"Sverige går mot en systemkollaps" - vilka är bevisen?

Som jag skrev så var det åt det mer konspiratoriska hållet.

Men om jag nu måste försvara idén som jag lade ut kan man givetvis också tänka sig att det är ohållbart att på sikt underhålla hela denna lägre klass med skattemedel. Den import som sker kan då istället ses som ett sätt att avskaffa välfärden varpå det snarare kommer handla om att arbeta eller leva under betydligt svårare levnadsstandarder än idag. Vad denna lägre klass tycker och tänker om det är ovidkommande.

Som jag tidigare skrev ser vi redan hur idéer som "enkla arbeten" börjar få fäste som en typ av lösning på problemet. Precis som jag också tidigare skrev är denna typ av idéer bara nya ord för lönedumpning.

Denna grupps lättja inför att ta av våra gemensamma finanser förutsätter att vi har en evig tillgång på skattemedel, men innan det också en skattebetalande del av befolkningen som är villiga att stå för en allt dyrare nota (höjda skatter) i utbyte mot att allt hela tiden blir sämre. Jag tror varken på idén om evig tillgång på skattemedel eller på idén om att medborgare i landet på längre sikt kommer att acceptera allt högre skatter i utbyte mot ett allt sämre samhälle.

Bidragssystemen kommer katigoriseras och olika grupper får olika förmåner, Centern klev precis fram med den idén.

Kunskapssamhället, det har vi hört talas om. Och den utbredda tilltron till utbildning eller akademisering av enkla saker, med titelsjuka (som urholkar valutan i titlar när de kommer att omfattas av allt och alla). Professor Mats Alvesson har skrivit om det där i Tomhetens triumf. Vi ser sedan ca två decennier också en dramatisk utveckling av betygsinflation i det grundläggande skolsystemet, med allt torftigare ämneskunskaper hos eleverna.

Här är en ledarartikel om de sänkta formella kompetenskraven inom den offentliga sektorn - som utmanar föreställningen om kunskapssamhället. Kanske kan man tala om en ytterligare segregation av kompetens mellan industri/näringsliv/privat sektor och den offentliga sektorn - och frågan är vad som händer med industrin som saknar livsbetingelser i Sverige genom både lagstiftning och bristen på kvalificerade teknologer (se t ex på vad som nu sker med Ericsson och vad som för flera år sen drabbade AstraZeneca som drog utomlands):

Välfärdsstat utan kunskap


http://www.barometern.se/ledare/valf...tan-kunskap-2/

På ett sätt kan man säga att detta är ett led i att motverka systemkollapsen. Givetvis behövs inte akademisk utbildning för tämligen enkla arbetsuppgifter, samtidigt som de som har akademiks utbildning i allt större utsträckning är beredda att söka sig till dessa semi-enkla uppgifter. Att betänka är också att det finns påfallande många som har akademisk utbildning, men som har misslyckats med att avlägga examen. De som anställs behöver således inte ha enbart gymnasium med sig.

Överhuvudtaget kommer vi att behöva omdefiniera utbildningskraven för ett flertal yrken. Till exempel är polis så klart inte ett akademikeryrket. Om man det är en stabil karl, god fysik och fullgjord värnplikt (snart igen) så torde det räcka med ett år på skola och sex månaders aspiranttjänst för att bli en tillräckligt bra polis, som sedan kan vidareutbildas i yrket.

Tiden har nog sprungit ifrån farbror Strix. Polisarbete numera är lite mer än att bara släpa fyllor och skriva o-bot.
För övrigt går trenden på det området i motsats till dina önskningar om en återgång till 50-talet. Fom 2018 blir PHS en "riktig", akademisk högskola (beslut är taget sedan artikeln skrevs):

http://www.svd.se/forslag-om-akademisk-polisutbildning

Det beslutet är ett resultat av skicklig och framgångsrik lobbyverksamhet från Polisförbundet - det har inget att göra med att själva yrket skulle behöva en massa akademiskt skolade poliser. I själva verket behöver vi lokal polis som kan hantera de grundläggande polisuppgifterna, dvs den traditionella ordningspolisen. Den kände domaren mm Krister Thelin förklarar tämligen väl hur även jag ser på saken.
http://www.axess.se/tv/program.aspx?id=4758

Sedan har så klart inte tiden sprungit ifrån mig - det är jag som står kvar när tiden gått vilse. Detta visas bl a av att Sverige har fått en allt längre polisutbildning, och den har fyllts på med allt mer akademiskt innehåll - men vi har en av västvärldens allra sämsta polisorganisationer så för medborgarnas och samhällets trygghet har allt bara blivit sämre.

När man åkt vilse är det en klok idé att köra tillbaka till den senaste säkra punkten - i polisens fall måste man förmodligen köra så långt bakåt som till tiden före förstatligande 1965. Det blev helt enkelt aldrig särskilt bra.

Varför blev polisen sämre av att förstatligas?

Det är tvärt om mot vad som hävdas i debatten om skolan, där kommunaliseringen av lärarna beskylls för elevernas bedrövliga resultat. När det gäller polisens monumentala oduglighet är det helt plötsligt förstatligandet som är boven.

