"Sverige går mot en systemkollaps" - vilka är bevisen?

Sverige kommer även nästa år att befinna sig i en djup lågkonjunktur, en lågkonjunktur som kommer att fortsätta ända fram till 2023.

– Det ser mörkare ut nu än vad vi trodde i september, säger prognoschefen Ylva Hedén Westerdahl vid en pressträff.

– Vi behöver veta mer om hur man bygger tryggare samhällen. Det är uppenbart att vi behöver mer forskningsbaserad kunskap om detta, säger Matilda Ernkrans (S), forskningsminister.

Jerzy Sarnecki, professor i kriminalitet vid Stockholms universitet håller med forskningsministern om att det krävs mer kunskap om brottslighet och välkomnar beskedet om anslagshöjningarna.

– Vi som har arbetat länge inom detta område tycker att det behövs mycket, mycket mer kunskap om kriminalitet och dess orsaker. Men kanske i ännu högre utsträckning behövs det kunskap om vad som är effektiva åtgärder mot brott. Sverige ligger långt efter andra länder på det här området.

De målgruppsundersökningar med barn mellan 10–14 år som redaktionen för SVT:s barndrama vittnar om en radikalt förändrad situation för många unga, i synnerhet pojkar som är rädda för att bli rånade. Det är bråttom att ta situationen på allvar och inse att detta är ett alarmerande samhällsproblem, menar Anna Alandh och Madeleine Adaktusson på SVT Barn.

Verkligheten för många barn i dag är att de måste göra riskbedömningar i vardagen för att inte riskera att råka illa ut. Ifall man drabbas skräms många till tystnad och det hotas om att ”ens mamma ska bli rövknullad” om man anmäler.

10-åringar vittnar om maskerade gäng som misshandlar och stjäl allt de har på sig så att de får gå hem i strumplästen. I många fall filmas förnedringen och läggs upp på sociala medier. För att barnen inte ska fyllas av hat när de växer upp behöver vi i vuxenvärlden agera nu, konkluderar Alandh och Adaktusson.

Att invandringen från tredje världen skulle bli "lönsam på sikt" är ett argument som ofta hörs. Men i själva verket tycks arbetslösheten bland grupperna förbli konstant och situationen riskerar snarare att försämras, enligt Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi.