Hej! Hur kommer det sig att människor avskyr hipsters och hipsterfenomenet? Varför får dessa figurer uppleva hat och besinningslöst avfärdade från den breda massan? Vad är det som du stör dig på personligen; är det deras förmodade nedvärderande och snobbiga attityd, eller kanske blir du vansinnig av hur de klär sig och ser ut med sina okonventionella kläder och ovårdade skägg?
Jag vill först och främst klargöra att jag har tillräckligt mycket självinsikt och självdistans för att kunna inse att jag själv är något utav en hipster eftersom jag är:
(*) Besatt av de sköna konsterna och använder ordet "de sköna konsterna" istället för att skriva Prosa, Poesi, Film, Måleri, Skulptur, Arkitektur, etc; Är även intresserad av Grafisk Design, Filosofi, Psykologi och Politisk Ideologi.
(*) Jag gillar även att klä mig i svarta t-shirts och tighta jeans. Ibland kan jag även njuta av att folk ser mig läsa en bok på tunnelbanan och få dem att känna sig kulturellt underlägsna så de kastar ut försvarsmekanismer i hjärnan och stämplar mig som en arketypisk nidbild (hipster) som det kollektiva undermedvetna har tagit fram för att skydda dem från den obekväma sanningen om att jag har ett högre kulturellt kapital än dem, samtidigt som jag själv njuter av min finkulturella överlägsenhet för att kompensera mina psykiska och fysiologiska svaghet gentemot de som jag tycker är hjärndöda babianer som står och sjunger melodin till Seven Nation Army på fotbollsmatcher.
(*)Jag kan även till och från njuta av kulturella yttringar ironiskt, exempelvis som att kolla på 1936 års "Reefer Madness" och skratta åt dess överdriva anti-marijuana budsksap, eller kalkon-kult-klassikern "The Room" och sedan påstå att det är en av de bästa komedifilmer som gjorts med en stänk av ironi.
(*) Jag är en Pescetarian (Vegetarian som äter fisk och skaldjur), och jag föredrar att köpa ekologisk mat om det går att välja.
(*) Tycker att Södermalm och Gamla Stan är de mest "stämningsfulla" delarna av Stockholm.
(*) Är emot teknologi som TV-apparater, Mobiler och Datorer och vill helst leva ett liv utan det i framtiden.
(*) Kommer aldrig någonsin att skaffa ett körkort och funderar på att använda cykel som färdmedel istället.
Sedan finns det saker som direkt diskvalificerar mig som stereotypisk Hipster:
(*) Sympatiserar med SD och hälsosam Nationalism, samt avskyr tredje vågs feminism och politisk korrekthet.
(*) Gillar att kolla på Fotboll och hejar på Djurgården IF (Om Hipsters tycker om fotboll hejar de på Hammarby IF antingen ironiskt eller för att det är "äkta" och "arbetarklass").
(*) Har inget skägg, inga flanellskjortor, eller andra traditionella hipsterplagg.
(*) Jag bakar inte mitt eget bröd och jag dricker inte obskyr öl.
(*) Jag har aldrig köpt något klädesplagg på en Second Hand
(*) Jag kan erkänna att jag har Hipstertendenser, men är samtidigt medveten om att jag kan framstå som en Ultra-Hipster i andras ögon.
(*) Jag gillar alla former av kulturyttringar, allt från det mest "underground" och obskyra till det mest folkliga och "mainstream", samt är inte rädd för att någon ska döma mig oavsett om det är en hipster eller någon ur resten av befolkningen.
Om du frågar mig tycker jag att Hipstern och jag själv är på många sätt väldigt avskyvärd, men det går inte att dra alla över en kant. Det är ungefär lika fördomsfullt som att påstå att alla som går på fotbollsmatcher är huliganer.
Hipsters som är outhärdliga enligt min mening:
(*) De som poserar med sitt hipster-beteende och inte egentligen brinner för sina hipster-stämplade passioner utan endast håller på med det den gör för att det är "trendigt" eller får dem att framstå som "speciella". Gäller även de som uppvisar ett överdrivet förakt mot allt som är mainstream och populärt, samt lättsam underhållning vilka de breda massorna konsumerar utan någon bättre anledning än för att det just är populärt och älskat av många människor. Människor som exempelvis plötsligt börjar ogilla en artist eller ett band helt och hållet bara för att de nu spelas på radion.
