JAS-39 Gripen

Intressant nog så visas en VLF-antenn (frekvensband som mest används för kommunikation med ubåtar). Kan man kommunicera med ubåtar, mintorpeder etc?

Bra at det endelig kom en kommentar på innhold, og ikke annet tull som noen lirer av seg.

Nei, det ser ut at det er en del av egenbeskyttelse mot missiler.

The MFS-EW is made up of many systems, spread across the Gripen’s upper and lower fuselages. Installed on the former there are three MAWSUs (missile approach warning sensor units – Elisra PAWS-2s); one EWCU(electronic warfare central unit); two PPUs (primary power units); one NGIR (next-generation infrared missile approach warning processor).

Additionally, there is a TFA (transmitter forward/aft, installed in the vertical stabilizer, in low band, to perform jamming against adversary sensors located in the frontal and rear hemispheres, respectively) and three BOP-G chaff/flare dispensers on the aft fuselage.

Finally, there are two RPSs (receiver and power supply units) and four QRTs (quadrant and receiver transmitters), in medium bands, installed on the Gripen’s wingtip rails, to execute jamming against adversary sensors located in both sides.

The BOP-G chaff/flare dispensers can eject various countermeasures, ranging from the BriteCloud active decoys to BOL Mk 2 Type 1 chaffs, as well as the BOL-IR MJU-52/B and L5A2 flares. Of these, the MAWSUs, as the name implies, detect approaching missiles, whilst the NGIRs do the same with heat-seeking missiles. The aircraft’s lower fuselage houses three more MAWSUs; two interface units; a VLBA (very low band antenna); two BOL 739/3 chaff/flare dispensers, installed in the aft section of the underwing internal weapons pylons and two BOL 739/2 chaff/flare dispensers, mounted in the aft section of the underwing external weapons pylons. All the systems noted are managed by the EWCU and fed by the primary power units.

Fra INSIGHT // ELECTRONIC WARFARE magazine

Det ser inte ut som en konventionell långvågsantenn, så man kan undra vad det är för antenn. Märkligt när de anger bandbredden till 6MHZ på ena stället, eller 6GHZ?, samtidigt som det står 60 MHZ nedanför.

Det är nog en spolantenn (ungefär som gamla radioapparaters am-antenner). Frekvensområdet har sina fördelar, t.ex. att det är svårare för radarjaktrobotar att pejla in, stealth-höljen på robotar funkar sämre osv.

Tror knappast bandbredden är 6 GHz. Troligtvis menar de 6 MHz kanalbredd (eller 60 MHz) i 6 GHz-bandet.

Den norske staten har ingen behov for å låne penger men har allikevel en "teknisk statsgjeld", der alle lån er i norske kroner. Først og frem må staten understøtte et "Velfungerende og effektiv finsnasmarked", ved å tilby utstedelse av statslån. Den norske staten har ikke behov for disse lånene, men finansmarkedet i Norge trenger statslån. Ingen moderne stat og finsnasmarked kan fungere uten statslån. Korona eller andre kriser vil ikke vil påvirke størrelsen på gjelden.

Det er også et par andre grunner for at den norske staten har gjeld, se linker.

https://e24.no/norsk-oekonomi/i/mR3ozL/derfor-har-norge-604-milliarder-kroner-i-statsgjeld (2014)
https://www.norges-bank.no/tema/Statsgjeld/Om-statsgjelden/ (fra Norges Bank)

Handlingsreglen på 3% er ingen maksimal grense, men benyttes normalt av regjeringen i sine budsjetter. Ved behov, f.eks en krise som Korona, kan denne reglene overskrides uten konsekvenser for sittende regjerningen.

Hela denna utvikningen från ämnet kom sig av att jag replikerade på signaturen Bergakungen då denne hänvisade till att F35s kostnadsbild inte är ngt problem för Norge, då det inte drabbar någon fattig. Du har helt rätt i att en viss upplåning och statsskuld behövs för att hålla igång det finansiella systemet. Danmark, Sverige och Norge har en liknande nivå på statsskuld i förhållande till BNP. Handelsbalansen avgör om lån behöver tas upp i utlandet. År 2019 var våra överskott i bytesbalansen likartade. Sverige 4.2% av BNP och Norge 4.1%. Norges bytesbalans är extremt beroende av oljepriset och dollarns värde. Med detta sagt, finns det verkligen en politisk och folklig beredskap att låta Flygvapnets kostnader täckas upp av oljefonden om budgetbegränsningarna överskrids?

Stortinget ga i fjor fullmakt til å bestille de siste 6 flyene av 52 planlagte, så Stortinget er villig til finansiere kampflykjøpet fullt ut og har allerede vedtatt dette. Finansieringen blir tatt over det ordinære forsvarsbudsjettet, med noe tilleggs-bevilgning over statsbudsjettet.
https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/prop.-1-s-20202021/id2768130/?ch=1

Kampfly programmet (som nå er avsluttet), holder seg innenfor kostnadsrammen gitt av Stortinget i 2009 (justert for inflasjon). Kampflyene er blitt noe billigere (i dollar) siden kampflykjøpet ble vedtatt i 2009. Dollarkursen er nå høyere enn for noen år siden, så prosjektet nærmer seg grensen for bevilgningen (som er gitt i norske kroner) men det ser ikke ut som om prosjektet vil overskride budsjettet.

Nesten alle land må dekke handelsunderskudd med statslån/høyere statsgjeld, Norge gjør ikke det.

Som jag skrev har Sverige ett högre handelsöverskott än Norge.

Det är ett i sammanhanget irrelevant argument.

Om man bortser från intäkter från olja och gas - ja. Men som du borde förstå - det är inte möjligt att analysera den norska ekonomin i allmänhet eller norska offentliga utgifter i synnerhet - utan att ta hänsyn till petroleumsektorn.

Det enda relevanta att diskutera här är trådens ämne. Tyvärr tenderar en rad trådar och diskussionsämnen i detta svenska forum att spreta iväg på grund av sällsynt ömhudade norrmän som tycks ägna sitt liv åt att i varje given situation framhäva hemlandets förträfflighet.
Och nej, Norges överskott i handelsbalansen är inklusive olja och gas.