Nowadays är det populärt att byta könsidentitet lika frekvent som en ödla byter skepnad i Amazonas djungel. Det finns egentligen ingenting som begränsar en från att skifta från Man, till Kvinna till Hokuspokus under en och samma dag. Biologi är grått och ute, enbart fantasin och politisk inriktning sätter dina begränsningar.
I och med att man med detta resonemang frångått spelreglerna av Logik och Biologi och enbart anspelar på 'tyckande' och 'känslan' så skapas fler frågor än svar. Där en dörr stängs öppnas 40 fönster.
Detta kan låta sarkastiskt, men tro mig, mitt påstående är högst seriöst och följer ett logiskt resonemang.
Om könsidentitet enbart är en känsla, något som är inom oss, något som förvisso är grundat i vår biologi men likväl inte styrd av den så måste det med samma utgångsläge även gälla rastillhörighet. Jag är uppenbarligen Vit, men om jag känner mig mer hemmahörande bland babianer så måste jag därmed även få känna mig som en babian (läs: neger). Det finns gott om exempel där individer gjort sitt yttersta för att skilja sin från sina likasinnade för att hellre beblanda sig med bland deras raskusiner.
I min värld kallas detta för ett störning, en glitch, error. En oönskad mutation, rent krasst. För detta påstående skulle jag stämplas som rasist, så klart. Vilket är helt okej, cuz i dont care. Efter att jag stämplats som rasist skulle även samma domare, hemmahörande från Södermalm (?), dementera på mitt påstående och hänvisa till att det inte finns olika avarter inom människorasen. Människan, till skillnad från alla andra djur på hela jorden, finns enbart som engångsutgåva, mono-ras. Att någon skulle kunna känna sig som en annan ras än den egentligen är är därmed omöjligt. -Ja, detta är resonemanget som varenda kulturmarxist hade försökt övertyga mig om.
Detta skulle förutom ett gapskratt även framkalla en paradox. Ty om ens könsidentitet inte styrs av ens faktiska kön, utan enbart av tyckande och känslor, så borde det med exakt samma resonemang skapa utrymme för att tycka och känna sig som en vit eller babian. (Förbise mina bristande kunskaper inom raslära, det finns dem som är mer bevandrade inom de olika rasernas benämningar. I egenskap av lekman nöjer jag mig med att svänga med termerna Vit och Neger för enkelhetens skull). Men men, som tidigare känt är all form av erkännande av olika människorasers existens förenat med rasiststämpeln och rent nonsens då alla lärda (host host) vet att det inte finns raser, till det yttre. Att samma lärda accepterat att kön inte har någon koppling till vad du har innanför underkläderna skapar dock som sagt en viss paradox.
Så då undrar jag - med utgångsläget som nu verkar ha etablerat sig från SR, SVT, DN, SvD, GP och vidare till oändligheten; att könsidentitet enbart är en fråga om tyckande och kännande - hur kommer detta påverka synen på ras? Skulle detta kunna förklara varför svenska kvinnor emigrerar till Afrika? Eller varför det finns babianer som faktiskt kan assimilera sig i ett civiliserat samhälle? Kommer begreppet 'rastillhörighet' få komma tillbaka till finkulturen nu när det är en fråga om känslor och subjektiv logik? Kan jag som vit hävda att jag blivit diskriminerad om jag samma dag som jag känt mig som en neger även blivit nekad en anställning?
Som sagt. Där en dörr stängs öppnas många, många fönster. Känner att jag skulle behöva en sann röding för att reda ut begreppen kring vad som faktiskt gäller i denna kniviga fråga.
I och med att man med detta resonemang frångått spelreglerna av Logik och Biologi och enbart anspelar på 'tyckande' och 'känslan' så skapas fler frågor än svar. Där en dörr stängs öppnas 40 fönster.
Detta kan låta sarkastiskt, men tro mig, mitt påstående är högst seriöst och följer ett logiskt resonemang.
Om könsidentitet enbart är en känsla, något som är inom oss, något som förvisso är grundat i vår biologi men likväl inte styrd av den så måste det med samma utgångsläge även gälla rastillhörighet. Jag är uppenbarligen Vit, men om jag känner mig mer hemmahörande bland babianer så måste jag därmed även få känna mig som en babian (läs: neger). Det finns gott om exempel där individer gjort sitt yttersta för att skilja sin från sina likasinnade för att hellre beblanda sig med bland deras raskusiner.
I min värld kallas detta för ett störning, en glitch, error. En oönskad mutation, rent krasst. För detta påstående skulle jag stämplas som rasist, så klart. Vilket är helt okej, cuz i dont care. Efter att jag stämplats som rasist skulle även samma domare, hemmahörande från Södermalm (?), dementera på mitt påstående och hänvisa till att det inte finns olika avarter inom människorasen. Människan, till skillnad från alla andra djur på hela jorden, finns enbart som engångsutgåva, mono-ras. Att någon skulle kunna känna sig som en annan ras än den egentligen är är därmed omöjligt. -Ja, detta är resonemanget som varenda kulturmarxist hade försökt övertyga mig om.
Detta skulle förutom ett gapskratt även framkalla en paradox. Ty om ens könsidentitet inte styrs av ens faktiska kön, utan enbart av tyckande och känslor, så borde det med exakt samma resonemang skapa utrymme för att tycka och känna sig som en vit eller babian. (Förbise mina bristande kunskaper inom raslära, det finns dem som är mer bevandrade inom de olika rasernas benämningar. I egenskap av lekman nöjer jag mig med att svänga med termerna Vit och Neger för enkelhetens skull). Men men, som tidigare känt är all form av erkännande av olika människorasers existens förenat med rasiststämpeln och rent nonsens då alla lärda (host host) vet att det inte finns raser, till det yttre. Att samma lärda accepterat att kön inte har någon koppling till vad du har innanför underkläderna skapar dock som sagt en viss paradox.
Så då undrar jag - med utgångsläget som nu verkar ha etablerat sig från SR, SVT, DN, SvD, GP och vidare till oändligheten; att könsidentitet enbart är en fråga om tyckande och kännande - hur kommer detta påverka synen på ras? Skulle detta kunna förklara varför svenska kvinnor emigrerar till Afrika? Eller varför det finns babianer som faktiskt kan assimilera sig i ett civiliserat samhälle? Kommer begreppet 'rastillhörighet' få komma tillbaka till finkulturen nu när det är en fråga om känslor och subjektiv logik? Kan jag som vit hävda att jag blivit diskriminerad om jag samma dag som jag känt mig som en neger även blivit nekad en anställning?
Som sagt. Där en dörr stängs öppnas många, många fönster. Känner att jag skulle behöva en sann röding för att reda ut begreppen kring vad som faktiskt gäller i denna kniviga fråga.