Att dejta som 35-årig kvinna

Varken eller. Har lagt energin på andra saker. Och det var ett bra beslut. Kan ju tycka att det är trist ibland men det upptar inte tankarna på samma sätt.

Du har gett upp alltså 😁 Har du testat andra saker än nätdejting? Nån ny hobby? Träna etc? Alltså skaffa dig tillgång till nya arenor?

Träna har jag alltid gjort. Men styrketränar mer än långlöpning.
Andra saker? Nej jag väljer bort det helt och hållet.

Jaja, klittra på då. 😏

Ja, det är ju inget fel med det.

Nu ska väl detta inte bli nån chattråd men vad den ursprungliga frågeställningen var har jag faktiskt glömt. Nej det är väl inget fel men tråkigt i längden.

Tycker inte jag, får sällan orgasm med män. Funkar bättre på egen hand. Och för att anknyta till tråden så är ju en intorkad kärring som undertecknad inte med i matchen längre. Jäkla synd att är allergisk mot katter annars hade jag blivit klockren crazy cat lady 😊

Försöker formulera en frågeställning utifrån mina funderingar. Det pågår många diskussioner kring hur främst män har svårt att hitta en partner, både för enbart sängläge och djupare relationer. Och jämförelsen verkar utgå ifrån kvinnor i åldern 18- ca 28, att de har guldläge och kan välja och vraka. Det är förvisso en extremt snäv mall
Jag är 35, uppfattas visserligen som yngre. Men har varit gift och har ungar på halvtid.

Det mina vänner gör inte något enklare, även om jag tror att jag uppfattas som attraktiv och rolig. Sex, visst. Unga snubbar som har överdoserat milf-kategorin på youporn, och påstötningar från andra. Men det är inte särskilt givande i längden. Män i min ålder och som är skilda verkar mest vilja återuppleva tonåren och är sällan redo för en relation. Är intresserad av att veta om ni kvinnor har liknande erfarenheter, och ni män som verkar bittra över hur svårt det är att hitta kärleken, det är det för de flesta.
Jag längtar efter något verkligt, där svettigt sex ingår. Men inte bara

Jag tror att män generellt är mindre intresserade av relationer idag. Nu är jag äldre än dig, men har ett barn som bor hos mig vv och kan knappast tänka mig att bli sambo i första taget.

Då det verkar krångligt med flera barn inblandade samt att man är ganska bekväm med hur man har det. Och tyvär så har jag svårt att ta nätdateing på allvar ( trots att jag tycker att idéen är bra) det blir snurrigt, får lite känslan av att vara på krogen och alla små-raggar på allt som ser skapligt ut.

Så jag tänker mig att det är något man ev kan satsa på när barnen är större!

Problemet är att kvinnor som du aldrig svarar mig så det är lite svårt att tycka synd om dig.

Jag trollar inte och vete fan om jag påstår att jag är särskilt åtråvärd. Antagligen är jag inte det då jag varit singel i 4 år.

Något du måste lära dig är att det är dig som det är fel på om du inte får ligga på nätet. Antingen raggar du på folk som är långt över din egen liga eller så är det något annat som är fel med dig.

Jobba på dig själv och titta dig i spegeln och utvärdera hur du verkligen ser ut, så kommer det gå bättre.