Citat:
Ursprungligen postat av
Imiron
Idén är inte usel men många pojkar utan asperger kan tänka sig vara ihop med tjejer med asperger. Killar med asperger är dessutom fler än tjejerna med diagnosen. Så konkurrensen kan vara hård ändå.
Jag kanske har större chans med en tjej med Asperger i alla fall.
Citat:
Du hakar upp dig på termer. Personer som får hjälp med "daglig verksamhet" kan inte skaffa jobb själva och ses därför som osjälvständiga av kvinnor, vilket de finner avtändande. Detv har inte jag bestämt. Det bara är så. Min människosyn är irrelevant i sammanhanget, vad tjejer finner avtändande är allt.
Det spelar ingen roll - jag
måste gå på Daglig Verksamhet. I höst kommer de hjälpa mig att komma ut på företag. Faktum är att jag har försökt med Arbetsförmedlingen mer än en gång, men de har hänvisat mig till Daglig Verksamhet. Jag betvivlar starkt att de flesta tjejer bryr sig så mycket om det som du påstår att de gör.
Citat:
Varför bryr du dig om min empati? Bedöm huruvida jag talar sanning istället.
Du konstaterade att fler har det så här. Jag försöker förklara att det är irrelevant för din situation.
Det håller jag inte med om. Jag tror verkligen att det går att träffa någon i alla fall. Jag har faktiskt inte möjlighet att bara skaffa ett jobb eller att utbilda mig till nåt.
Citat:
Har två vänner med asperger. Båda har skaffat jobb. Deras mamma har inte fixat det och inte daglig verksamhet heller.
Kul för dem. Icke relevant för mig eller min situation.
Citat:
För övrigt finns det inte "jobb för killar med asperger", "jobb för killar med ADHD", "jobb för killar med ADD" eller "jobb för killar utan NPF". Det finns "jobb". En del av de jobben är kanske svårare om man har asperger, men många av dem är det ju skitsamma vad gäller sociala färdigheter (t.ex. städ/disk)
Du missförstår mig: ingen kommer bara att anställa mig. Jag behöver helt enkelt Daglig Verksamhet.
Citat:
Det är inte ett skämt. Du ska inte ligga med din mamma eller tjejer som är som din mamma (i hennes ålder t.ex.), alltså är det irrelevant om hon tycker att dina kläder ser bra ut. Du vill ligga med unga tjejer i din ålder, det är alltså vad de tycker ser bra ut som är relevant. Tjejer på klädbutiker kan hjälpa dig med det. Jag frågar inte min mamma innan jag går och handlar kläder, det gör inte mina vänner heller, även de som har asperger.
Skulle knappast tro att alla tjejer har samma klädsmak. Dessutom tror jag inte att det har någon betydelse.
Citat:
"Hej, jag är tjock och äter för mycket, men jag vill inte röra på mig mer eller äta mindre, hur ska jag bli smal? Det är jättesvårt för mig att röra på mig eller äta mindre därför vill jag inte att ni föreslår det. Ni förstår inte hur svårt det är."
Jag beskriver vad världen och honkönet kräver av dig. Att det är svårt för dig ändrar inte att världen ser ut som den gör.
Du verkar vilja att verkligheten ska anpassa sig efter dina behov, inte att du ska anpassa dig efter verkligheten.
Lös problemet istället.
Att lösa mina problem är
inte samma sak som att banta. Du måste förstå detta. Du har verkligen ingen aning om hur det är att ha de psykologiska funktionshinder som jag har, så sluta låtsas att du har det, tack.
Citat:
Tyvärr kan ju tjejer vara lite ytliga, och jag tror tyvärr att risken är ganska stor att de inte kommer gilla en kille som får hjälp av Daglig Verksamhet

När du skriver så verkar du ändå väldigt högfungerande vilket får mig att tro att du nog skulle kunna fixa ett jobb utan den hjälpen! Jag har flera kompisar med asperger som lyckats med det! Tror det skulle hjälpa dig mycket i ditt slutmål att få en tjej

Du kanske kan gå in på platsbanken eller metrojobb och försöka hitta något jobb som inte är så socialt? Jag jobbade som städare ett tag och det var helt ok! Man blev lämnade ifred och det krävdes inte massa socialt samspel, kan det vara något? Inte superkul kanske men helt OK, lovar!
