Birkakrigaren - en framstående kvinna

LOL, som kidsen säger. Jag bemödar mig om att vara saklig och letar till och med upp en av referenserna i artikeln, och du kontrar med detta? Finns väl inte så mycket att tillägga egentligen.

Vetenskapliga artiklar är mer seriösa än populärhistoria men de är allt annat än ofelbara eller helt objektiva. Om du är så välutbildad och insatt som du påstår borde du veta det, och känna till det otal ideologiska strider som utspelat sig (och fortfarande utspelas) inom både arkeologi-och historieämnet.

Eftersom detta är internet och vi båda kan insinuera vilka CVn vi vill är det rätt meningslöst att kasta pixelsmuts på den punkten. Vi får helt enkelt satsa den trovärdighet vi har och utgå från vad den andra skriver i tråden.

Absolut, men 25% muskelstyrka är mycket. Det finns med all sannolikhet ett skäl till att kvinnor inte deltog i strid varken bland greker, barbarer, assyrier, romare o.s.v. Om det varit omvänt, om kvinnor varit stenhårda och 25% större och starkare än män, hade man då inte stoppat in dem i leden? De germanska folken som slogs mot Gaius Marius släpade ju med sig kvinnor och barn och pick och pack, men trots det de deltog inte när allt stod på spel.

Sedan är det väl fullständigt inkorrekt att undra över minska skillnad i psyke idag. Men du ser ju i all brottsstatistik över hela världen att män och kvinnor skiljer sig åt. Om man står exempelvis i en hoplitfalang så får man absolut inte få panik, då riskerar det att rasa ihop. Om du har en hoplitfalang med enbart män och en blandad med kvinnor och män tror jag uppriktigt talat att den förstnämnda går segrande ur den bataljen tio gånger av tio.

Man måste komma ihåg att dåtidens människor var inte idioter, de hade samma hjärnkapacitet som vi har, och allt som oftast finns det ett rimligt skäl till varför saker var som de var, i synnerhet om samma sak sker över länder, befolkningsgrupper och kontinenter. Sedan kanske inte det passar med moderna värderingar, men det är ingen naturlag att allt måste vara som man vill att det ska vara.

Ankdammsman kan naturligtvis svara för sig själv men jag vill ändå göra en poäng av vad han säger. Kvinnliga INDIVIDER kan mäta sig med GRUPPEN män. Det är sant idag och har förmodligen alltid varit sant.

i viss mån, men vi kvoterar in kvinnor som brandmän- de klarar inte den tunga packningen och att hugga ned dörrar med kraft inom 30 sekunder med yxa.

om dagens kvinnor inte klarar det, varför ska vi tro att kvinnor förr kunde det?

och ja, spinkiga datanördar har besegrat kvinnliga atleter i armbrytning.

En stor majoritet av dagens män klarar inte heller av att bli brandmän. Min poäng är att det i världen idag finns ganska många kvinnor som kan springa fortare, lyfta mer eller kasta längre än vad den stora majoriteten män kan.

Forntida människor verkar ha levt ganska tunga och slitsamma liv ofta präglade av undernäring och sjukdomar. Det verkar närmast otroligt i mina ögon att det inte ska ha funnits kvinnor som genom gynnade förutsättningar klarade av att höja sig till samma nivå som den genomsnittlige mannen.

De var förmodligen inte många men det verkar så enormt osannolikt att det inte skulle ha funnits en enda att jag anser att vi kan bortse från den möjligheten.

Som jag tidigare förklarade så har kvinnliga soldater utgjort en Aktiv del av gerillagruppen FARCs militär.

Kvinnor som alltså deltog på exakt samma vilkor som de manliga rekryterna, som genomgick samma militära grundutbildning, liksom de fortsatta regelbundna vidareutbildningarna och specialistutbildningarna.

Tänk då gärna på att Varje utbildningsfas inom FARC avslutades alltid med Aktivt deltagande i Strid.
Först fick de sin utbildning - sen gick de till attack.

FARCs vardag bestod av bla hårda dygnslånga (ibland veckolånga) marscher genom tät Djungel. Liksom både i berg och mangrove.
Samtigt som de Alla bar på exakt samma packning - som var Tung, minst sagt.

De kvinnliga soldaterna i FARC kunde utan större problem lyfta upp sina manliga kamrater på Axlarna och bära dem till säkerhet.
Det var en del av grundkraven.
och tänk då gärna på att en hel del av de manliga kommendanterna hade en ganska så ... bastant ... kroppshydda.
Tjocka macho-latinamerikaner med andra ord - som de små, späda FARC-flickorna alltså höftade upp på axlarna och sprang iväg med.

---

Så om colombianska kvinnor kan det, då kunde även vikingatida kvinnor göra det.


Fast jag har svårt för att förstå varför nutida svenska brandkvinnor inte kan kra av det.
Men det kanske har mer att göra med den nutida allmänt utbredda mesigheten och allmänna kravlösheten.
Jag misstänker att Kvinnliga FARC-soldater hade säkert kunnat forcera vilken svensk säkerhetsdörr som helst på nolltid - med Machete ...

Kan ha att göra med att soldater i krig är i livsfara och adrenalinrusher ger en styrka långt över vad som hade varit möjligt i dagens lugna utbildning för brandsoldater. Det finns till och med folk som har lyft bilar i extrema situationer, utan att utmärka sig som särskilt starka i vardagen.

Mallory argumenterar för att en variant av vad som komma bli indiska sati existerade bland tidiga indoeuropéer och troligen fanns kvar på flera europeiska områden när skriven historia började.




- In search of the Indo-Europeans

Shout out till EliasAlucard som hittade texterna i boken.

