"Sverige går mot en systemkollaps" - vilka är bevisen?

Vad är det för märkligt med den? Om nu fru Bjäääler drar fram och viftar med stora samhällskollaps-och apokalypskortet är det väl inget märkligt med att man diskuterar huruvida det är befogat eller ej.

Nåväl, en början är en början. Det vittrar ju friskt!

Du hävdade att Kollaps är det bara frågan om för dem som har en dröm om ett Sverige som en etniskt homogen välfärdsstat. Den båten seglar definitivt nu. Jag vet inte riktigt vad du menar.


SD menar att vi riskerar en välfärdskollaps och ingenting annat om vi tar emot så många flyktingar som vi gör idag. Vad är välfärd? Dom flesta har en ganska tydlig bild av vad välfärd är för någonting, i den mån vi talar om den socialdemokratiska välfärdsstaten, eller folkhemmet. Har Ecuador välfärd? Ja, enligt realisternas resonemang om en välfärdskollaps är att jämställa med en systemkollaps. Det enda som inte är välfärd är i så fall Mogadishu eller andra fullständigt sönderbombade platser. Men den åsikten delas inte av folk i allmänhet.

Hur man förhåller sig till språket avslöjar ofta en ideologisk klangbotten. Om man tycker att den nuvarande situationen är en "samhällskollaps" så demonstrerar man i mitt tycke ett behov av att använda kraftfulla ord. Syftet är därmed inte att beskriva situationen nyktert utan att provocera fram en reaktion och indirekt en politisk förändring i önskad riktning.

Sånt här ser man ju hela tiden. Gå in på DN Åsikt och bada i kraftuttrycken (fetningarna mina):

"Politikerna för ett krig mot pensionärerna"
"Havererad skolskjuts får eleverna att må dåligt"
"Stockholms stad tar död på nattlivet"
"Vi har blivit slavar under teknologin"
"Järnvägsnätet rasar"
"Bygg bort trafikkaoset"

Så här skulle aldrig en objektiv vetenskapsman uttala sig om de olika sakfrågorna. Skulle du exempelvis kunna föreställa dig rubrikerna ovan som titlar på akademiska publikationer? Nej, skillnaden i semantik beror inte på att man värderar orden olika utan på huruvida man bemödar sig med att göra en korrekt beskrivning eller om man agiterar. Det ena är inte rätt och det andra fel ("horses for courses", som de säger därborta), men det avslöjar en skillnad i förhållningssätt.

Å så kom det förbannade kränkarordet igen. NI ÄR BORTSKÄMDA ERA JÄVLAR.
Jag har kämpat och jobbat i detta land hela mitt liv.
Jag har betalt mina skatter.
Jag har aldrig gjort något olagligt.
Tagit hand om min familj.
Hjälpt andra människor.
Folk som varit strandsatta har fått bo med mig.
Har inte varit rik, utan klarat mig med nöd och näppe.
Fått sagt nej många gånger då barnen velat ha dyra hockeyutrustningar.
Hjälpt människor i chocktillstånd där familjer utplånas.
Hjälpt människor att överleva efter att någon dött.

Så kalla för fan inte mig för bortskämd.

Till Socialkonservativ: Det är så att en budget för varje kommun läggs varje år. Hur många i äldreboendet, hur många socialfall, hur många elever i skolan, hur mycket asfaltering behövs etc. Så räknar man ut hur detta skall betalas genom skattemedel. Men nu, hoppsan, så har Staten, genom Migrationsverket, utan förvarning, att här kommer det gamla och sjuka somalier ,ett hundratal, och de skall ni nu försörja, för det har regeringen bestämt. Ja, då uppstår ett problem, budgeten klara inte detta. Så då går man till skattebetalarna och ber dem om mer pengar som måste lånas upp av Lehman Brothers på WALL STREET.

Skolan verkar vara den första institutionen som kollapsar på allvar. Studieresultaten är åt helvete och det har börjat bedrivas undervisning i förråd av obehöriga lärare.

Sedan följer sjukvård, polis m.m. Det har bara börjat.