Daglig Verksamhet kommer att
hjälpa mig att få ett jobb. Att hitta ett själv är inte aktuellt någon gång inom den närmaste framtiden.
Citat:
Problemet är bara att en partner heller egentligen inte löser något. Man mår jättebra i början kanske men sen är det jobbigt igen. Ska det funka ordentligt måste man ha glädje i sig själv som person.
Att jag är oskuld är en av
anledningarna till att jag inte har glädje i mig själv som person!
Citat:
Ursprungligen postat av
Jersi
Ser att det är en gammal tråd? Är det fortfarande aktuellt eller har tråden bara fortsatt?
I alla fall, jag var oskuld till jag var 23 år ... samma år som jag skulle fylla 24. Jag vet inte om det finns några tips att ge egentligen annat än att 1) Vilken bild av sex du än må ha ... det kommer inte förändra ditt liv på något sätt. Det är fortfarande bara en orgasm när allt kommer omkring 2) Du behöver ingen massiv plan för att hitta en tjej. Bege dig ut på en dejtingsite och var ärlig med vem du är ... somewhere sometime kommer det att klaffa.
Ja, det är fortfarande aktuellt - bortsett från att jag fyllde 25 för snart en månad sedan.
Jag har försökt med dejtingsajter i snart fyra år nu - det funkar helt enkelt inte. Jag vet helt enkelt vad jag ska skriva; varken i profilen eller i meddelandena. Ingen vill svara på mina meddelanden. Jag är helt enkelt helt oattraktiv.
Citat:
Ursprungligen postat av
Dawlish
Har du tittat på vilken utbildningar som finns på högskolor/universitet? Det är synonymt med att öppna en kurskatalog. Numera kan man göra sådant på nätet har jag hört. Läs på om olika program som finns och sedan väljer du ett par som du ansöker till i höst. Det är lättare att komma in till våren, så du har goda chanser. Be dina föräldrar om hjälp, men försök att välja något som intresserar dig det minsta.
Jo, visst har jag det, men tack vare daglig verksamhet så kan jag egentligen inte plugga mer än halvtid nu i höst. Jag har kommit in på ett par grejer till hösten; jag ska ansöka till våren också.
Citat:
Du har fokuserat på att hitta ett jobb i flera år, hur har det gått? Utvärdera din situation, eller åtminstone bör dina föräldrar göra det med dig. Daglig verksamhet verkar gå så där, alltså är nästa steg att utbilda dig till något.
Jag
har pratat om det med mina föräldrar, men de tycker inte att jag ska utbilda mig eftersom jag inte
vet vad jag ska utbilda mig till. De tycker att det är bäst att jag letar jobb med hjälp av Daglig Verksamhet och pluggar på fritiden i stället.
Citat:
Det spelar roll för att du först av allt måste stå på egna ben, innan du ska försöka ligga med någon tjej. Tjejer omkring din ålder ryggar eftersom du bor hemma hos föräldrarna och inte är självständig.
Jag kan inte vänta så länge. Jag kan helt enkelt inte. Jag vet att det finns tjejer som inte bryr sig.
Citat:
Ta vara på mina tips och be dina föräldrar om hjälp med att välja utbildningen till våren BUMS. Det ska inte heller vara strökurser utan en utbildning som har föreningar, som gör att du kan bli delaktig i studentlivet. Fundera på allvar över att bli specialpedagog, där kommer du få utlopp för din identitet.
Tja, det kommer nog inte att bli någon yrkesutbildning, men visst kan jag prata med dem och be dem om hjälp ändå.
Citat:
Ursprungligen postat av
Ziknik
Du behöver hitta någon likasinnad. Skaffa fritidsaktiviteter, kanske någon grupp för folk med likände diagnoser?
Vet du var man kan hitta sådana i Uppsala? Alltså, vad ska jag söka på i Google? Jag gillar film och dataspel, natur och olika världskulturer, så hur kan jag hitta sådant?