• 1
  • 2
2016-03-02, 17:23
  #1
Medlem
S lnge mnskligheten har funnits har man talat om gud. Men de senaste rhundradenas framsteg inom vetenskapen har minskat behovet av att tro p ngot gudomligt. Trots det tror strre delen av mnskligheten p nn form av gud, kanske kommer tron aldrig att upphra helt.

Men vad skulle begreppet gud innebra filosofiskt eller metafysiskt? Vetenskapen talar grna om materiens minsta bestndsdelar i form av partiklar, (man verkar tala mindre om flt till frmn fr partiklar), men ven dessa minsta partiklar mste vl best av ngonting? Om man skulle tala om gud, eller ngot gudomligt, som materiens minsta bestndsdel, vad skulle d detta gudomliga ha fr minsta mjliga egenskaper? Skulle det ha vilja? Mening (mening t sig sjlvt)? Som ett primitivt minsta mjliga psyke?

Jag tnker att anledningen till att mnniskor kan stlla sig existensiella frgor nnstans mste bero p att alltings ursprung nnstans borde ha, eller haft en vilja?
Citera
2016-03-02, 23:11
  #2
Medlem
Ja, det mste ju betyda ngot.

En partikel kan ju ha vilja - till ex viljan att dra sig till andra partiklar. Den kraften som fr materia att dras till materia - gravitationskraften.
Men det finns ju andra liknande krafter - magnetisk attraktion eller repulsion. Elektrostatisk kraft. Svag och stark vxelverkan. Man kan ju kalla dem nskan. Eller strvan.

Men det finns nog inga partiklar. Men det finns nd enheter. Celler, Molekyler, Atomer, Nukleoner, Kvarkar, strngar..
Egentligen har mnniskan skt efter struktur lnge. Och ibland hittat ngot som kan identifieras som en enhet - som man gett ett namn. (gulligt)
Det brukar inte drja s lnge frrn ven den "enheten" delats i bitar som identifieras - och namnges.
Och s har det hllit p.. hela tiden nya namn, och strukturer.. Men det vi kallar materia - vet vi nd inte vad det r.. Ngon sorts kraft som kan ha punktform.

Och gudsbegreppet. Allts inom Buddhismen anser man inte det finns ngon gud.
Och inom Hinduismen s finns det miljoner.

Men i berttelserna frn ursprungsbefolkningar finns en gestalt/en person som har ett namn, och som haft kontakt med mnniskorna, men som flyttat frn jorden och numera r i luften/himlen.
ven berttelsen om paradiset knns igen frn olika hll.


Det som inte r materia - kallas vgenergi. Och i religionerna kallas det som inte har kropp - fr ande. Bde religion och vetenskap skiljer p det.

Det finns likheter mellan religion och vetenskap.

Inom flera religioner finns det helgon eller gurus. Det r mnniskor som utvecklat sitt medvetande s de kan frst mer. S mycket att dom ven frstr hur det livet hnger ihop?
Citera
2016-03-03, 12:38
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Pejjninthuess
Ja, det mste ju betyda ngot.

En partikel kan ju ha vilja - till ex viljan att dra sig till andra partiklar. Den kraften som fr materia att dras till materia - gravitationskraften.
Men det finns ju andra liknande krafter - magnetisk attraktion eller repulsion. Elektrostatisk kraft. Svag och stark vxelverkan. Man kan ju kalla dem nskan. Eller strvan.

Men det finns nog inga partiklar. Men det finns nd enheter. Celler, Molekyler, Atomer, Nukleoner, Kvarkar, strngar..
Egentligen har mnniskan skt efter struktur lnge. Och ibland hittat ngot som kan identifieras som en enhet - som man gett ett namn. (gulligt)
Det brukar inte drja s lnge frrn ven den "enheten" delats i bitar som identifieras - och namnges.
Och s har det hllit p.. hela tiden nya namn, och strukturer.. Men det vi kallar materia - vet vi nd inte vad det r.. Ngon sorts kraft som kan ha punktform.

Och gudsbegreppet. Allts inom Buddhismen anser man inte det finns ngon gud.
Och inom Hinduismen s finns det miljoner.

Men i berttelserna frn ursprungsbefolkningar finns en gestalt/en person som har ett namn, och som haft kontakt med mnniskorna, men som flyttat frn jorden och numera r i luften/himlen.
ven berttelsen om paradiset knns igen frn olika hll.


