Myndigheten för säkerhet och beredskap, MSB, håller enligt DN på att bygga upp en ”stor grupp” tjänstemän som sysslar med informationskrigföring. Målet är att identifiera och "hantera" ryssvänliga "kampanjer":
Hemlig grupp ska möta ryskt informationskrig
http://www.dn.se/nyheter/sverige/hem...ormationskrig/
Ett hemligt antal tjänstemän på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bygger just nu upp den första delen av ett nytt svenskt försvar mot informationskrig.
Försök att påverka det svenska samhället pågår hela tiden. Gruppens uppgift är att identifiera och hantera kampanjerna.
Hur man avser att "hantera" de påstådda kampanjerna framgår inte, men den nya enheten samarbetar med Försvarsmakten, SÄPO och Polisen:
– Vi har börjat samarbeta med andra myndigheter som har förmåga att upptäcka den här typen av aktivitet, som Försvarsmakten, Säpo och polisen, säger Mikael Tofvesson.
Som ett exempel på rysk infiltration nämns det faktum att Migrationsverket citerade den ryska nyhetsbyrån Sputnik News i en rapport:
Sputniks material har också tagit sig in i statliga utredningar.
När Migrationsverket presenterade sin prognos för flyktingmottagandet i förra veckan var Sputnik News en av de källor som myndigheten hänvisade till i rapporten.
Migrationsverket ber nu om ursäkt för detta:
Andres Delgado, chef för Migrationsverkets avdelning för omvärldsanalys, säger att han förstår att det kan ge en sajt som Sputnik legitimitet, men att det rörde sig om ett misstag.
Problemet var inte att Sputnik hade fel - tvärtom hade de tydligen rätt - men att Migrationsverket citerade en källa som inte var godkänd (Sputnik):
– Jag kan förstå att man kan tolka det så, men ett misstag är ett misstag. Informationen var korrekt men det var inte den källa som borde ha angivits, säger Andres Delgado.
Frågor att diskutera:
Här har jag tänkt att vi ska fokusera på de inrikespolitiska aspekterna av den nya hemliga enhetens arbete:
1. Är det acceptabelt att skattemedel används för hemlig informationskrigföring inom Sverige?
2. Ska staten bestämma vilka källor myndigheter får citera, så länge uppgifterna är korrekta?
3. Ska staten i hemlighet granska och påverka den politiska debatten i kontroversiella frågor?
4. Kan denna typ av verksamhet missbrukas för politiska syften, t.ex. för att driva fram en opinion för svenskt NATO-medlemskap?
5. Finns det en risk att den här typen av verksamhet skrämmer personer med obekväma åsikter och kväser den politiska debatten?
Hemlig grupp ska möta ryskt informationskrig
http://www.dn.se/nyheter/sverige/hem...ormationskrig/
Ett hemligt antal tjänstemän på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bygger just nu upp den första delen av ett nytt svenskt försvar mot informationskrig.
Försök att påverka det svenska samhället pågår hela tiden. Gruppens uppgift är att identifiera och hantera kampanjerna.
Hur man avser att "hantera" de påstådda kampanjerna framgår inte, men den nya enheten samarbetar med Försvarsmakten, SÄPO och Polisen:
– Vi har börjat samarbeta med andra myndigheter som har förmåga att upptäcka den här typen av aktivitet, som Försvarsmakten, Säpo och polisen, säger Mikael Tofvesson.
Som ett exempel på rysk infiltration nämns det faktum att Migrationsverket citerade den ryska nyhetsbyrån Sputnik News i en rapport:
Sputniks material har också tagit sig in i statliga utredningar.
När Migrationsverket presenterade sin prognos för flyktingmottagandet i förra veckan var Sputnik News en av de källor som myndigheten hänvisade till i rapporten.
Migrationsverket ber nu om ursäkt för detta:
Andres Delgado, chef för Migrationsverkets avdelning för omvärldsanalys, säger att han förstår att det kan ge en sajt som Sputnik legitimitet, men att det rörde sig om ett misstag.
Problemet var inte att Sputnik hade fel - tvärtom hade de tydligen rätt - men att Migrationsverket citerade en källa som inte var godkänd (Sputnik):
– Jag kan förstå att man kan tolka det så, men ett misstag är ett misstag. Informationen var korrekt men det var inte den källa som borde ha angivits, säger Andres Delgado.
Frågor att diskutera:
Här har jag tänkt att vi ska fokusera på de inrikespolitiska aspekterna av den nya hemliga enhetens arbete:
1. Är det acceptabelt att skattemedel används för hemlig informationskrigföring inom Sverige?
2. Ska staten bestämma vilka källor myndigheter får citera, så länge uppgifterna är korrekta?
3. Ska staten i hemlighet granska och påverka den politiska debatten i kontroversiella frågor?
4. Kan denna typ av verksamhet missbrukas för politiska syften, t.ex. för att driva fram en opinion för svenskt NATO-medlemskap?
5. Finns det en risk att den här typen av verksamhet skrämmer personer med obekväma åsikter och kväser den politiska debatten?