Jag mår genuint dåligt pga samhället och vill bli "frisk"

Okej, jag vet inte om detta är rätt forumdel, kan lika gärna vara psykisk hälsa.

Kort och gott; samhället gör mig sjuk. "Flyktingar" väller in, politiker (utom ett parti) har inga planer på att minska inflödet, de lyssnar inte, de tar inte många människors oro på allvar. Kriminaliteten ökar, folkgemenskapen är bortblåst och knappt möjlig att återfå. Lägg även till feminism och annat trams. Det är kanske mer korrekt att säga kulturmarxismen som helhet.

Vad det än må kallas så gör det mig sjuk och orolig och genuint bekymrad. Jag orkar inte må så här längre. Jag vill bli "frisk", slippa bry mig, vara hjärndöd som alla andra.

Du ska kämpa för ett svenskt Sverige! kanske vissa tänker. Jag har redan gjort en del, under rätt många år. Har alltid känt att mångkulturen är fel. Nu känner jag dock att jag inte orkar mycket längre. Motståndet är massivt. Med den senaste "flyktingkatastrofen" har det blivit ännu mer polariserat och Gud vet vad som kommer ske i framtiden. Jag har nästan börjat hoppas på att inflödet ska öka ännu mer, att samhället verkligen ska kollapsa så att något nytt kan uppstå ur askan.

Är jag den enda som känner så här? Visst, jag är säkert inte ensam om att känna oro över samhällsutvecklingen, men i mitt fall börjar det ta extrema proportioner. Jag orkar med nöd och näppe kliva upp på morgonen, äta och jobba. Lusten till allt annat är som bortblåst.

Jag blir otroligt frustrerad över svenskar som inte förstår sitt eget bästa, som är så pass indoktrinerade med sitt egalitära "allt åt alla"-tänk. Senast idag hade jag en diskussion med en gråsosse som tycker det är vår "plikt" och "skyldighet" att hjälpa folk. Är det vår plikt att skänka bort vårt land? Jag orkar inte debattera med meningsmotståndare längre. Det går inte att nå fram till dem.

Jag vill inte att denna tråden ska mynna ut i någon slags invandringdebatt, utan mer om psykisk ohälsa kring mångkultur, vårt folks och lands fördärv.

Jag skiter i om folk kallar mig vekling, mesig eller förrädare. Jag orkar inte mer nu. Jag ger upp.

Det enda som är viktigt just nu är att jag ska må bra. Jag har redan kämpat med mitt alkoholmissbruk och vunnit över det, dock vill jag även bli "frisk" i mitt tänkande. Jag vill bli PK!

Nån mer som känner som jag?
Vad kan man göra?
Ska man gå och prata med nån?

Hur ska man kunna acceptera det man inte kan förändra?

Tråden är 110% seriös. Oseriösa svar och trollande undanbedes. Tack!

Mvh

Det är många som mår psykiskt dåligt i dagens Sverige och det är inget att skämmas över! Det första du kan göra är att försöka ta en paus från det som triggar din depression; du MÅSTE inte sitta på flashback och läsa mer eller mindre hetsiga debatter om ämnen som gör dig upprörd! Antingen kan du gå ut och hitta på något i det riktiga livet, eller så kan du försöka med forumdelar som får dig att må bättre!

Känner du att du inte kan hantera din vardag längre så tveka inte att söka hjälp!

Låt oss lägga bort känslorna ett ögonblick och försöka tänka över situationen med hjälp av rationellt tänkande.
Hur man ska förhålla sig till samhällsutvecklingen kokar, som jag ser det, ner till fyra alternativ.

1. Sätta lås för käften och följa med strömmen.

2. Börja klaga över utvecklingen och förvänta sig att Löfven, Åkesson, Gud eller Jesus ska vända utvecklingen.

3. Göra motstånd.

4. Ta sitt pick och pack och lämna landet.

Du är inte ensam..jag har svårt att sova av ilska

Jag har snart en vecka semester. Överväger att skippa Facebook, Twitter, FB och allt annat djävulskap under den veckan. Bara göra annat för att se hur det påverkar psyket. Idag matas man med dumheter 24/7 och frustrationen växer mer och mer. Att "ingen" bryr sig om samhällsutvecklingen bekymrar mig något oerhört.

Lobotomi? Ja, tack!

Är nog många som känner som du just nu, men som en klen "tröst" kan man trösta sig med att nu när vi har öppnat Sverige på vid gavel så kommer ingen att komma undan konsekvenserna som uppstår i dess spår. Flyktingar kommer att placeras även i det fåtal rika kommunerna som hittills har varit förskonade, samt kommuner som innan har haft ett lågt flyktingmottagande. Och då kommer det bli ett jävla liv!

De hjärndöda kommer vakna till liv de med, tyvärr så lär det vara försent när de väl gör det, men huvudsaken är att alla vaknar. Först då kan vi gemensamt stoppa vansinnet. Redan nu rapporteras att moderaterna vill ha hårdare gränskontroller, tillfälliga uppehållstillstånd och tuffare försörjningskrav.

"Sverige befinner sig i en ohållbar situation där kommunerna närmar sig bristningsgränsen. I den akuta flyktingsituationen har regeringen inte kontroll", sa Anna Kinberg Batra i sitt tal idag. Alltså precis vad SD säger!

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/ki...lar-pa-stamman

Så något håller redan på att hända.

Har vi tur så hinner vinden vända innan det är försent. Vi får leva på hoppet.

Du måste, precis som jag, tyvärr vänja dig vid tanken på att det enda raka är att flytta bort från Sverige. Lycka till.

Var? Det ser ju likadant ut i stora delar av Europa, även om vi i Sverige är mest extrema och dumma i huvudet.

Mitt tips är att du gör ditt på valdagen och röstar på SD.

Sedan lägger du allt det andra på hyllan.

Då har du gjort din demokratiska plikt och kan återgå till att leva ditt liv utan att ha dåligt samvete.

Att bli PK trots att man inte tycker så kommer leda till stora psykiska problem.

Tänk hur de oppositionella i DDR kände sig.
Varje dag utsatt för rödpropagandan.
Ändå fanns det de som orkade kämpa emot.
Starkt gjort.

Mjo men det ska ju "käbblas" om detta ett tag nu för att använda Löfvens ord...att dom sitter på möten tillsammans betyder bara att dom är överens om alla gör som MP vill.

Äh, ta det lugnt. Du är redan frisk.

Sen när samhället kollapsar eller splittras så kan du dra lite besserwisser-aktigt på munnen och säga "vad var det jag sa..."

Obetalbart.

Jag donerade en slant till SD´s kampanj...fick i alla fall mig som att känna mig mer än en soffliggande gnällspik eller baksäteschafför.

https://sd.se/donera/