Det som inte r materia - kallas vgenergi. Och i religionerna kallas det som inte har kropp - fr ande. Bde religion och vetenskap skiljer p det.

Det finns likheter mellan religion och vetenskap.

Inom flera religioner finns det helgon eller gurus. Det r mnniskor som utvecklat sitt medvetande s de kan frst mer. S mycket att dom ven frstr hur det livet hnger ihop?
Tack fr svaret! Tycker det r intressant att du ser gravitationen som en manifestation av vilja, att materien "vill" int. Och att det finns ngot som balanserar/motverkar denna gravitation s att inte allt r ett enda svart hl.

Att mnniskan, som du skriver, alltid skt efter en struktur har fr- och nackdelar. Frdelen r att man kan f ett "grepp" om universum, t ex med kunskapen om atomerna, som har praktiska tillmpningar. Nackdelen r att man riskerar att mla in sig i ett hrn, man ser inte universum fr alla formler, frvxlar vrlden med kartan.

Funderar lite ver atomteorin, det r ju en teori som uppfanns redan under antiken, mycket lngt innan den kunde bevisas experimentellt. Mnga hller hrdnackat fast vid teorin, trots att atomerna visat sig vara mycket mer komplicerade n Demokritos trodde och inte alls r odelbara. Hur kan det finnas en odelbar minsta del? Tnker att det verkar mycket troligare att "vgenergi", som inte har ngon minsta del, skulle vara den minsta "delen".

Det r dr tanken om ngot gudomligt kommer in. Om vra medvetanden eller universum innerst inne bestr av dda ettor och nollor eller, dda, odelbara partiklar, s finns det ju egentligen inget medvetande. nd upplever vi det s. Drfr tycker jag att det vore rimligt att tnka sig ett minsta mjliga medvetande som inte gr att plocka snder, som r vgenergi (och kanske samtidigt materia) och som har en vilja och en mening.
Citera
2016-03-03, 15:13
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Lars H
S lnge mnskligheten har funnits har man talat om gud. Men de senaste rhundradenas framsteg inom vetenskapen har minskat behovet av att tro p ngot gudomligt. Trots det tror strre delen av mnskligheten p nn form av gud, kanske kommer tron aldrig att upphra helt.

Men vad skulle begreppet gud innebra filosofiskt eller metafysiskt? Vetenskapen talar grna om materiens minsta bestndsdelar i form av partiklar, (man verkar tala mindre om flt till frmn fr partiklar), men ven dessa minsta partiklar mste vl best av ngonting? Om man skulle tala om gud, eller ngot gudomligt, som materiens minsta bestndsdel, vad skulle d detta gudomliga ha fr minsta mjliga egenskaper? Skulle det ha vilja? Mening (mening t sig sjlvt)? Som ett primitivt minsta mjliga psyke?

Jag tnker att anledningen till att mnniskor kan stlla sig existensiella frgor nnstans mste bero p att alltings ursprung nnstans borde ha, eller haft en vilja?
Om man ska vara mycket vlvilligt instlld till gudsidn och frska verstta den i en mer rationell, vetenskaplig och ontologisk modell eller teori och lmna den antropomorfa varianten skulle nog det nrmaste till hands vara sjlva "pgendeheten", dvs att varat/verkligheten/existensen/universum/materian, eller vad vi nu vill kalla allt detta verkar st under en stndig frndring. Energifldet - om man s vill. Om detta sedan kan beskrivas via termodynamiken eller andra mekanismer spelar egentligen ingen roll - men frgan r just: Hur kommer det sig att denna stndiga frndring r? Ett alternativ r att tnka sig sjlva det ontologiska "r:et" som "Gud", dvs faktumet att ngot r verhuvudtaget. Kan dock vara svrt att se att en sdan gudsid (eller frvrigt ngon annan variant) skulle tillfra s mycket mer n lite mental trst eller frenklad frklaring fr den som ej kan eller vill eller orkar tillgodogra sig mer avancerade modeller eller teorier.
Citera
2016-03-03, 16:19
  #5
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av jagesnyggast
Om man ska vara mycket vlvilligt instlld till gudsidn och frska verstta den i en mer rationell, vetenskaplig och ontologisk modell eller teori och lmna den antropomorfa varianten skulle nog det nrmaste till hands vara sjlva "pgendeheten", dvs att varat/verkligheten/existensen/universum/materian, eller vad vi nu vill kalla allt detta verkar st under en stndig frndring. Energifldet - om man s vill. Om detta sedan kan beskrivas via termodynamiken eller andra mekanismer spelar egentligen ingen roll - men frgan r just: Hur kommer det sig att denna stndiga frndring r? Ett alternativ r att tnka sig sjlva det ontologiska "r:et" som "Gud", dvs faktumet att ngot r verhuvudtaget. Kan dock vara svrt att se att en sdan gudsid (eller frvrigt ngon annan variant) skulle tillfra s mycket mer n lite mental trst eller frenklad frklaring fr den som ej kan eller vill eller orkar tillgodogra sig mer avancerade modeller eller teorier.
Det skulle ocks kunna vara s att frestllningen om ngot gudomligt r brjan till en mer vetenskaplig syn p vrlden. Det var kyrkan som grundade de frsta universiteten p medeltiden och skolastiken p dessa universitet uppstod som ett frsk att kombinera gudstro med "hednisk" antik filosofi och vetenskap, ngot som enligt vissa psts ha lett fram till den vetenskapliga revolutionen p 1600-talet.

