Citat:
Ursprungligen postat av
Hursomhelsting
Jag tänker som så att det kommer av hundratals år av fattigdom, förnedring och godtycke.
En del landskap bestod till 75% av drängar, pigor, statare och kyrkan på det.
Det fanns ingenstans att vara fri och i en del landskap så framgår det tydligt ännu idag, det går till och med att se på husen, det finns ingen egen sk svensk identitet alls, jag reser mycket i Sverige och både ser och upplever en enorm skillnad. Motstånd kommer ur individen, dialekten, sättet, det egna, här så drogs gadden ur folket redan för länge sedan och att dom tog sig överklass maneer, ja det hjälper inte att inta en imposant hållning inför invälvning och kriminalitet, dom har sett igenom spelet för länge sedan, puss o kram o nyp i stjärten säger dom, försvinn din fikus eller att vi tar dig.
Säkerligen en bidragande faktor med överbefolkning och fattigdom i kombination med inavel i de otaliga byarna. Denna nedärvda integritetslösa psykologin för att överleva är naturligtvis djupt inprogrammerad i generna.
Det fungerade förstås utmärkt när Sverige skulle industrialiseras och fritänkande individualister var av ondo. Därtill en skoningslös propagandaapparat som basunerade ut rasbiologi och nationalromantik. Onekligen ett ”vinnande” koncept så länge det löpande bandet förblev relevant. Dessa kretiner rörde sig förstås in mot ”stor” städerna för att bli en del av produktionsapparaten och den statliga förvaltningen där många brott mot mänskligheten blev till realpolitik.
Resultatet av den postindustriella Internetbaserade ekonomin är förstås inget annat än ett totalt fiasko med företag som skyndsamt rör sig absolut ingenstans. Därtill den allena rådande galna nationalromantiken om Sverige som en ”humanitär” ”stormakt”.
Det är lite sorgligt måste jag erkänna, då jag betydligt lättare kan identifiera mig med allsköns utlänningar från när och fjärran än med svenskar, Götar och Svear, generellt. Vilket djävla själlöst, kulturlöst och ett patrask utan finess det är alltså.