(*) De som är Hipsters och samtidigt är rabiata agitatorer och avskyr alla som inte tänker som dem själva, samtidigt som de påstår sig uppmuntra liberala värderingar och individualitet. Ett bra exempel är politiskt korrekta och militanta hipster-veganer som lyssnar på p3 och röstar på F! eller Miljöpartiet och som försöker få dig att må psykiskt dåligt över att du är Sverigedemokrat och gillar att äta kött till middag.
(*) Äckliga och fjärtiga typer som är självmedvetna om sitt hipster-beteende och väljer att skapa en tråd på flashback som handlar om hipsters och passar på att hävda sig och berätta att de är en "bra" hipster.
Slutsats:
För att återgå till den "obekväma sanningen" jag nämnde i början av texten så syftar jag delvis på att jag tror att de flesta av er hatar hipsters just för att de är överlägsna när det kommer till finkulturellt kapital. Hipstern är på många vis som en modern medelklass aristokrati som uppskattar kvalitativ konst och underhållning, fast som i dagsläget inte är stängd bakom överklassens herrgårdar som förr, utan är demokratisk och öppen för alla att ta del av och bevittna. Ni som inte tål hipsters eller människor som är kulturelitister är i största allmänhet spirituella arvtagare till de bönder, pigor och arbetare avundsjukt hatade den fjantiga och dekadenta överklassens kulturyttringar.
Anledningen till varför jag själv inte hatar hipsters mer än någon annan är för att ni alla är exakt likadana som Hipsters, det enda som skiljer er är att ni ogillar allt som inte är "mainstream" och de som konsumerar det som är "underground", samtidigt som Hipstern ogillar alla som slaviskt och endast konsumerar det som är trendigt och populärt just denna sekund för den breda massan. Ni projicerar era svagheter och likheter på Hipstern, och Hipstern blir på så vis en kollektiv syndabock.
Ni kan alla dra åt helvete så vitt jag vet. Hej Svejs!
Jag vill först och främst klargöra att jag har tillräckligt mycket självinsikt och självdistans för att kunna inse att jag själv är något utav en hipster eftersom jag är:
(*) Besatt av de sköna konsterna och använder ordet "de sköna konsterna" istället för att skriva Prosa, Poesi, Film, Måleri, Skulptur, Arkitektur, etc; Är även intresserad av Grafisk Design, Filosofi, Psykologi och Politisk Ideologi.
(*) Jag gillar även att klä mig i svarta t-shirts och tighta jeans. Ibland kan jag även njuta av att folk ser mig läsa en bok på tunnelbanan och få dem att känna sig kulturellt underlägsna så de kastar ut försvarsmekanismer i hjärnan och stämplar mig som en arketypisk nidbild (hipster) som det kollektiva undermedvetna har tagit fram för att skydda dem från den obekväma sanningen om att jag har ett högre kulturellt kapital än dem, samtidigt som jag själv njuter av min finkulturella överlägsenhet för att kompensera mina psykiska och fysiologiska svaghet gentemot de som jag tycker är hjärndöda babianer som står och sjunger melodin till Seven Nation Army på fotbollsmatcher.
(*)Jag kan även till och från njuta av kulturella yttringar ironiskt, exempelvis som att kolla på 1936 års "Reefer Madness" och skratta åt dess överdriva anti-marijuana budsksap, eller kalkon-kult-klassikern "The Room" och sedan påstå att det är en av de bästa komedifilmer som gjorts med en stänk av ironi.
(*) Jag är en Pescetarian (Vegetarian som äter fisk och skaldjur), och jag föredrar att köpa ekologisk mat om det går att välja.
(*) Tycker att Södermalm och Gamla Stan är de mest "stämningsfulla" delarna av Stockholm.
(*) Är emot teknologi som TV-apparater, Mobiler och Datorer och vill helst leva ett liv utan det i framtiden.