P ngot stt tycker man ju annars att alla mnniskor som lever och dr (alla kan ju inte lsa hgskolefysik/kosmologi rent praktiskt) borde kunna ha en grundlggande uppfattning om harmoni i universum, att det inte r ngot exklusivt bara fr akademiker (som gud var fr prsterna frr). Dr verkar det som gud fortfarande har en funktion att fylla och jag tycker det vore efterstrvansvrt att frska hitta en minsta gemensam nmnare mellan ngot gudomligt och filosofi/fysik (Givetvis utan att vara tvrsker p ngot.)
Citera
2016-03-05, 07:36
  #6
Medlem
liffens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Lars H
S lnge mnskligheten har funnits har man talat om gud. Men de senaste rhundradenas framsteg inom vetenskapen har minskat behovet av att tro p ngot gudomligt. Trots det tror strre delen av mnskligheten p nn form av gud, kanske kommer tron aldrig att upphra helt.

Men vad skulle begreppet gud innebra filosofiskt eller metafysiskt? Vetenskapen talar grna om materiens minsta bestndsdelar i form av partiklar, (man verkar tala mindre om flt till frmn fr partiklar), men ven dessa minsta partiklar mste vl best av ngonting? Om man skulle tala om gud, eller ngot gudomligt, som materiens minsta bestndsdel, vad skulle d detta gudomliga ha fr minsta mjliga egenskaper? Skulle det ha vilja? Mening (mening t sig sjlvt)? Som ett primitivt minsta mjliga psyke?

Jag tnker att anledningen till att mnniskor kan stlla sig existensiella frgor nnstans mste bero p att alltings ursprung nnstans borde ha, eller haft en vilja?

Du har helt rtt i att vi har ersatt vrt stt att se p vrlden som styrd av gudsingripanden med en bild av en vrld som fungerar enligt naturlagar. Men Gdel och Heisenberg har visat att det finns en oskrpa i naturlagarna. Gud behller en liten yttersta del av makten.

Men har Gud ngon vilja och mening i sin maktutvning?

Det finns en sak som ftt mig att undra.

Jorden har en kolcykel. Vxter tar upp koldioxid ur luften och skapar kolfreningar. Djur ter kolfreningarna och frbrnner dem till koldioxid som terfrs till luften. Men det finns ett svinn i kolcykeln. Nr grs vissnar p savannerna, nr sjar vxer igen till torvmossar, nr fisk och skaldjur vergr till bottenslam frsvinner kol frn kolcykeln. Under rmiljoner har kol lagrats i stenkol, brunkol, olja och naturgas. Jordens atmosfr har gtt frn koldioxid och ammoniak till syre och kvve. Halten koldioxid i luften nrmar sig nu den lgsta nivn dr fotosyntes r mjlig. Men nr det bara r ngon rmiljon kvar innan allt liv p Jorden dr ut dyker det upp en varelse som uppfinner den koleldade ngmaskinen och brjar terfra fossilt kol till atmosfren.

