Birkakrigaren - en framstående kvinna

Inte en chans. En kvinnlig soldat är hyfsat värdelös på ett modernt slagfält, i en tid när man för det mesta slogs i närstrid skulle en kvinna inte göra någon nytta. Hon skulle bli nerbrottad av närmsta otränade fyllgubbe.

Bara för att en kvinna begravdes med vapen och rustning betyder det inte att hon var en krigare eller att utrustningen var hennes. Det är redan här man snubblar på logiken.
Det kan lika gärna vara så att hon begravdes med dessa saker för att hon skulle skyddas i efterlivet eller helt enkelt just för att de ansågs vara värdefulla föremål.

Varg Vikernes säger det bra också: https://www.youtube.com/watch?v=ZVpy9oxMhEg

Den brinnande frågan är om det verkligen är rätt skelett, dvs. samma skelett som grävdes fram ur graven av Hjalmar Stolpe på 1800-talet. På Birka grävdes många gravar fram och materialet fördes till Historiska museet i Stockholm. Sedan dess har materialet flyttats flera gånger och informationen om en del gravnummer för Birkaskeletten har försvunnit. Det var osteologen Anna Kjellström som i ett annat forskningsprojekt upptäckte att skelettet som man tror var från kammargraven var en kvinna. I sitt paper skriver hon

"Another interesting (and possibly controversial) find was a grave where the preserved bones do fitthe original nineteenth century drawings and descriptions. This is a chamber grave furnished with finearmour and sacrificed horses. Nevertheless, three different osteological examinations all found thatthe individual was a woman. Whether these are not the correct bones for this grave or whether it opensup reinterpretations of weapon graves in Birka, it is too early to say.Although not all Birka graves suffer from this uncertainty, it was decided not to associate theskeletons to specific graves. Instead, the skeletal collection is dealt with simply as “the people buriedat Birka”."

https://www.researchgate.net/publica...al_Perspective

Just det här textavsnittet är det som kritikerna poängterar. Benen "passar in" på den originalteckning som gjordes under 1800-talet och därför kan man inte med säkerhet säga att det är just det skelettet som hittades i kammargraven. Kjellström går inte in på det mer, utan ser det som något framtida forskning får visa då det ligger utanför undersökningen.

Nu har ett år gått sedan hennes paper publicerades och vad som hänt sedan dess framgår inte klart, men Kjellström säger till SVT att hon "tror" att det är rätt skelett och att benen är uppmärkta med rätt fyndnummer. Det är information som inte kommit kritikerna till kännedom i vart fall.

Fake news eller inte. SVT skriver att fyndet och slutsatserna ifrågasätts vilket är rimligt. SVT rapporterar också att arkeologerna vill "försöka måla upp en tydligare bild av vem den kvinnliga vikingakrigaren egentligen var och hur hon levde". Då kan det väl vara rimligt att arkeologerna lite närmare och tydligare beskriver varför de tror att det är rätt skelett, annars blir vidare undersökningar tämligen värdelösa. Men det är en annan fråga för kanske ett nytt reportage i SVT.

Precis.

Jag betvivlar inte att kvinnor kan vara seriösa maktspelare på den världspolitiska arenan. Ett exempel är Madame Ching Shih (1775–1844) som var en seriös kinesisk piratdrottning. Hon ärvde en armada av piratskepp från sin framlidne make och utökade hans domäner, hon var med andra ord ett rejält fruntimmer.

Att däremot tro att fru Shih själv var ute med papegojan och kroksabeln är att demonstrera dumhet. Givetvis sköt fru Shih aldrig själv ett enda skott. Hon var en härförare och som sådan hade hon folk som skötte krigargörat åt henne. Att påstå att en kvinna slåss med svärd, likt man gör i exempelvis den historiskt vansinniga Vikings, är att göra narr av kvinnor. Undantag finns självfallet men det handlar just om undantag. Det är lite som att uppmärksamma skytteligaledaren i goalball och hävda att detta mongo är bättre än Maradona.

Man borde på allvar skämmas...

Varför skulle det vara suspekt? Detta kommer ju att debunkas flera gånger om.

I vanliga fall brukar liknande påståenden, som förefaller falla i den svenska överideologins riktning, vara rimliga att avfärda omedelbart redan för att de framförs av svenska "forskare". Man har sällan fel om man gör det, samt om man nu skulle någon enskild gång ha fel, så lär man ju få höra kring mer forskning i ämnet (speciellt från utländska forskare). Men problemet i det här fallet är att:

1. Även om forskarna är svenskar, samt dessutom svenska kvinnor (vilket i genomsnitt är ännu värre än att endast vara svensk), så kommer de inte från någon renodlad ideologisk institution (t.ex. för genuspseudovetenskap), eller ens de lika politiskt hårt åtgångna och skadade svenska samhällsinstitutionerna som också har tappat all trovärdighet (t.ex. en institution för kriminologi, andra statliga myndigheter som Brå o.s.v.), utan de har bakgrund från forskningsinstitutioner vars nivå av inkompetens och politisering jag inte känner till.

2. Faktum är att deras område är fysisk antropologi, ett område som inte bara har producerat forskningsresultat som PK-svenskar anser är "nazism", utan många PK-svenskar anser att redan forskningsområdet i sig är "nazism".

