"Sverige går mot en systemkollaps" - vilka är bevisen?

Ditt utmärkta och utförliga svar antyder att du förutsätter att vården och sjukförsäkringen kommer att stå under politisk kontroll även i framtiden. Ett svar du kunde ha lämnat är "privatisera hela skiten", men det gjorde du inte, trots att jag har för mig att du (ursäkta mig om jag har fel) är läkare själv och antagligen skulle få råd med en Porsche till om vården och försäkringarna privatiserades.

Jag antar därför att du ser någonting bra med att även i fortsättningen ha vården under politisk kontroll, men att det hela kunde skötas bättre.

Verksamhetscheferna har ett mycket långtgående ansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen. Enligt min erfarenhet är det ett ansvar som ofta åsidosätts. Verksamhetschefen ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet tillgodoses. Hela regelverket och tillsynen (av IVO) bygger på att verksamhetschefen fullgör sina skyldigheter. När det inte görs blir det kaotiskt och patienterna hamnar lätt mellan stolarna. Jag tror att dålig verksamhetsledning är det allra största problemet inom sjukvården i Sverige.

Jag ser att jag får inte ett skit för pengarna. Mitt förtroende för staten, Svenska modellen haha, alla ska bidra osv försvann. Svenska staten är den mest osolidariska staten mot sina försörjare, vi, förutom svensk media, jag ens hört om.
Det är tecken på en bra grogrund för systemkollaps. Misstron. Att man tar avstånd från statsledningen, börjar leta vägar ut från betalningsslaveriet för man får ändå inget om man blir sjuk eller pensionär.
Vem litar på de här obildade och inkapabla antisemiterna backofficegamarna Wallström, Reinfeldt och den senile autisten Bildt framförallt.
Vägra betala skatt.
Mona Sahlin har tipsen, kom till Monas home party ”Det är töntigt att betala skatt”.
Jag menar, sossarna och reinfeldt har hånat skattebetalarna nog.
Därav jimmies uppgång och fortsättning följer.
Systemkollaps när bilar blir för dyra att ha eller förbjuds glömde jag. Fram med cykeln nu alla kommunister. Systemkollaps 2.0 när transporterna upphör att fungera, värre än nu. Man måste ha bil, inkl parkering 1500-3000, plus SL-kort i Sthlm, men ingen normal har råd med båda.
Dåligt system det här svenska. Kollaps är oundviklig men verkar bli långdragen.

Jag är kluven. Generellt är jag för det privata, i smått som stort. Det gäller rätten till frukten av ens arbete, äganderätten och arvsgången. Antagligen finns det mer. Den mänskliga erfarenheten är att det som tillhandahålls "gratis" (någon annan betalar) inte mottas med tacksamhet, och givetvis inte renderar den tvångskommenderade "givaren" - nettoskattebetalaren - någon tillfredsställelse heller, eftersom kommandosolidariteten inte ger den belöning som en donator får av givandet. En annan sida av myntet är att kostnadsmedvetenheten, och därmed uppskattningen av värdet/valutan för pengarna, ökar ju närmare nyttjaren - konsumenten, medborgaren - fakturan förläggs. Tänk t ex hur den "humanitära", egennyttiga rikspolitikerklassen lovar runt och skyfflar notan till kommunerna. Den som måste betala för det den konsumerar, blir mer medveten om värdet av sina val, och blir som regel en bättre hushållare, mer ekonomiskt ansvarstagande. Och om inte, tja, det blir i första hand vederbörandes huvudvärk och inte grannens, kommunens eller skattebetalarens.

Sen har vi en annan dimension att beakta, nämligen de fundamentala funktionerna för en stat, eller ett "samhälle": traditionellt inlemmas försvarsmakten, polisen och övriga rättsvårdande instanser samt somlig utbildning och somlig vård i detta. Om inte försvarsmakten kan skydda gränserna och polisen den inre säkerheten, då är det skit samma med allt det andra. Frågan är bara på vilken nivå de "mjuka", inre samhällsfunktionerna - det sociala skyddsnätet - ska sättas, och vad som därutöver ska betalas helt ur egen ficka, kontant eller genom försäkringar. En fullständig privatisering kommer att sätta humaniteten på verkliga prov. Frivilligheten kommer till heders. Altruism och nödens lag. Ett mer vitalt samhälle. Det kan inte vara fullständiga virrpannor eller egennyttiga kräk, de som är politiker, om de ska vara till fögderiets största nytta. Underförstått är att det måste definieras en nivå för det gemensamma offentliga åtagandet, och en gräns mellan dem som är innanför systemet och dem utanför.

Problemet med att lägga viktiga funktioner i privata händer är att samhället tappar kontrollen över verksamheten. Ska vi verkligen lita på att riskkapitalister tar ansvar för landet elförsörjning, gör så att tågen går som de ska och för att sjukvård och utbildning fungerar? Vad händer om en privat driven skola går i konkurs, blir eleverna utan utbildning?
Även mindre viktiga funktioner kan bli lidande om vinstkrav är det primära målet för verksamheten. Vem ansvarar för att glesbygden får tillgång till vård och t ex mataffärer? Det kan inte vara lönsamt med en matbutik i en by med hundra invånare, vem tar ansvar för dem om inte samhället gör det?
Det privata näringslivet är bra på att förse oss med billiga tv-apparater och sånt, men viktiga samhällsfunktioner....tror inte det.