What gives?

Före förstatligandet 1965 hade vi både kommunal polis och statspolis. Detta var en ganska god ordning, ty det gjorde att det dels fanns polisnärvaro i varje kommun över tid, dels att staten kunde upprätthålla andra väsentliga ordningar som var kommunövergripande eller till och med nationella, t ex Säpo, organiserad brottslighet etc. Åklagare och domstolar var fortfarande statliga, så det fanns en uppdelning mellan olika huvudmän för olika delar i rättsapparaten.

I skolans värld gick allt från att vara statligt (i alla fall vad personalen anbelangar) till att vara kommunalt. Utbildning är, till skillnad från polisarbete enligt ordningslagen, en betydligt mer akademisk och intellektuellt kvalificerad verksamhet. Där passar det tveklöst bättre med en statlig ordning än inom polisen, som gärna bör vara uppdelad i statliga respektive kommunala organisationer.

Tack för förtydligandet!

Hur var det med sammanhållningen inom poliskåren med både en statlig och kommunal kår? Vill du verkligen även idag dela upp bylingen i den stockholmska och den lokala? Jag kan tänka mig att det blir Crocket och Tubbs som kommer glidande från Stureplan i en Ferrari till Värnamo när de lokala konstaplarna Kling och Klang fått problem och kört fast med utredningen av en cykelstöld. Crocket och Tubbs löser stölden, haffar (alternativt skjuter) tjuven, hånglar upp servitriserna på konditoriet och parkerar Ferrarin vid en sjö i solnedgången för en cigarett innan hemfärd till Stockholm med Phil Colins i högtalarna. (Du vet den där, bla, bla, bla, in the night, oh Lord...)

Nåja, hur gör vi med försvaret då, som är en annan del i samhällskollapsen? Ska vi ha statligt och kommunalt försvar också? Elittrupper i camo och cowboyhatt och trötta hemvärnsgubbar i brun vadmal? Nu blir det ju lite så i alla fall om vi ska ha både yrkessoldater och värnpliktiga i försvaret i framtiden. Vilka som kommer ha högst status och bäst materiel behöver man inte vara Einstein för att gissa.

Crocket & Tubbs var lokala/kommunala poliser, dvs anställda lokalt, om jag minns rätt av staden Miami. Statspolisen före 1965 var inte enbart lokaliserad i Stockholm, utan fanns i varje län. Detta avspeglades även i uniformen, där kommunal polis ofta bar stadsknappar medan stadspolisen bar knappar med länsvapen.

Vi har sedan länge haft en viss problematik där den statliga, tidigare länsorganiserade, polisen kunde ha "relationsproblem" med t ex Riksmordkommissionen som var just Stockholmsbaserad och en och annan uppfattade möjligen detta som ett von oben-perspektiv. Jag tror inte att det var, eller att det blir, något avgörande problem annat än möjligen i enstaka individfall. I "min" lösning bör det givetvis var så att vi har kommunal polis i varje kommun, och länsvisa statspolisorganisationer.


Nej, det går nog inte att ha kommunal militär.

Försvarsmakten behöver byggas upp från grunden och det behövs både yrkessoldater, värnpliktiga och frivilliga. Det ligger i sakens natur att det bli litet statusskillnad, men det är knappast ett stort problem. Vi har haft sådana förhållanden förr då det fanns fast anställt manskap, värnpliktiga och frivilliga. På 1950-talet hade man bl a skoltecken med olika utseenden för fast anställt (vinklar) respektive värnpliktigt manskap (streck). Det finns givetvis lösningar på sådana problem, och man behöver t ex inte blanda alla kategorier i de mindre förbandsenheterna. Jag föreställer mig att man mycket väl kan ha ett fast anställt kompani per regemente, och övriga kompanier är värnpliktiga (utom stambefälet i dessa).

Det anställda kompaniet bör ha åtminstone följande uppgifter:
- Hög beredskap, larmstyrka och god tillgänglighet de tider på året när åldersklassen värnpliktiga ännu inte är gripbara.
- Drivhus för det framtida befälet.
- Special- och breddutbildning inom relevanta tjänstegrenar vid regementet.

Tankesmedjan Intelligence watch: ”Sverige går mot ekonomisk krasch”

Postade en länk till en artikel om denna rapport från tankesmedjan Intelligence watch i Affärsvärlden i en annan tråd och tycker att den borde få ordentligt med uppmärksamhet.

Författarna har också skrivit en debattartikel i DI

http://www.di.se/artiklar/2016/4/28/...mot-djup-kris/

Hela rapporten här

http://intelligencewatch.org/wp-cont...r16_lowres.pdf

Förutom Di och Affärsvärlden har den uppmärksammats av AB med förutsägbart resultat

http://unvis.it/aftonbladet.se/nyhet...cle22729035.ab

Själv tycker jag att den är väldigt tänkvärd.

Andreas Bergh har ju varit en av påhejarna av den svenska invandringspolitiken. Nu verkar det som om den tidigare så hyllade politiken hotar Sveriges ekonomiska välstånd. Hur hänger det här ihop?