Kan det verkligen vara en viljels slump???
Citera
2016-03-05, 08:58
  #7
Medlem
allt.o.ingets avatar
Vi behver tro p Gud mer n ngonsin idag. Vi skulle kunna vara p andra sidan universum och betrakta en planet med samma stenuppsttning som jorden och vi skulle inte frst ett jota.
Citera
2016-03-05, 10:10
  #8
Medlem
I stort kan allt som sker idag kan frklaras naturvetenskapligt. Om allt som sker nu kan frklaras med i grunden slumpmssiga processer, s kan en gud som pverkar inte vara bttre n en slumptalsgenerator. Och vad har en sdan gud fr frklaringsvrde?

Vi saknar bra frklaringar fr hur universum uppstod. Vi kan dela in hypoteserna i (a) att universum uppstod spontant eller alltid har funnits, eller (b) att universum skapades ur ngonting annat. Om vi antar (b) s tillfr vi ett lika stort problem i att frklara hur detta ngot annat har uppsttt. Inte heller hr tillfr en gud ngot frklaringsvrde.

Dock erbjuder gudstron en socialt accepterad verklighetsflykt fr den som inte gillar vrlden som vi faktiskt ser att den r.
Citera
2016-03-05, 15:22
  #9
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av WbZV
I stort kan allt som sker idag kan frklaras naturvetenskapligt. Om allt som sker nu kan frklaras med i grunden slumpmssiga processer, s kan en gud som pverkar inte vara bttre n en slumptalsgenerator. Och vad har en sdan gud fr frklaringsvrde?

Vi saknar bra frklaringar fr hur universum uppstod. Vi kan dela in hypoteserna i (a) att universum uppstod spontant eller alltid har funnits, eller (b) att universum skapades ur ngonting annat. Om vi antar (b) s tillfr vi ett lika stort problem i att frklara hur detta ngot annat har uppsttt. Inte heller hr tillfr en gud ngot frklaringsvrde.

Dock erbjuder gudstron en socialt accepterad verklighetsflykt fr den som inte gillar vrlden som vi faktiskt ser att den r.
Nr jag talar om gud (eller ngot som vi tminstone skulle se som gudomligt), menar jag ngon slags minsta bestndsdel, jag skulle kunna nja mig med "medvetande". Jag r medveten om att frsk att blanda in gud/medvetande i filosofi och naturvetenskap kan tolkas som en vilja att erstta logiska samband (som vi har nytta av) med "magi", ngot man gjort historiskt. Men det r inte det jag vill. Snarare att ppna upp fr mjligheten att inte bara se slumper, typ "Universum har kommit till av en slump, "Vi har kommit till av en slump". Om bde universum och vi r slumper, hur kan vi d relatera till universum, om det inte finns ett samband?

Vidare, vi har medvetande och vilja, r det d inte mjligt att universum, som vi kommer ifrn, ocks kan ha medvetande och vilja, fast av lgre, enklare art? Och r vilja samma sak som slump?

Jag tror att universum alltid funnits, men att det utvecklats frn ngot litet, obetydligt, nstan utan energi. Om inte universums energi alltid har funnits (vilket p ngot stt skulle vara svrt att tnka sig, precis som vi inte numera anser att alla djurarter alltid har funnits, utan de har utvecklats frn en enklast mjliga livsform), s mste det ha kat i energiomfng p ngot stt. Jag tycker att det r lttare att tnka sig ett medvetande som vxer n att ngot dtt gr det. Ett universum som har haft samma energiinnehll jmt verkar svrare att begripa, det fr nnu mer tankarna mot nn slags gud, men en mer obegriplig sdan.

Nr det gller vra medvetanden, om man tnker sig att ett medvetande manifesterar sig i form av en tavla, mlad av en konstnr, kan man d sga att tavlan enbart bestr av slumper och algoritmer? Att det egentligen inte finns ngon konstnrlig skaparkraft? Inte ens de flesta ateister skulle vl sga det, bara mnniskor som drivs av nihilistisk nit.
Citera
2016-03-05, 18:17
  #10
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Lars H
Nr jag talar om gud (eller ngot som vi tminstone skulle se som gudomligt), menar jag ngon slags minsta bestndsdel, jag skulle kunna nja mig med "medvetande". Jag r medveten om att frsk att blanda in gud/medvetande i filosofi och naturvetenskap kan tolkas som en vilja att erstta logiska samband (som vi har nytta av) med "magi", ngot man gjort historiskt. Men det r inte det jag vill. Snarare att ppna upp fr mjligheten att inte bara se slumper, typ "Universum har kommit till av en slump, "Vi har kommit till av en slump". Om bde universum och vi r slumper, hur kan vi d relatera till universum, om det inte finns ett samband?