Precis. Statens kärna kan inte överlåtas åt självrådiga aktörer med snäva egenintressen. Däremot kommer frånvaron av sådan kärna att medföra privata initiativ, för att skaffa sig våldskapital att freda sig med (eller begå övergrepp med).

Ja hur organiseras ett samhälle bäst, det är frågan? I förlängningen handlar det om fri marknad kontra planhushållning och båda dessa system blir i sina möjliga ytterligheter och avarter rena skräcksamhällen. Å ena sidan en planhushållning där varenda producerad mojäng, mat eller annan nyttighet i sin minsta beståndsdel ska produceras efter administrativa beslut i långa beslutskedjor som mycket snabbt blir oöverblickbara. De praktiska exempel som finns, visar på stora varubrister. Å andra sidan någon sorts rövarkapitalism med stor utbredd fattigdom och misär som följd.

Som svensk har jag egentligen varit ganska nöjd i min hemmablindhet och därmed tyckt att att den blandning mellan politisk och marknadsmässig styrning varit ganska okej. Staten har skummat av lite stålar från näringslivets vinster som sedan har fått finansiera diverse nyttigheter. Men nu är jag är inte lika nöjd längre. Långt ifrån alla, men allt fler, börjar se att våra politiker som anförtrotts medel och beslut om framtiden faktiskt inte verkar förstå vart hän de beslut de fattat verkar att leda. Och det finns gott om exempel på problem i denna tråd som låtits växa till sig i en sådan omfattning att den så kallade "sociala ingenjörskonsten" lär ha svårt att ha muskler nog att ställa bekymren till rätta.

För egen del har detta gjort mig kallsinnig till idén att den politiska delen av vår ekonomi ska tillåtas att svälla ännu mer. Man har ju tagit pengar och för dem köpt sig gigantiska problem. Vem vill stoppa in mer pengar i det hålet?

Det är väl ingen dum ide att låta staten sköta viktiga samhällsfunktioner till självkostnadspris? Så fort det privata näringslivet tar över finns uppenbar risk för besparingar som påverkar verksamheten, och sannolikheten för prisökningar om man driver något i vinstsyfte.
Man kan ta skolan som exempel. Om kommunerna sköter skolutbildningen anställer man det antal lärare som behövs och skaffar lokaler och undervisningsmaterial, och det får kosta vad det kostar. Om ett privat företag driver utbildningen finns risken att man försöker spara pengar genom att ha så lite personal, lokaler och undervisningsmaterial som möjligt, eftersom detta är utgifter som direkt påverka vinsten. Den privat drivna skolan har sina förpliktelser enbart mot aktieägarna, medan den kommunala skolan har sina förpliktelser gentemot eleverna. Viss skillnad, eller hur?
Jag tror att de flesta föräldrar till skolbarn gärna "stoppar sina pengar i det hålet" som den kommunala skolan utgör.

Men kommunal eller statlig förvaltning utmärker sig inte genom effektivitet, produktivitet eller kostnadsmedvetenhet. Om du skyr privata vinster, borde du inte även sky offentligt slöseri? Offentliga verksamheter får väl utsättas för konkurrens och upphandlas skickligare. Offentliga verksamheter har en benägenhet att pocka på mer resurser och ha inverterade incitament, således att sämre produktivtet ska legitimera mer resurser. Sen ska det kanske menscertifieras också...

Sverige idag består av en STOR välmående medelklass och så lite folk ovanför. Invandringen drabbar ingen av dessa grupper och de flesta av oss bor helvitt. De som drabbas (om nu ngn gör det? och uttrycket tillåts med förlov sagt) av asylinvandringen så är det invandrarna själva OCH de sämst ställda svenskarna. Liksom socialbidragstagare i förorten. De får klämma ihop sig mer. Bo sämre och trängre och riskera skottskador när de ska gå till ICA och köpa folköl. Är det ngn som bryr sig?

Sverige består idag av en STOR överbelånad medelklass. Nu när räntorna är på väg upp, bostadspriserna på väg ner och konjunkturen viker kommer det bli bankrusning till välfärdssamhället för att få del av kakan man betalat in. Den överbelånade medelklassen kommer då tyvärr bli varse att kommunerna och landstingen är lika överbelånade som bolånetorsken. Pengarna medelklassen betalat in finns inte kvar. Pengarna har försnillats på mångkulturen.

Det har hittils bara varit individerna som än så länge tvingats inse att samhället har kollapsat. Om du blir utsatt för brott, blir sjuk, du inte kan hitta en kaosfri skola till dina barn eller din skog brinner så är det klart och tydligt att välfärdssamhället är en spillra. Nu tvingas emellertid snart kollektivet att inse detsamma.

Frågor på det?

I DEN STUND kollektivet drabbas så är det TVÄRSTOPP med oansvarig asylpolitik. Det är ett spel. I DEN STUND ngn utöver "soc.nivån" drabbas så är det slut på leken.