Det jag menar är att om man drömmer om ett homogent Sverige med en stor majoritet etniska svenskar så är ordet "kollaps" förmodligen relativt motiverat att applicera på den nuvarande utvecklingen. Vi talar om ett väldigt stort antal nya svenska medborgare på en historiskt kort tidsperiod. I och med att denna process är irreversibel så får vi nog vänja oss med tanken om 30-40% av befolkningen med en utländsk bakgrund inom en generation eller så.

Om vi däremot inte talar om etnicitet utan om nationalekonomi och samhällsstrukturer så anser jag att det är en grov överdrift att tala om kollaps. Däremot står vi inför en långsiktig, gradvis nedmontering av vårt relativt unika välfärdssystem. De samhällsklyftor vi bäddar för i skrivande stund är så stora att inte ens skyhöga skatter på de rika kommer att kunna upprätthålla en likvärdig skola, vård och pension för alla, utan basnivån kommer att tvingas sänkas lite och skapa en allt större marknad för privata alternativ för de som har råd. Vi kommer inte att hamna på Ecuadors nivå men vi kommer kanske att ta ett par myrsteg i den riktningen.

Det är dock viktigt med sinne för proportioner i språkbruket. Som svensk är jag stolt över att ord som "kollaps", "katastrof", "älskar" eller "hänförande" fortfarande har viss potens. Låt oss värna om detta, något som gått förlorat i de anglosaxiska och latinska språken.

Ja skola är första tecknet på en samhällskollaps.
Svenska skolan är Urusel. Kravlösa lärare.
Barnen får bestämma om de vill lära sig saker eller sitta av tiden. Specifikt från den åldern då de som mest behöver kraven
Vid högstadiet.
Skolorna låter tyvär eleverna råda.
Jag har diskuterat saken med rektorer och lärare. Men det är skolplan hit och skolplan dit.
Nu har jag haft krav på mina barn. De har lyckats tack vare det.

Du lever tydligen bara för stunden, din korttänkta fåne! I likhet med otaliga andra svenskar utan någon som helst nationellt konsekvenstänkande!

Systemet har inte kollapsat - ännu - men fortsätter denna invasion av asylsökande, kommer kollapsen säkerligen. Den, som inte begriper det, saknar elementära begrepp om hur ett samhälle fungerar.

För vintern 2015/16 ser jag detta scenario:

1) Exproprierings- och förfogandelagarna utnyttjas i högre utsträckning till att härbärgera asylsökande. I princip alla outnyttjade bostäder, inklusive fritidshus, kommer ägarna att tvingas ställa till förfogande.

2) Något längre fram aviseras skattehöjningar. Detta kommer att bli en process, som sker stegvis. Att syftet är att finansiera massinvasionen, försöker politikerna tysta ned. Många anställda kommer att förvandlas till löneslavar i ordets rätta bemärkelse; allt överskott kommer att gå till invandrarna.

När kollapsen kommer, tror jag knappt någon nationalekonom kan svara på.

EDIT: Jag har här bara tagit upp de ekonomiska effekterna av massinvasionen. Även om landet ekonomiskt kan hantera stora asylmassor, kommer de sociala och kulturella påfrestningarna att slå hårdare. Polismyndigheten kommer troligen inom något år inte kunna garantera säkerheten på allmän plats. Upplopp på flyktingförläggningar kommer att sluka enorma pengar...

Många tänker sig nog, när de hör eller läser ordet systemkollaps, nåt i stil med en bro som helt plötsligt rasar samman. Krasch bom bang! Så tänker dock inte jag mig en systemkollaps. Man kan mycket väl tänka sig att välfärdens alla inrättningar, institiutioner och anordningar finns kvar. Den allmänna pensionen finns kvar, den skattefinansierade sjukvården likaså och även skolplikten, hela rättsväsendet i alla dess delar och även det svenska försvaret. Och även när alla dessa saker jag räknat upp är nästan helt tömda på innehåll för en mycket stor majoritet av befolkningen, kommer man att kunna säga att systemet fortfarande är kvar. Och då också vara helt sanningenlig. Problemet är att det bara är formen som är kvar. Innehållet kommer för de flesta i Sverige att vara antingen otillräckligt eller helt värdelöst.

De allra flesta kommer inte att ha nån nytta av exempelvis en folkpension som inte höjts på många år, samtidigt som priset för bostad kanske flerfaldigats. Och priserna på allt annat, Utomokvalificerat arbete kanske.

