"Sverige går mot en systemkollaps" - vilka är bevisen?

Tystnadskulturen breder ut sig på Karolinska i Solna. För anställda gäller det att vara lojal med en bisarr organisation – inte med de sjuka.

[...] Det är en berättelse om Karolinskas pågående och systematiska braindrain. Om förluster som är mycket svårare att mäta och rapportera än miljonkostnader för dörrbyten.

[...]

Vi blev lurade, [...] Den såldes in som en modell där vården skulle samlas kring patienten. Röntgen, operation, sjukgymnaster, mottagningssköterskor skulle styras av den patientflödesansvariga läkaren som alltså själv hade mandat att se till att det inte blev stopp någonstans i kedjan. Bra tänkt. Men så blev det inte.

I stället inrättades lodräta funktioner med chefsled över de vågräta temaindelningarna i cancer, hjärta/kärl med mera. Den gamla stuprörshierarkin ersattes av trånga sugrör – utslängda som ett plockepinn där det är omöjligt att ställa någon till svars för att barn inte får sina operationer (DN 9/3) eller vuxna sin röntgen. Och där inte ens den högsta temachefen har makt att sörja för att en dödssjuk patient får den operation eller den sjukhussäng hon behöver.

[...]

”Vissa är medlöpare som accepterar vad som helst för att behålla jobbet. Andra står upp för vad man anser rätt, kritiserar och påtalar vad man tycker är fel och kommer med förslag till förbättring. När man inser att den negativa utvecklingen inte går att bryta så säger man upp sig.”