Vidare, vi har medvetande och vilja, r det d inte mjligt att universum, som vi kommer ifrn, ocks kan ha medvetande och vilja, fast av lgre, enklare art? Och r vilja samma sak som slump?

Jag tror att universum alltid funnits, men att det utvecklats frn ngot litet, obetydligt, nstan utan energi. Om inte universums energi alltid har funnits (vilket p ngot stt skulle vara svrt att tnka sig, precis som vi inte numera anser att alla djurarter alltid har funnits, utan de har utvecklats frn en enklast mjliga livsform), s mste det ha kat i energiomfng p ngot stt. Jag tycker att det r lttare att tnka sig ett medvetande som vxer n att ngot dtt gr det. Ett universum som har haft samma energiinnehll jmt verkar svrare att begripa, det fr nnu mer tankarna mot nn slags gud, men en mer obegriplig sdan.

Nr det gller vra medvetanden, om man tnker sig att ett medvetande manifesterar sig i form av en tavla, mlad av en konstnr, kan man d sga att tavlan enbart bestr av slumper och algoritmer? Att det egentligen inte finns ngon konstnrlig skaparkraft? Inte ens de flesta ateister skulle vl sga det, bara mnniskor som drivs av nihilistisk nit.
Alla mnniskor verkar vara verens om att vra hjrnor sger oss att vi har ett medvetande som r exklusivt fr biologiska varelser. I en annan trd argumenterade jag fr att vra egna hjrnors utsaga inte kan anvndas som bevis fr att s verkligen r fallet:
(FB) Fri vilja existerar inte. Jag bevisar.
(FB) Fri vilja existerar inte. Jag bevisar.

Personligen r jag helt vertygad om att vra hjrnor styrs av algoritmer. Vi kan dela in algoritmer i sdana vi frstr och sdana vi inte frstr. De vi frstr brukar framst som banalt enkla nr vi lrt oss hur de fungerar, medan de vi inte frstr brukar framst som nyckfulla och magiska tills dess att vi lrt oss att frst dem. Nu r det tyvrr s att de flesta algoritmer r omjliga frst utan en beskrivning, enbart genom att studera in och utdata kan vi inte baklnges rkna ut hur algoritmerna fungerar. Man kan ta en enkel slumptalsgenerator som exempel. En bra sdan bestr av hyggligt enkel kod som genererar en obegrnsad strm av tal. Och vi kan tillbringa vra liv att studera denna strm utan att avgra om de r pseudoslumptal eller kta slumptal, n mindre hur algoritmen fungerar. S bara fr att vi inte frstr hur hjrnan fungerar kan vi inte avfrda att den styrs av algoritmer. Och antar vi att den inte styrs av algoritmer s hamnar vi i dualism, vilket knappast leder till en enklare frklaring.

Universums uppkomst och utveckling tycker jag r orelaterat till mnniskans uppkomst. Allt talar fr att universum fanns frdigt nr det frsta livet uppstod p Jorden och att samma naturlagar har gllt sedan dess. Vad som hnde innan dess r frmodligen nd omjligt att begripa, n mindre att det skulle ha en mening.
Citera
2016-03-06, 13:19
  #11
Medlem
liffens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Lars H
.....

Nr det gller vra medvetanden, om man tnker sig att ett medvetande manifesterar sig i form av en tavla, mlad av en konstnr, kan man d sga att tavlan enbart bestr av slumper och algoritmer? Att det egentligen inte finns ngon konstnrlig skaparkraft? Inte ens de flesta ateister skulle vl sga det, bara mnniskor som drivs av nihilistisk nit.

Nr jag var liten hnde det ibland att vi delade en tablettask p tre. Ibland slutade det med att det blev en tablett ver. Vem skulle f den? Med ngon form av lotteri kunde vi verlta t Gud att bestmma ver den sista tabletten.

I ett ndligt universum finns det ett ndligt antal kvanta p samma stt som det i en tablettask finns ett ndligt antal tabletter. Ibland mste allts Gud avgra var det sista kvantat skall vara.

Frgan r om det finns en vilja i Guds beslut eller om Gud enbart r en viljels slump. Om det som Britt Hallqvist sger finns "vrme i hans domslut".

