Rent formellt s rknas jag som delvis andra generationens invandrare d mina farfrldrar r frn Finland, men vardagligt s identifierar jag mig av ganska frsteliga skl som helsvensk (ven om jag hyser en stereotypt stor krlek fr bastu, korv och knivar bland mina mnga intressen).
Skillnaden dri ligger dremot i att de blev prompt tvungna att jobba i industrin fr brdfdan hr i Sverige och fick utst mngen trakasserier i form av att bli kallade finnjvlar och bli sidosatt p allehanda stt i samhllet, och det var nd en fullt normal del av samhllet d p 60-talet.
Men de bet ihop.
Nu r de pensionrer men farmor jobbar p med egen stdfirma och farfar r kristen, s han lser mest bibeln och r allmnt from nr han sitter och fiskar eller tvttar volvon.
De lever allts verkligen villa-volvo-vovve idealet med husvagn och hela kret numera.
Ngot bidrag har de aldrig ftt heller.
De blev meddelade att de skulle f 7:- i bostadsbidrag en gng, men det hade blivit felrknat och blev inget av.
Med det sagt s r min egen sikt om den nya invandringen helt i linje med vriga FB. De tillfr inte samhllet tillrckligt mycket fr att vga upp de grovt negativa delarna.
Dock hller jag med om att Sverige hade behvt lite kulturellt tillskott, men absolut inte p det hr sttet!
Hade hellre sett att man kat insatserna i att f hit kompetens arbetskraft samt kat antalet omrden man tagit flyktingar frn (varfr inte t.ex. Tibet eller stturkestan?), men nd hllt det p en sdan niv att det varit hanterbart, just fr den varierade kulturimportens skull.
Hade ju vldigt grna sett att man importerat lite mer kineser och japaner d deras matkultur r helt gudomlig samt att Sverige med sin ppna kultur nog kunnat vara ganska mottagligt fr japanernas helt underbara teveshower
Dessutom knns ju en japans intellekt med svenskens kulturella/sociala frihet som ett givet recept fr framgng