, rätt i huvudet. Senast jag fick den känslan åtminstone litegrann var när jag djupstuderade DNA och molekylärbiologi, jag tog mig till och med till att läsa fria kurser på universitetet om det.

Då och då läser jag spetsen utav senaste forskningen, då läser jag rapporterna direkt och inte via popvetenskap, då förstår jag det jag behöver förstå. It just doesn't cut it.

När nya arter upptäcks så är jag där och tittar och läser.

Den enda lösningen jag ser nu är en rejäl satsning på AI för att nå de högre höjderna. Jag vill se en "jädra smäll" som harry hade uttryckt det. Jag vill se atomer vändas ut och in.

Fysiken upptäcker då och då jävligt spännande saker. Jag följer det där rätt så okej. Jätteintressant det man upptäcker i nanoforskningen och materialdesign och sånt. Spännande.

Men det är den där.. tanken.. jag saknar. Som när man upptäcker att "fan vad konstigt att medvetande är en grej" osv. Eller när man studerar människans historia för första gången.

Skulle vilja se något nytt av samma signifikans som einsteins relativitetsteori. De senaste upptäckterna har jag som sagt hängt med i.

Men det är kanske de filosofiska kickarna jag saknar mest.

Jag behöver mig en "intellektuell fix". Alternativt så måste jag få balans i mina känslor, det är också en väg.

Du skrev även "ingen svamprök i pungen" hehe, men psykadeliska svampar eller LSD kommer ge den som tar det en tankeboom. Om man vill ha en jävla smäll så ska tydligen DMT vara något exceptionellt.

Dessa saker mixtrar med medvetandet, områden i hjärnan som inte vanligtvis kommunicerar med varandra börjar göra det. Det finns nån hypotes att svamp fick oss att utveckla vårt intellekt. Jag vet inte rimligheten i det, men många gamla kulturer har shamaner och dylikt så det verkar finnas något mänskligt i att utforska sinnet. Man får perspektiv på tillvaron, men jag vill inte rekommendera något.

Medititation ska vara bra för att nåbalans med sig själv.

Jag hoppas du blir tillfredställd i ditt sökande efter medvetandets och existensens mystik. Allt väl!