24 år gammal okysst oskuld

Här är aspergerföreningen i Uppsala:
http://www.autism.se/uppsala
Som du ser så anordnar de olika aktiviteter och de ger också ut en tidning.

För att sluta äta godis måste du se till att inte köpa något godis.
Brukar du gå in och handla godis då och då när du går förbi en butik eller handlar du det när du handlar mat? Ett tips kan vara att alltid äta en stor middag innan du går och handlar, för då blir du inte lika sugen på att köpa godis när du är i affären.

Faktiskt en befogad fråga.

Vad gör alla här? SLUTA skriv i tråden. Det fungerar inte. Tråden är ett onödigt och skadligt tidsfördriv för TS. Han har redan hur många tips som helst. Det blir bara stressigt och helt förvirrande med 150 olika röster som ger 150 olika råd.

Jo, det låter ju faktiskt rimligt. Det hade dock varit bra om ni kunde utarbeta en plan för hur du ska komma igång och göra det du behöver.

Ja, du har tagit stora steg, men du verkar fortfarande ha långt kvar till att bli en någotsånär fungerande vuxen. Att inte kunna hålla koll på sin egen ekonomi och inte kunna ta en promenad för att man är rädd för att inte hitta är inte signalement hos en självständig individ.

Det låter fantastiskt. Skriv en kom ihåg-lapp så du minns att du ska ta upp det!

Yes, det var bara ett förslag. Då antar jag att det gäller för dig och hålla telefonen på en armlängds avstånd och sätta upp en viss tid som du säger att du ska läsa. Själv brukar jag alltid läsa några sidor precis innan jag går och lägger mig om inte annat.

Det är bra. Kan du hålla dig till en chokladbit i veckan så ska du se att det duger. När du får lite mer kontroll över din ekonomi så kommer du dessutom märka att godis inte bara är ohälsosamt, utan dyrt också. Men godiset du eventuellt äter måste du förmodligen räkna till dina kalorier, annars blir det fel.

Du kan väga matoljor genom att ta ett tomt mått och väga det, sedan hälla i oljan och dra ifrån måttets vikt.

Åh, det missade jag nog. Att du tror att folk kommer håna dig säger nog att du egentligen är medveten om att din kosthållning inte är så bra egentligen. Eller vänta, jo, det var när du sa att du åt en ostkaka till lunch? Jag var ju för fan där! Äter du fortfarande ungefär som du gjorde då? Du vet att en näringsfattig kost kan få en att känna sig tröttare och skit.

Allvarligt, med tanke på hur få grönsaker du är villig att äta känns det typ som att du riskerar skörbjugg. Får du i dig någon frukt åtminstone?

Jag håller med tidigare skribent som rekommenderade att göra storkok på enklare men näringsrika rätter som pasta och köttfärssås. Det är typ så de flesta singelhushåll jag känner till fungerar.

Nej! Det finns som sagt inga som helst krav man måste nå upp till för att jogga lite. Ett par shorts eller mjukisbyxor och en sliten t-shirt duger fint. (När det bir kallare får man se till att klä sig efter väder). Ett svettband kan vara bra att ha om du känner att svetten rinner ner i ansiktet men det är verkligen inget man behöver.

Du kan som sagt jogga varsomhelst, men i allmänhet är det en bra idé att hitta något lite mer öppet område där man slipper trafik. Många kommuner har också särskilda joggingspår, men det är inget krav att man ska hålla sig där. Jag kan tyvärr inte Uppsala tillräckligt bra för att ge några rekommendationer.

Du måste verkligen bli bättre på att hitta i ditt närområde. Våga dig utanför dörren oftare! Det behöver inte bli långa promenader om du är rädd för att tappa bort dig. Du kan ju alltid gå till mataffären eller biblioteket eller andra platser som du vet att du hittar till annars.

Ja jag menar att du ska öka längden på promenaderna.
Du kan gå runt ditt hus flera gånger om du har svårt att hitta eller gå ut och gå med dina föräldrar när de hälsar på.
Annars finns det löpband på gymmet som du kan sätta på så de går långsamt och gå på dem.


Till godiset, om du har det inplannerat innan vad du köper, så kan du nästa gång köpa mindre godis och 1 frukt till det.
Sedan kan man byta ut godis mot nyttigare godis.

Ja det var en aspergerförening, autism och aspergerföreningen heter det.

Träffpunkterna du har inplannerat är bra om du går på, då slipper du känna dig ensam.

Gå på museum och djurparker är bra, du får du långa promenader, du har nog någon genom kommunen som kan följa med, annars kan man söka vuxenkompis genom socialtjänsten.

Är du bra på engelska?
Isåfall kan du PM mig.