(*) Kommer aldrig någonsin att skaffa ett körkort och funderar på att använda cykel som färdmedel istället.
Sedan finns det saker som direkt diskvalificerar mig som stereotypisk Hipster:
(*) Sympatiserar med SD och hälsosam Nationalism, samt avskyr tredje vågs feminism och politisk korrekthet.
(*) Gillar att kolla på Fotboll och hejar på Djurgården IF (Om Hipsters tycker om fotboll hejar de på Hammarby IF antingen ironiskt eller för att det är "äkta" och "arbetarklass").
(*) Har inget skägg, inga flanellskjortor, eller andra traditionella hipsterplagg.
(*) Jag bakar inte mitt eget bröd och jag dricker inte obskyr öl.
(*) Jag har aldrig köpt något klädesplagg på en Second Hand
(*) Jag kan erkänna att jag har Hipstertendenser, men är samtidigt medveten om att jag kan framstå som en Ultra-Hipster i andras ögon.
(*) Jag gillar alla former av kulturyttringar, allt från det mest "underground" och obskyra till det mest folkliga och "mainstream", samt är inte rädd för att någon ska döma mig oavsett om det är en hipster eller någon ur resten av befolkningen.
Om du frågar mig tycker jag att Hipstern och jag själv är på många sätt väldigt avskyvärd, men det går inte att dra alla över en kant. Det är ungefär lika fördomsfullt som att påstå att alla som går på fotbollsmatcher är huliganer.
Hipsters som är outhärdliga enligt min mening:
(*) De som poserar med sitt hipster-beteende och inte egentligen brinner för sina hipster-stämplade passioner utan endast håller på med det den gör för att det är "trendigt" eller får dem att framstå som "speciella". Gäller även de som uppvisar ett överdrivet förakt mot allt som är mainstream och populärt, samt lättsam underhållning vilka de breda massorna konsumerar utan någon bättre anledning än för att det just är populärt och älskat av många människor. Människor som exempelvis plötsligt börjar ogilla en artist eller ett band helt och hållet bara för att de nu spelas på radion.
(*) De som är Hipsters och samtidigt är rabiata agitatorer och avskyr alla som inte tänker som dem själva, samtidigt som de påstår sig uppmuntra liberala värderingar och individualitet. Ett bra exempel är politiskt korrekta och militanta hipster-veganer som lyssnar på p3 och röstar på F! eller Miljöpartiet och som försöker få dig att må psykiskt dåligt över att du är Sverigedemokrat och gillar att äta kött till middag.
(*) Äckliga och fjärtiga typer som är självmedvetna om sitt hipster-beteende och väljer att skapa en tråd på flashback som handlar om hipsters och passar på att hävda sig och berätta att de är en "bra" hipster.
Slutsats:
För att återgå till den "obekväma sanningen" jag nämnde i början av texten så syftar jag delvis på att jag tror att de flesta av er hatar hipsters just för att de är överlägsna när det kommer till finkulturellt kapital. Hipstern är på många vis som en modern medelklass aristokrati som uppskattar kvalitativ konst och underhållning, fast som i dagsläget inte är stängd bakom överklassens herrgårdar som förr, utan är demokratisk och öppen för alla att ta del av och bevittna. Ni som inte tål hipsters eller människor som är kulturelitister är i största allmänhet spirituella arvtagare till de bönder, pigor och arbetare avundsjukt hatade den fjantiga och dekadenta överklassens kulturyttringar.
Anledningen till varför jag själv inte hatar hipsters mer än någon annan är för att ni alla är exakt likadana som Hipsters, det enda som skiljer er är att ni ogillar allt som inte är "mainstream" och de som konsumerar det som är "underground", samtidigt som Hipstern ogillar alla som slaviskt och endast konsumerar det som är trendigt och populärt just denna sekund för den breda massan. Ni projicerar era svagheter och likheter på Hipstern, och Hipstern blir på så vis en kollektiv syndabock.
Ni kan alla dra åt helvete så vitt jag vet. Hej Svejs!

__________________
Senast redigerad av Zerkalo 2016-09-22 kl. 20:00.
Senast redigerad av Zerkalo 2016-09-22 kl. 20:00.