Citat:
Ursprungligen postat av
Arnstad
Vad begär du? Att överhuvud uttrycka något i media betyder att man sänder. Innehållsmässigt har man att hålla sig mellan två poler där den vanliga allmänna uppfattningen är en, vanligtvis uttryckt av MSM, den andra sådant som tokar, dissidenter, extremister mm uttrycker. Ju längre du rör dig från den allmänna uppfattningen desto färre potentiella mottagare har du. Och därav följer att det inte går att vara helt originell och samtidigt förvänta sig att få en allt större lyssnarskara. Nu vet jag inte om CD slipar på var han ska lägga sig mellan de ovan beskrivna polerna, men jag tycker nog att han ligger ganska bra. Fortfarande är han allt för kontroversiell för de flesta, men jag tror att han gör ett ganska vettigt jobb för att åtminstone lite grann bredda åsiktsfönstret för dem som har mycket svårt att ta sig ut ur MSM:s maskor. Personligen skulle jag gärna lyssna på mer radikala och mer frisinnade idéer, men jag tror inte det mest radikala har möjlighet att få någon större spridning och därmed är det mest radikala inte det som förflyttar den allmänna uppfattningen mest. Det lite fnittrande, kittlande, anslaget i podden gör att det går att uttrycka ganska så kontroversiella tankar som om de vore plumpa skämt, "bara skojja" liksom.
Fast Dulny "sänder" inte i MSM och har således ingen anledning att anpassa sig till det. Ett väldigt konstigt resonemang eftersom Dulny i VP tar upp andra frågor som på långa vägar har "massans acceptans", som ex jf, så varför cucka för etablissemanget i andra frågor som torde vara mindre kontroversiella? Jag vet varför.
Dulny som de flesta andra "nationella företrädare" drivs av en sorts ingrodd nationell dumhet/feghet och kan/vågar inte tänka utanför boxen i risk för att bli utmålade som något. Inte av etablissemanget, utan än värre, av "de egna" i rörelsen! Vilket såklart både är fullkomligt patetisk och tecken på svag karaktär.
Samma sak gäller Svegot, NMR och resten av den sk nationella rörelsen. Alla cuckar som oftast för officiella narrativ. Ja, iaf tills det sakta men säker blir mer accepterat att börja ifrågasätta dem, då är man helt plötsligt på tåget. Under tiden har de suttit som ett gäng svagsinta nollor, raljerat och hånat de som som på riktigt fört fram seriös kritik och frågeställningar mot officiella narrativ. Larvat sig med uttryck som foliehattar, aliens, gröna gubbar, månlandningar, platt jord och annat trams.
Betänk nu betydelsen av att både Coronahysterin och fejk president Biden allt mer tappar i trovärdighet. Där en ganska betydande grupp (i dagsläget) utanför den nationella sfären börjar få upp ögonen för galenskapen och letar svar på frågor. Vad gör den nationella rörelsens glorifierade härförare som Dulny då, Jo de sitter som ett gäng infantila etablissemangshoror och spelar med i skiten. God dag yxskaft!
Vad bör man som nationalist kräva. Ja, naturligtvis totalt avståndstagande och ifrågasättande av alla narrativ som inte tjänar den nationella saken. Svårare än så är det inte. Nationalism är ingen populäritets tävling.