Vad du vill och inte vill är rätt oväsentligt när det gäller viktminskning. Din kropps ämnesomsättning tar nämligen inte hänsyn till vad du råkar tycka om saker och ting. Det verkar som att du redan att vet att det handlar om nettokalorier (hur mycket du väljer att stoppa in i kroppen minus det du låter den göra av med genom fysisk ansträngning), men samtidigt verkar det som att du vägrar att ta till dig att det också handlar om hur dessa nettokalorier är sammansatta.

Allt jobbigt snack om proteiner, kolhydrater och fett har ju precis just med den här nettokalorisammansättningen att göra och du ger intryck av att vägra ta till dig resonemang om det här. Så vad du ska göra för att gå ner i vikt, givet att du slipper göra sånt som du inte vill eller inte vågar eller inte känner för, kan jag faktiskt inte svara på. Det kan inga näringsfysiologer göra heller. Det är upp till dig att ta ställning till vad som är viktigast av att bli smalare och att slippa äta sånt som du inte vill äta. Det kan inte jag eller någon annan hjälpa dig med.


Många andra människor skriver minneslappar. Eller skapar minnesramsor. Eller använder en anteckningsapp på sin mobiltelefon. Eller spelar in sina samtal med andra människor och lyssnar igenom eller renskriver dem efteråt. Så vad kan du göra för att hålla dig påmind om vad andra har sagt till dig?


Den som har förlorat ett ben i en olycka är benlös. Den benlöse kan inte sluta vara benlös. Han kan däremot lära sig att gå med protes eller med hjälp av krycka. Det är jättejobbigt, det känns konstigt och det är väldigt orättvist. Men alternativet är att inte kunna förflytta sig - rumsligt.

Du har ADD. Du kan inte sluta ha ADD. Du kan däremot lära dig hur du kan mildra den verkan din ADD har. Det är jättejobbigt, det känns konstigt och det är väldigt orättvist. Men alternativet är att inte kunna förflytta sig - i livet.


Många andra människor googlar när de behöver ta reda på något. Eller slår i uppslagsverk. Eller frågar någon kunnig person om råd. Eller signalerar till sin omgivning att de behöver hjälp att bringa klarhet kring något. Så vad kan du göra för att ta reda på hur du kan bryta din passivitet och hur kan slippa vara så rädd för allt nytt?


Det betyder "ja du, det kan du ju fundera på". Sopsortering var alltså ett exempel. Byt ut "sopsortering" mot "halvklackning av promenadskor" eller "sandblästring av metallstaket" eller något annat som innebär att du bryter din isolering.


Ok. Hur?


Det är självklart att du inte måste jogga. Det viktiga är att du utsätter din kropp för fysisk ansträngning. Vilket fysisk ansträngning tänker du utsätta din kropp för?


Betyder det att du känner till Uppsala Högar? Skulle det kännas enklare att åka dit? Då så, börja planera en utflykt. Skippa joggningen!

Det är självklart att du inte vet varför du skulle vilja besöka ställen och platser som du inte känner till! Men det är precis lika självklart att du inte vet varför du inte skulle vilja besöka dem. Så därför gav jag dig två tips på intressanta platser i närheten av Uppsala - det handlar om tio-tjugo minuters bussresa - där du kan få helt andra upplevelser än vad du är van vid.

För hur är det nu igen? Du vill väl få andra upplevelser än dem du är van vid? Bläddra till trådstarten och se vad som är trådens grundtema. Visst tusan handlar det om att du vill få uppleva något du ännu inte har upplevt? So wie so - åk till Vendel, vandra längs Långhundraleden, ta dig upp för Uppsala Högar. Eller vadsomhelst som du själv kommer på.


Ok, jag formulerade mig oklart. Visst kan du veta hur begreppet definieras, naturligtvis. Men du kan inte ha någon erfarenhet av det du inte har erfarit, om det kan du endast ha en föreställning. Så det du saknar idag är vad du föreställer att liggande innebär. Och vad jag menar med det här är inte att banalisera ditt behov av att ha sex med kvinnor - det behovet är 100% legitimt och 100% begripligt och inte det minsta skamligt - utan att försöka poängtera att du har andra behov som är mer angelägna att tillgodose givet var du befinner dig idag. De här andra behoven ger möjligen inte samma påtagliga klåda som behovet att ha sex med kvinnor så därför märks de kanske inte lika mycket.

Försök gå på någon kurs eller något på fritiden där du kan ungpd och prata med människor. Fest eller hemmakvällar med nya kompisgäng är ju också trevligt. Hemma chil l och krök är mera intimt och personligt är stora fester i stora lokaler där alla redan druckit för mycket.
Sex är som någon tidigare nämnt ingen rättighet men jag förstår att du önskar närhet.
Försök tinder? Och var ärlig i din profil.
Det bästa är att vara trevlig snäll och ha självförtroende. Om du jobbar kan du ju försöka där.

