2005-11-16, 17:07
  #397
Medlem
DanSnows avatar
Häromkvällen verkade du ju rätt desperat och inte direkt likgiltig...
2005-11-16, 17:08
  #398
Medlem
CharlieRs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av DanSnow
Häromkvällen verkade du ju rätt desperat och inte direkt likgiltig...
Nej. Men oftast går jag omkring i en dimma. Stänger av alla känslor.
2005-11-16, 17:11
  #399
Medlem
DanSnows avatar
Fast när det gäller att prova att söka hjälp stänger du inte av känslorna? För om du var likgiltig inför det skulle du lika gärna kunna prova det... Och nu menar jag att gå till en psykolog och inte prata med en kurator på telefon som inte vet vad hon gör.
2005-11-16, 17:13
  #400
Medlem
CharlieRs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av DanSnow
Fast när det gäller att prova att söka hjälp stänger du inte av känslorna? För om du var likgiltig inför det skulle du lika gärna kunna prova det... Och nu menar jag att gå till en psykolog och inte prata med en kurator på telefon som inte vet vad hon gör.
Jo. Jag kanske borde det. Likgiltigheten är skrämmande. Jag gör saker utan att tänka, går ut mitt i gatan och så. Oroar mig inte.
2005-11-16, 17:14
  #401
Medlem
Nomoss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av CharlieR
Jag är i det vanliga stadiet: likgiltighet.

hm, det låter väldigt märkligt måste jag säga. Med tanke på hur du agerade för någon dag sedan..
Kan du lämna huset, har du släppt konspirationstankarna etc?

tror du skulle må bra av lite psykofarmaka, typ cipramil. Du verkar vara på väg in i en depression (iom att du beskriver likgiltighet etc)
Vad mår du bra av att göra?
2005-11-16, 17:15
  #402
Medlem
DanSnows avatar
Så du vågar gå ut mitt i gatan och riskera att bli ihjälkörd, men du vågar inte knalla in på BUP och be om en tid?
2005-11-16, 17:19
  #403
Medlem
CharlieRs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Nomos
hm, det låter väldigt märkligt måste jag säga. Med tanke på hur du agerade för någon dag sedan..
Kan du lämna huset, har du släppt konspirationstankarna etc?

tror du skulle må bra av lite psykofarmaka, typ cipramil. Du verkar vara på väg in i en depression (iom att du beskriver likgiltighet etc)
Vad mår du bra av att göra?
Likgiltigheten och oförsiktigheten varvas med paniken och pananoian.
2005-11-16, 17:21
  #404
Medlem
CharlieRs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av DanSnow
Så du vågar gå ut mitt i gatan och riskera att bli ihjälkörd, men du vågar inte knalla in på BUP och be om en tid?
Jag är inte rädd för fysisk smärta.
Jag är rädd för att bli sjukförklarad.
2005-11-16, 17:27
  #405
Medlem
DanSnows avatar
Citat:
Ursprungligen postat av CharlieR
Jag är inte rädd för fysisk smärta.
Jag är rädd för att bli sjukförklarad.

Vilken diagnos är du mest rädd för?
2005-11-16, 17:29
  #406
Medlem
Såg tråden nyss.

Citat:
Ursprungligen postat av CharlieR
Jag är inte rädd för fysisk smärta.
Jag är rädd för att bli sjukförklarad.

Söker du nåt som bekräftelse?
Hur är ditt sociala liv?
Har du några nära vänner i ditt liv?
Har du nån mål i livet?

Kanske borde ta det lungt och låta världen snurra runt för sig själv, jag själv tror inte att du är sjuk. Du kanske borde sluta tänka så hårt, nej det finns inga överbevakningskameror. Bara en vanlig inbildning som vi alla har haft. Du skrev tidigare i en post att du stängde oftast av dina känslor, gör inte det du kan explodera med känslor på en och samma gång. Det var faktist modigt av dig att kunna skriva nåt sådant i FB, även om det finns minde trevliga personer här. Skulle aldrig kunna gissa på att du mådde dåligt, utan denna tråd. Du verkade må ganska ok.

/Umut
2005-11-16, 17:29
  #407
Medlem
CharlieRs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av DanSnow
Vilken diagnos är du mest rädd för?
Vet inte.. Schizofreni kanske. Jag vet inte. Jag är bara rädd för att få det bekräftat att det är jag som är sjuk.
2005-11-16, 17:30
  #408
Medlem
Har läst igenom hela denna LÅÅNga tråden....*pust*

Känner verkligen med dig CharlieR,vet hur det är att må RIKTIGT kass...
Själv har jag deppression som jag försöker tampas med på olika vis.
Ja du har ju redan fått så många olika förslag ,åsikter.........så det räcker o blir över.
Skrev en massa först som jag raderade.....
-men jag har en mig närstående som resonerade väldigt likt dig då hon blev psykotisk...
Hoppas verkligen att du gör fler försök att söka vård...
JAG TROR absolut på att du blivit bemött precis så illa som du säger o det är för jävligt ..har egna erfarenheter..hur den sk vården kan fungera dvs INTE, då i sämsta fall.
Men hur jävla jobbigt det än är att ta ytterligare kontakter GÖR det!-de allra,allra flesta är inte som denna kurator....JÄVLA MSK!!!!!
och om kuratorer,tycker INTE du ska prata med en sådan ,de har ingen kompetens för dina problem...psykiatriker eller psykolog däremot...

Ta hand om dig!!!,hoppas det ljusnar eller vad jag ska säga

Förresten; det är RIKTIGT farligt att börja isolera sig så från vänner t.o.m ,vet själv
FÖRSK LÅT BLI DET..ta hjälp av vännerna att få mod att söka psykakuten..
gå/åk dit istället om du inte pallar att prata i telefonen..vet även hur det kan vara med "telefonfobi"...vilket inte logiken styr över heller...
jag kan ju inte veta vad som sker men jag tror att det ska mycket till att avvisa någon med dina symptom (vad jag får ut av att läsa här)
men ta med ngn närstående (som chigaran?..kanske..vad vet jag)
/kram mariana

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in