Som du sger r det skillnad p en tavla mlad av en konstnr och en tavla mlad av en slumpgenerator. Och den vrld vi ser omkring oss uppfattar vi nog mer som konst n som slump.
Citera
2016-03-06, 14:11
  #12
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av WbZV
Alla mnniskor verkar vara verens om att vra hjrnor sger oss att vi har ett medvetande som r exklusivt fr biologiska varelser. I en annan trd argumenterade jag fr att vra egna hjrnors utsaga inte kan anvndas som bevis fr att s verkligen r fallet:
(FB) Fri vilja existerar inte. Jag bevisar.
(FB) Fri vilja existerar inte. Jag bevisar.
Sjlv tror jag att alla levande varelser har ett sjlvmedvetande. Sjlvmedvetande fordrar inte intelligens, sprk eller receptorer, sinnen. Sjlvmedvetande r en knsla, inte en logisk slutsats (allts den typ av syllogismer som man kan programmera in i en maskin). (Mer om det lngre ner.)

Citat:
Personligen r jag helt vertygad om att vra hjrnor styrs av algoritmer. Vi kan dela in algoritmer i sdana vi frstr och sdana vi inte frstr. De vi frstr brukar framst som banalt enkla nr vi lrt oss hur de fungerar, medan de vi inte frstr brukar framst som nyckfulla och magiska tills dess att vi lrt oss att frst dem. Nu r det tyvrr s att de flesta algoritmer r omjliga frst utan en beskrivning, enbart genom att studera in och utdata kan vi inte baklnges rkna ut hur algoritmerna fungerar. Man kan ta en enkel slumptalsgenerator som exempel. En bra sdan bestr av hyggligt enkel kod som genererar en obegrnsad strm av tal. Och vi kan tillbringa vra liv att studera denna strm utan att avgra om de r pseudoslumptal eller kta slumptal, n mindre hur algoritmen fungerar. S bara fr att vi inte frstr hur hjrnan fungerar kan vi inte avfrda att den styrs av algoritmer. Och antar vi att den inte styrs av algoritmer s hamnar vi i dualism, vilket knappast leder till en enklare frklaring.
Jag har svrt att tro att hjrnan/medvetandet skulle best enbart av algoritmer. Om man gr ett tankeexperiment att t ex en buddhistmunk skulle gna sitt liv t att meditera ver om hans medvetande ytterst bestr av ettor och nollor: om han kommer fram till att det r s, med hjlp av vad har han d kommit fram till det? Om han bestr av ettor och nollor, ettor eller nollor borde i sig inte kunna frst vad ettor eller nollor r? Lite som att en minirknare, utan en mnniskas hjlp skulle frst att den r gjord av plast.

Om buddhistmunken inte kommer fram till det, vad r det d som hindrar honom? Du sger att det r fr att vi bestr av bde gripbara och ogripbara algoritmer, det tycker jag lter lite skt, typ att ngon slags gud programmerat oss till att vara ofrsteliga fr oss sjlva. (Hr argumenterar jag helt pltsligt mot en gud, men det r inte s jag tnker mig gud, som ngot totalt ofrsteligt.)

Angende dualismen, jag ansluter mig nog lite till vad det str p wikipedia, om "att materia och sjl inte kan reduceras till varandra". (ven om de kan ha samma ursprung.) Jag tror att mnskliga och andra livsformers bestr av 1. Organiska strukturer som utvecklats under miljarder r och 2. Medvetandeflt (eller det religist frgade "ande") som brare av jaget, som i sig saknar intelligens och sinnen. Dessa tv har samverkat under miljarder r fr att bilda den mnskliga intelligensen.

Citat:
Universums uppkomst och utveckling tycker jag r orelaterat till mnniskans uppkomst. Allt talar fr att universum fanns frdigt nr det frsta livet uppstod p Jorden och att samma naturlagar har gllt sedan dess. Vad som hnde innan dess r frmodligen nd omjligt att begripa, n mindre att det skulle ha en mening.
Jag uttryckte mig kanske oklart om livets och mnniskans ursprung, menar sklart att livet uppsttt nn gng p jorden fr ngra miljarder r sen, precis som forskarna. r dock inte sker p att det var en slump, vi anser ju t ex inte att planeterna blivit till av en slump, utan de har blivit till av gravitationen. Det kanske finns en icke slumpmssig drivkraft fr bildandet av livsformer ocks?
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in