[quote=Heauxm|641068
Försök tinder? Och var ärlig i din profil.
Det bästa är att vara trevlig snäll och ha självförtroende. Om du jobbar kan du ju försöka där.[/QUOTE]

Tinder är verkligen inget bra.
Den sida som fungerar bäst är badoo. Jag rekommenderar verkligen badoo.

Jag blir bara frustrerad över den här "jag kan inte/vill inte/vet inte hur man gör"-jargongen.

Hur var din uppväxt, Markus? Uppmuntrade dina föräldrar dig att göra saker på egen hand eller curlades du?
För grejen är att den här aspekten kan du inte skylla på din Asperger eller ADD. Jag har Aspergers och är din raka motsats. Jag vill utvecklas som människa och hatar tanken av att bara stå still i kunskap och upplevelser.

Självklart finns det saker jag inte vill göra, däremot är jag alltid öppen för att det kan komma att ändras. Till exempel ville jag absolut inte åka på festival för 5 år sedan. 5 år senare och jag har varit på tre stycken och har haft jättekul.

Jag kan inte en sak eller vet inte hur man gör? Ja, då kollar jag upp det. Förmodligen via en enkel google-sökning. Du skriver att du inte vet hur man joggar eller hur man gör storkok. Vi lever i år 2018, inte 1800. Vad är det som egentligen stoppar dig från att klicka i den lilla sökrutan längst upp och skriva in "hur joggar man" eller "enkla storkok recept" för att ta reda på saker du inte kan?

Liksom, att du inte vågar promenera för att du inte hittar så bra? Kom igen, jag menar inte att vara elak men hör du inte hur dumt det låter? Om du skulle gå vilse, vad gör det? Antingen så tar du upp din GPS på mobilen, eller så gör du som man gjorde förr i tiden och fysiskt frågar folk om vägen.

Jag tror dessvärre inte att ditt största problem är att du inte kan få en tjej. Det är att du tycker att allt verkar vara en naturlag, och at det för alltid kommer vara så. "Jag kan inte, och så är det bara" istället för "Jag kan inte, men jag skulle kunna lära mig på fem minuter med hjälp av lite Google skillz".
Att bara låta det vara tyder mer på slapphet än någon diagnos, faktiskt, och det är därför jag frågar hur din uppväxt var. Om du blev uppmuntrad till saker eller om du blev söndercurlad, för då är det naturligt att man får en väldigt slapp syn på livet där man inte orkar göra saker som låter jobbiga.

Kontentan av det hela: Okej, du vet att du inte kan vissa grejer. varför låter du det vara så istället för att vilja ändra på den saken?

Förlåt..men det verkar inte ha gått så mycket framåt här se man kikade in i tråden för några år sen.

Stämmer inte.

Nu är tråden 3 år gammal och TS verkar inte ha kommit nån vart alls. Han verkar fortfarande vara mammas lilla pojke trots sin ålder och klarar inte av enkla uppgifter som vi andra ser som självklara.
Vill inte låta elak nu, men dessa faktorer får faktiskt tjejerna att backa. Det är så verkligheten fungerar helt enkelt. Du behöver göra en stor förändring i ditt liv för att ens ha en chans hos nån tjej. Annars finns risken att du förblir orskuld och okysst livet ut, tyvärr. Skulle ljuga om jag sa annat.

Har du inte tillräckligt många råd redan? Du orkar inte ens läsa igenom tråden för att kunna skriva ner alla råden.
Men om du är ensam så kan du skaffa en flickvän. Eller en glädjeflicka.
Du framstår mest som en sorglig typ som inte kan göra ett piss.


Men skit i den glädjeflickan. Som jag skrev så finns det snyggare och billigare.


Men varför funderade du på att spendera en hel dag med en glädjeflicka? Det är inte många som gör det.


Sexuellt självskadebeteende. Och om det inte är fallet så är de väldigt fattiga och har mycket fula personligheter.
Du vill inte ha något med en sådan "kvinna" att göra. De existerar bara för en grej och det är att agera spermacontainer åt brunstiga, högt uppsatta män.


En glädjeflicka som dessutom har spelat in pornografi (eller amatörpornografi)?
Du kan hitta dessa genom att söka på google. Jag känner till flera stycken.
Men dessa pinglor finns inte i Sverige (och du vill inte begå "brott" i Sverige) så du måste åka utomlands för att få chansen att träffa dessa avarter.


Nu blev jag sårad.
Men hur ska du kunna träffa dessa glädjeflickor (som är porrstjärnor vid sidan om)? Då måste du åka utomlands. Antingen får du stanna hemma och runka eller så åker du utomlands och låter kärleksjuicen flöda!


Ok. Berätta för dina föräldrar att du ska åka utomlands för att sätta på glädjeflickor.

Markunator - Vi ses om några dagar. Jag ska till Tyskland för att få lite fett på sylen!

Markunators föräldrar - Ok, du får ha det så bra. Och glöm inte bort kondomen! Vi vill inte att våra barnbarn ska vara några horungar!