Citat:
Ursprungligen postat av
letsdoit
Den där dagboken inifrån Hinsan skulle bli en sådan publiksuccé att det väl bara är de rättsvårdande myndigheterna som skulle kunna stoppa den - och den australiensiska dramaserien
Kvinnofängelset som möjligen skulle kunna utgöra en konkurrent vad beträffar popularitet och kassainflöde:
http://wwwc.aftonbladet.se/kvinna/0004/01/repris.html
Vem vill läsa bloggar om modetrender och bantning när det finns råfakta tillgängligt? -
Kalla fakta kan också slänga sig i väggen: Mycket bättre med osminkad, frispråklig och ocensurerad information direkt från källan: Ordet är fritt och kan aldrig spärras in!
Själv skulle jag bläddra eller klicka mig direkt fram till senaste nytt inifrån Hinsan!
Du har nog (dessvärre) rätt i detta.
Man skulle älska att läsa vad hon har att berätta. Sluka allt och bara vilja ha mera.
Man skulle knappt kunna bärga sig tills det klämdes fram en ny
fängslande text om livet
därinne på Hinsan.
Här skulle redogöras för måendet för stunden (jag mår lite taskigt idag för jag kom att
tänka på hur dumma man var som inte tog hänsyn till mitt urusla mörkerseende och
därför omedelbums satte mig på fri fot igen), här skulle livfullt skildras konflikter (fläskiga
Lotta beskyller stryparAnki för att ha stulit hennes uppblåsbara Maximilian) och tecknas
porträtt av medinternerna (sällan annat än nedlåtande), betygsättas mat (kiselalger skulle
inte kunna smaka sämre än dessa kåldomar idag), berättas om framtidsdrömmar (det står och
väger mellan att bli djuphavsdykare eller försäkringstjänsteman), suckas över ett obefintligt
kärleksliv (än låter den lesbiska Johanna vänta på sig, men ge det ett par år till så är hon där),
och så skulle hon svårligen kunna låta bli att undervisa läsaren uti manipulationens konst.
Lite smink- och baktips får avsluta övningarna för dagen på dagboksfronten (och där har
de banala kanelbullarna vid det här laget ersatts av lite mera rejäla saker som haschkakor).
Man kommer att få hyperintressanta och helt ovärderliga inblickar i det gnistrande psyket hos
en Superwoman som må tappa den berömda sugen emellanåt, men alltid förmår komma igen
och repa nytt mod.
Och hon är här för att stanna. Allmänheten får aldrig nog av henne. Behovet av att få
rysa, förfäras och förundras kommer man att få tillfredsställt via henne.
Jag är slutligen rädd för att inte jag heller kommer att kunna låta bli att klicka mig fram
för att få veta senaste nytt. Åtminstone till en början. Om det nu verkligen blir av med
en dagboksskrivande livstidsdömd dubbelmördare vid namn Johanna Möller.