3. De har faktiskt publicerat en vetenskaplig artikel om det i en amerikansk vetenskapstidning och så att säga öppnat sig för granskning och eventuell kritik från andra forskare internationellt. Tro mig, de där stolligheterna vi ofta hör i svenska offentligheten från svenska "forskare" är definitivt inget som publiceras internationellt i vetenskapstidningar.

Kort sagt, jag väntar med att bilda mig en uppfattning om vad som är sannolikast utifrån de argumenten forskare framför. Det är ju inte som historiska lämningar brukar ge absoluta, säkra svar utan tänkbara alternativ. Ja, jag kommer ju inte bilda mig en bestämd uppfattning om jag inte skulle visa mig följa det hela, för det här är inte direkt något speciellt intressant område för mig. Jag har dessutom just läst en massa gammal studentlitteratur, eftersom jag vill ha läst alla böcker jag rensar ut här hemma, så jag har faktiskt läst en massa om sköldmör i Medeltida litteratur (bl.a. isländsk sådan om vikingatiden) m.m. den senaste månaden, så jag känner mig lite mätt på ämnet.

Det finns dock Medeltida berättelser om sköldmör, d.v.s. kvinnor som verkligen ska ha burit svärd m.m. Frågan är om dessa berättelser är helt fiktiva, eller om det kan ha funnits sådana sköldmör i verkligheten. Det är ju trots allt skrivna många århundraden senare än när de ska ha funnits, samt deras existens i litteraturen kan ju helt enkelt bero på vad som efterfrågades av publiken (ungefär som i den nämnda tv-serien Vikings, i den mån sådana PK-inslag/försöken att locka kvinnliga tittare verkligen är efterfrågade av den potentiella publiken). För samtiden gällde dock de höviska idealen, där kvinnor knappast skulle delta i strid (eller ens förvilla sig alltför mycket utanför hemmets väggar om de tillhörde det högre ståndet).

Jag kan på rak arm endast komma på en endaste kvinna (i Europa, vill säga, då jag har ett vagt minne om enskilda fall med kvinnor annorstädes, t.ex. japanskor, som har stridit med svärd i försvarskrig) som verkligen hyggligt dokumenterat ska ha gått i regelrätt strid med svärd i handen, nämligen Jeanne D'arc. I vilken mån hon verkligen sedan deltog i handgemäng vet jag inte, men hon var ju inte där för att hon skulle ha varit kompetent att strida (någon kompetent soldat lär hon ju inte ha varit), utan som ett slags religiöst-ideologiskt-alibi för franska kungen (och möjligen som en maskot för trupperna).

Vill minnas jag läste hon förmodligen sysslade med något strategiskt vilket inte låter alls orimligt då män oftast tänker med skrevet och inte med hjärnan.

Jo. Knixet är ju om det handlar om historia eller propaganda. För väldigt maskulint inriktade motståndare kan ju möjligheten att möta, och eventuellt bli dödade av, kvinnor te sig väl så skrämmande. Jämför med kurdiska Peshmergatjejer kontra IS/DAESH.

Ja, det är ungefär där jag landar också.

Nu vill jag att eventuella kulturmarxister noterar att varken Europe eller jag (där åtminstone jag är rejält historiskt bevandrad) kan hitta någonting som stödjer verkliga fajtande amasoner av Lagertha-typ i verkligheten. Normal rimlig biologi stödjer ju förvisso idén varför sådana kvinnliga krigare inte existerat men feminismen följer ju inte alltid rimlighetens lagar. Jag tror dock att vi kan sluta oss till att kvinnliga warriors av World of Warcraft-typ inte är något annat än fantasier och påhitt.

'nuff said, som juden Sasha Baron Cohen sa...

I förbigående lade jag till en parentes i förra inlägget om att jag har ett vagt minne av att ha hört om enskilda fall där kvinnor annorstädes har stridit med svärd i hand i rent försvarskrig, t.ex. ett fall med japanskor. Men även i de fallen var de inte annars soldater, annat än i en extraordinär situation.

Edit: Angående juden Sasha Baron Cohen, så är det värt att nämna att hans kusin, Simon Baron-Cohen, har i samband med studier på autism även kommit fram till forskningsresultat kring medfödda könsskillnader som knappast har tagits emot väl i det svenska feministiska PK-lägret. Ja, i den mån feministiska "forskare" nu tar till sig forskningsresultat kring det de sysslar med, vill säga.

https://en.wikipedia.org/wiki/Simon_Baron-Cohen

Det är mycket som är konstigt med detta, läs följande svidande kritik mot denne slutsats att det är en kvinnlig krigare: https://norseandviking.blogspot.se/2...s-yet.html?m=1

Det ter sig din önsketänkande att det skulle ha varit en krigare efter att ha läst ovan.

Studien i sig verkar trovärdig. Jag upplever att de är tydliga med vad som kan sägas med säkerhet och vad som är spekulation. Det är medierapporteringen som kan ifrågasättas. Allt ifrån det tvärsäkra rubrikvalet till hur man redan i texten garderar sig för framtida invändningar:


Underförstått: "en del" har dunkla motiv för att ifrågasätta slutsatserna så som de presenteras i artikeln. I själva studien uttrycker man sig dock mimdre tvärsäkert än vad som framstår av artikeln.

Kvinnan i graven är från 1800 talet, inte 1000 talet