Håller bostadsbubblan på att spricka?

Ja men USA är inte ett bidragshavererande multikulti-kriminellt islamkommunist feministiskt rövhål som Sverige som dessutom bara har sommarmånaderna att erbjuda vettigt väder.

De är inte heller de mest skuldsatta folket (totalt) i hela världen.

De har sjukvård/skola/polisväsende som fungerar (Hyffsat i alla fall för de som väljer arbete före bidrag).

Skulle något värre inträffa så är Sverige i svältläge inom 2 veckor.

Och Hela Sverige är fullproppat med naiva PK-idioter, i USA har de Trumpen som har slagit ner PK-fascismen (Och där ekonomin nu BLOMSTRAR).

Här har vi ett styre och folkslag som skulle gjort självaste Orwell skräckslagen över att det finns länder där verkligheten överträffar sagan.

Aha, du tror att Riksbanken höjer räntan på onsdag?

Fast när jag tolkar Ingves så verkar det mer som att han kommer att låta räntan vara kvar på -0,5%. Detta trotts att man nu nått officiellt målet med 2%:s inflation.

Stefan Ingves verkar låtsas som att det inte är någon bostadsbubbla som spricker när DI intervjuar honom. Inga konstigheter enligt honom. När sedan reportern nämner amorteringskravet, så säger han bara att han håller med FI.

Jag tolkar det som att han låtsas som att allt är lugnt och det finns inget att oroa sig för. Och att detta bara är en plötslig dipp i bostadsmarknaden.

Tycker vi ska nominera Stefan Ingves till en Oscar. Bästa svenska skådespelare.

Inflationen just nu är ökade räntorna för just - bolån..

"inflationstakten enligt KPI var 1,9 procent i november 2017, vilket är en upgång från oktober då den var 1,7 procent.

Högre boendekostnader (2,3 procent) bidrog med 0,5 procentenheter. "


KPIF - idiotiskt mått, rensa bort boendekostnader och du har 1,5%. Ta bort höjd skatt på deisel o bensin och du är nere på nästan 1%

KPI borde räknas efter produktion. Höjd skatt och höjd skatt är inte produktion. Bankernas fiffel gör att jag inte räknar in ränta som bidrag till statskassan eftersom vi har negativ ränta så blir det DYRARE. min åsikt är att vår ekonomi är körd i botten och stagnation står för dörren. Våra löneökningar ökar inte med mer än 1% om året och det är den reela pengatillförseln som kan ske när lånemarknaden är mättad, vilket vi börjar se nu. Maxbelånade

Fast KPI kan man absolut inte lita på för att mäta inflation.

Peter Schiff avslöjade detta för några år sedan. Inflationen underskattas kraftigt av KPI.

Så egentligen är vi långt över 2%:s-målet som Riksbanken siktade på.

Den höga inflationen märker i alla fall jag av när jag är ute och handlar mat.

Mat stod för 0,6% av totala KPIF någon månad nu senast..*du läser inte vad jag skriver.
Jag skriver att KPIF inte är ett bra mått - du skriver blabla något du själv inte förstår vad som menas.

KPIF är en korg av saker som anses utgöra Svenssons vardagsekonomi, mat blir dyrare och går ner (flygresor gick ner 26% nu i vinter) och det kan sluta på +2% och anses bra fast i verkligheten kan dålig - vi flyger inte för att vi har inte råd med maten.

Ta mazlovs pyramid och lägg in dina grundbehov så ser du att Thai-resan inte är sådär gulligull däremot så måste folk ha tak över huvudet, mat på bordet och bensin till jobbet. alla dessa gått upp upp upp. Ökad produktion av mat = billigare mat. Billigare bensin = lägre skatt, billigare bostad = lägre reäntekostnader som besltastar negativ ränta på riksbank.

Det är ju det jag säger. KPI-variablerna är helt åt helvete. Om KPIF är bättre eller sämre har jag inget att sia om.

Men jag vet att KPI har alltid kraftigt underskattat den verkliga inflationen.

Även om prisfallet har märkts av först och mest i Stockholm, så verkar nu resten av landet börja följa efter:


Som tidigare har nämnts, så finns det eventuellt en viss eftersläpning mellan prisnedgången och när den sedan märks av i statistiken (min fetning):

https://www.di.se/nyheter/ny-statist...pa-bred-front/

Vi går i cirklar.


Har du för låg ränta (betalningsförmåga finns) och höjer den så höjs inflationen
har du för hög ränta (betalningsförmåga saknas) och höjer den så höjs inte inflationen (folk omfördelar sitt kapital istället)

övergången mellan betalningsförmånga som finns och förmåga som saknas kan i ett kortsiktigt fönster se ut som uppnådd inflation.

Du får gärna tala om för mig vad "den verkliga inflationen" är för något, jag har ingen aning. Däremot förstår jag vad betalningsförmåga betyder, det du har kvar av lönen efter skatt.

https://buffert.se/loner-i-sverige/

Kikar du på snittlöner så ser du att det landar på ca 24 188 kr i månaden.

Mata in de värden hos Nordea för en bostadsrätt och så slänger du på 3000 i månadshyra.
https://www.nordea.se/privat/lan/boende/bokalkyl.html


Två personer i 30+ ålder som tillsammans går in hamnar på ca 3.3 miljoner i vad de får låna för en borätt.

Jag säger inte att det är omöjligt att få bostad men jag hittar ca 46 bostadsrätter som är minst 50 kvm i stockholm som matchar den ekonomin. kolla vad en tomt för att bygga nytt kostar i en större stad. de flesta har inte råd med nya ekonomin helt enkelt. och det har inget med produktions-relaterad inflation att göra.