Ja det är mycket möjligt att denna kvinna från Birka kan ha blivit avrättad Sati-style efter att hennes vikingamake dog i strid, och han inte kunde begravas tillsammans med henne. Fanns en hel del proto-indoeuropeiska traditioner som levde kvar bland vikingarna, bland annat den indo-europeiska hästoffringsritualen (alltså Ashvameda):

However, Inge did not permit the people to follow the old ways, unlike his father Stenkil. The Swedes reacted strongly and asked Inge to either comply with the old traditions or abdicate. When Inge proclaimed that he would not abandon Christianity, the people pelted him with stones and chased him away.[3] This was the opportunity for Sweyn to assume power, and the account provided by Hervarar saga concerning his inauguration contains a rare description of the ancient Indo-European ritual of horse sacrifice:

“Svein, the King's brother-in-law, remained behind in the assembly, and offered the Swedes to do sacrifices on their behalf if they would give him the Kingdom. They all agreed to accept Svein's offer, and he was then recognized as King over all Sweden. A horse was then brought to the assembly and hewn in pieces and cut up for eating, and the sacred tree was smeared with blood. Then all the Swedes abandoned Christianity, and sacrifices started again. They drove King Ingi away; and he went into Vestergötland.[3]
https://en.wikipedia.org/wiki/Blot-Sweyn#Becoming_king

Så att Sati kan ha funnits kvar bland vikingarna och varit dåligt dokumenterad, och att den här Birkakvinnan kan ha avrättats pga Sati, är fullt möjligt.

Det finns nog extremt få kvinnor som är starkare än en vältränad manlig brandman, soldat, polis osv.
Att vara en duktig vikingakrigare krävde mycket träning.
De få kvinnor som skulle kunna ta plats på rättvist sätt kan nog räknas på en hand.

En vettig observation. De romerska källorna säger alltså explicit att kvinnorna följde med som hejarklack men inte deltog i striden.


Poängen är just att de hade extremt annorlunda värderingar, och där ingick inte alls dagens meritokratiska och effektivitetsorienterade syn.

Om effektivitet var det enda kriteriet borde man gett de bästa vapnen och rustningarna till de starkaste och bästa soldaterna, men det gjorde man inte alls utan det var istället socialklass som styrde. Man betalde själv rustningen och de rikaste hade de bästa grejorna. De fattigaste hade ingen rustning alls och de allra rikaste satt till häst. Det är inte förrän under senmedeltiden man börjar ändra på det.


Utan tvekan. Min poäng är snarare att även om det teoretiskt sett hade varit bättre att ge en del av platserna i sköldmuren eller falangen till kvinnor (eller muskulösa slavar, eller jordlösa med fantastiska reflexer) så stred det mot samtidens värderingar och man verkar inte haft en tanke på att göra det.

Observera att det alltså inte bara var kvinnor som "diskriminerades" utan även mindre bemedlade män. Sen är frågan förvisso omdåtidens eliter ändå inte visste vad de gjorde. Varför dela med sig av sina vapen och sin våldskapacitet? Det förefaller minst sagt riskabelt.


Visst, men många vikingar (eller värnpliktiga legionärer, eller hopliter, eller galler, eller vad som helst) var förmodligen medelmåttiga eller till och med dåliga krigare. Urvalet baserades mest på klass och det var bara en minoritet som kunde ägna någon större del av sin tid åt vapenträning.

I samhällen som låg i krig eller konflikt under längre tid (som Skandinavien under vikingatiden eller Grekland under antiken) uppkom större grupper av hel-och halvprofessionella soldater på naturligt vis och vi kan nog förutsätta att de var bättre övade och lämpade, men till och med bland den på pappret professionella riddarklassen under medeltiden finns det bevis för att många inte hade någon större entusiasm för krig trots att de var födda och fostrade till det.

Skall genast erkänna att jag bara skummat tråden och skummat "fynden" ("men ge fan i att skriva då!" inflikar någon, nja om alla levde efter den principen skulle postaktiviteten på Fb vara 3 % av den innevarande... ).

Det ser vid en första anblick ut som ett fall av politiskt korrekt om inte flagrant historieförfalskning (som i fallet Annika Larsson och broderierna) så ivf "historievridning". Men låt mig svära lite i kyrkan. Kön är ju en biologisk konstruktion, men ingalunda något dikotomt tillstånd. Stolpe hävdar ju t ex att Drottning Kristina var hermafrodit (mkt tyder på det, att det sköts "prinssalut" vid "hennes" födelse t ex). Alla har vi sett (ofta säkert felaktigt!) utpekade som dopade kvinnliga idrottare, födda om inte som hermafroditer så med mycket höga testosteronhalter.

Nu är jag ute på tunn is och har noll akademiska poäng i historia: men ibland undrar jag om vi inte trots genomslaget för 1789 års idéer och en perverterad postmodernism lever i den mest inskränka och trångsynta av tider! Guillou hävdade för några år sedan att bögeri var ett nytt påfund emedan inga (svenska) "historiska källor" fanns vilket naturligtvis är trams. Att enbart tidelag lagfördes tyder väl snarare på att man sket i vad Eskil och Assar höll på med men ge fan i geten! Typ. Och går vi längre tillbaka i tiden; att ett och annat manhaftigt fruntimmer agerade krigare var väl kanske no big deal!? Eller är jag ute och cyklar..?

Utan att gå in närmare i sakdiskussionen skulle jag bara vilja kommentera polemiken mellan Ankdammsman och DisaUlv och säga att jag omedelbart utan tillgång till respektive CV;n skulle fästa mindre avseende vid den debattör som versalsätter och särskriver "populärarkeologi".

EDIT: ...ser nu att det finns en tidning "Populär arkeologi"... ...så får väl ge DisaUlv the benefit of doubt...