Och vad är sjukvård värd, när du visserligen är garanterad sådan enligt lagar och förordningar, men i praktiken så är exempelvis köerna till många behandlingar så långa, att många hinner sluta vara i behov av vården; kanske i behov av mer jordnära service av definitivt permanent natur? Man kan jämföra med delar av forna östblocket, där alla mycket väl kan ha rätt till sjukvård på pappret, men medicinerna får du betala själv. För dem med kroniska sjukdomar, kan det då vara i det näramste omöjligt att kunna tillgodogöra sig en aldrig så god medicinsk kunskap hos sjukvårdspersonalen. Systemet finns på pappret, men för många är det i praktiken ett tomt system. Tar vi Växjö, så har där nu beslutats att de gamla och funktionsnedsatta ur egen ficka måste betala flera av de hjälpmedel de behöver. Kommunens pengarna för det är helt enkelt slut. All vård och omsorg finns kvar som system, men systemet har börjat tömmas på innehåll. Pengarna är slut.

Detsamma gäller skolan som alla barn är skyldiga att gå i. Men vad är en skola värd om det sitter femtio till sextio barn med böcker som inte får lämna skolan, och unisont reciterar det läraren säger. Vad är en sådan skola värd för den som går i den? Och utan att det är så, så redan i dag skrivs det en del om allt lägre och lägre, ja faktiskt hastigt sjunkande, skolresultat. Skolsystemet finns kvar. Systemet som form och struktur finns kvar, men för många verkar systemet vara av mycket lite värde, nästan utan innehåll.

I Sverige kan vi också ta försvaret som exempel. Sverige har ett försvar med alla traditionella vapengrenar. Men det är ett i det närmaste tomt försvar. Man kan då fråga sig vad det svenska försvaret värt i en situation sådan försvar är avsedda att hantera? Inte mycket skulle jag säga. Visserligen har ju svenska riksdagen för nåt decennium sedan beslutat att Sverige aldrig mer kan hamna i en väpnad konflikt, men det beslutet är nog inget som biter särskilt hårt på den lede fi. Men där kan jag ju ha fel.

Sammanfattningsvis skulle jag säga att det nog är så att man sammanblandar systemkollaps och samhällskollaps. Oavsett vilket man egetnligen pratar om, så sker kollapsen inte plötsligt. Det kan mycket väl vara en utdragen historia där vissa grupper inte märker av någon försämring alls, medan andra upplever vad som i princip kan kallas för en total kollaps. Eller total kollaps när det gäller vissa områden av deras liv. Och som du säger är ordet kollaps kanske egentligen inte passande för att beskriva Sverige, annat än för det fall en komet dimper ner och slår sönder varenda soppskål i landet. Allvarlig eller väsentlig försämring kankse passar bättre.

Oavsett semantiken, så är jag övertygad om att den invaderingspolitik som förs i dag kommer att medföra, att för väldigt många kommmer trygghetssystem att vara mest tomma tunnor. Dessa tunnor kan mycket väl skramla som bara den, rentav öronbedövande, men tomma är de. Och det skramlandet ser vi prov på redan i dag hos media och i riksdag och regering. Lena Melin skrev väl i dagarna att Sverige går som en klocka. Löfven har kontroll på läget. Man håller interna möten där man sjunger de skramlande tunnornas lov, i måndags tror jag det var. Det går bra nu! Systemet är intakt, men töms på innehåll i en rasande takt.

Och denna försämring är något de flesta i Sverige kommer att mötas av på ett eller annat plan. Oundvikligen. Snabbare än många tror. Och det är själva essencen av Reinfeldts tal om öppna hjärtan, Löfvens svåra prövningar med mera och så vidare och et cetera. Med tanke på Reinfeldts tal i TV för mer än ett år sedan, så finns också möjligheten att bli lite konspiratorisk, men det är utanför ämnet.

Beviset är att alla dom som ser att systemet håller på att kollapsa fortsätter att betala in skatt fast dom inser att det går till skit. Samtidigt så sitter dom snällt och väntar på att lägga en lapp i en låda var 4e år och hoppas på bättre tider efter det.