Inflation = ökad penningmängd. Vi kapar "pengatryckning/penningmängden" med nya amorteringskrav och hokus pokus är inflationsmålen uppfyllda. Problemet är att den är inte relaterad till produktion överhuvudtaget.

Tycker wiki förklarar det bra, "Om inflation är hög kan människor börja samla på sig saker, eftersom alternativet - att inte köpa - minskar värdet på det man har. Detta är en ur samhällssynpunkt oattraktiv utveckling, eftersom investeringarna sker i varor istället för produktion. Detta kan även leda till bubblor".

Samlar vi på oss bostäder just nu? Ja. Minskar värdet? Ja, investerar vi i bostäder istället för mat/resor/etc? Ja.

Skillnaden är att vi samlar inte på mynt eller tulpaner. Bostäder är livsnödvändiga.

Är poängen med ditt inlägg att R inte skall bry sig om bränsle och bostadspriser och därigenom låta räntan ligga kvar på minus.
Allt för att du och andras bostäder inte skall tappa i värde.

Försöker du framställa dig som någon förståsigpåare genom att dua mig? Du har uppenbart inte fattat mitt inlägg

Och vad är då poängen med ditt inlägg om inflation? Finns det ens någon?

Ja, räntemarknaden är lite svår att förutspå. De flesta centralbanker verkar ha kört en "pumpa ballongen"-politik de senaste tio åren. Det kanske funkar i tio år till, eller så smäller det imorgon.

Om bankerna stryper bo-utlåningen pga sjunkande marknadspriser så påverkar detta givetvis bostadspriserna i en ond cirkel.

Men jag är fortfarande intresserad av hur de "säkerställda obligationerna" påverkas i första steget?
Det följer en lång utläggning nedan.

Jag hoppas det finns nån mer än jag som läst in sig på förra finanskrisen och bokraschen i USA, och som också är intresserade av att förstå vad som kan hända nu i Sverige?


Bankerna påstår att de har en jättehög "övertäckning" (over collaterisation level), tex 64% här: länk

Enligt lagen om säkerställda obligationer (källa) finns det några viktiga regler för dessa:

1) Obligationen motsvarar en viss andel i en "säkerhetsmassa".

2) Säkerhetsmassan kan bestå av lån i bostadsrätter. Man räknar hela lånesumman, men bara upp till 75% av marknadsvärdet för bostadsrätten.

3) Säkerhetsmassan måste uppgå till minst 102% av totalsumman av obligationerna.

4) Om marknadsvärdet minskar för bostadsrätterna så måste banken lägga till fler bostadslån i säkerhetsmassan, eller öka "fyllnadssäkerheterna" (tex genom att lägga in kontanter)

Om man tänker sig att banken vill ge ut säkerställda obligationer för totalt 10 miljoner måste den alltså ha en säkerhetsmassa på minst 10,2 miljoner (102% täckning).

Låt säga att det ingår följande bostadsrättslån:

9 st lån på en miljon kronor st, där bostaden är värd tio miljoner kronor. Belåningsgraden är alltså 10%, och kommer "alltid" att ligga gott och väl under 75% av marknadsvärdet.

1 st lån på 1,2 miljoner kronor, där lånet är precis 75% av marknadsvärdet på 1,6 miljoner.

Hur räknar banken fram sin "övertäckning" i detta fallet?

Är den 0%, eftersom de nätt och jämnt har bakomliggande lån som motsvarar 102%-kravet?

Eller menar de att det 9 bostadsrätter värda tio miljoner st = 90 miljoner (+ lite till från den sista) så att de har en övertäckning på ca 9x?


I SEB:s info i länken ovan har de 11% av sina lån som ligger på 50-75% "Loan To Value" (LTV).

Nån som har lånat 2,4 miljoner till en bostadsrätt som ursprungligen var värd 4 miljoner ligger på 60% LTV. Om marknadsvärdet för denna bostadsrätten sedan sjunker med 20% till 3,2 miljoner så ligger nu LTV på 2,4/3,2 = 75%. Dvs precis på gränsen för att hela lånet fortfarande ska kunna räknas med i säkerhetsmassan.

Samtidigt har de 4% av lånen som låg mellan 60-75% LTV nu hamnat över gränsen för de 75% där de kan räknas in fullt ut i säkerhetsmassan. De måste inte tas ur säkerhetsmassan, men banken måste se till att det fortfarande finns minst 102% täckning totalt.


Har bankerna verkligen stoppat in 60+% mer bostadslån i sina säkerhetsmassor än vad lagen kräver? Det skulle väl innebära att de gett ut 160x i lån, men bara sålt obligationer för 100x? Det kan väl inte stämma?

Är det istället så att de hamnar under 102%-kravet på täckning i princip omedelbart när marknadspriset sjunker?

Innebär inte det att de måste skjuta till en massa kontanter, snabbt skärpa kraven på ny utlåning så att inte också de nya lånen skapar problem, samt ändra de befintliga lån som de nu inte längre har full täckning för?


Vad kan banken göra rent juridiskt med befintliga lån? Som jag fattar det kan de bara sägas upp vid uteblivna betalningar, brand eller liknande, men inte pga sjunkande marknadsvärde?

Kommer banken då att försöka tvinga befintliga kunder att skriva om sina dåliga lån mha höjda tremånadersräntor för just dessa kunder så länge som de ligger över 75% LTV?

För jag ser inte hur banken glatt halar fram egna kontanter för att möta 102%-kravet, istället för att på något sätt försöka pressa sina "dåliga" kunder att fixa problemet åt dem?