Citat:
Ursprungligen postat av
studentroland
Inte för godhets skull, utan för att staten Sverige i många avseenden ligger i framkanten av den globala medvetandeutvecklingen...Sverige hade en gång världens äldsta aktiebolag och Sverige har en hel del globala storföretag och har bidragit med många nya uppfinningar och delar ut Nobelpriset och har en av världens mest jämställda regeringar och har skiljt mellan stat och religion, och jämställdhetsutvecklingen har gått så långt att Prideparader och homosexuella äktenskap m.m. är brett accepterade i samhället, så vad som fattas är helt enkelt det mentala klivet över från en dualistisk politik där två block kämpar med varandra om makten, till en trinär politik där tre politiska block balanseras mot varandra, ungefär som en lagsportmatch med en (eller flera) domare...Vä., Hö. och SD... jämför t.ex. med en familj där dynamiken mellan Hjälparen, Förövaren och Offret kan förklaras inom
Dramatriangeln... en
politisk variant av ett trinärt politiskt synsätt finns också
här;
Det gamla dualistiska synsättet på politik kan exemplifieras med t.ex. Gösta Bohmans önskan om en "stark ledare" för att styra upp invandringspolitiken...det synsättet funkar inte efter WWII... och inte heller enligt feministerna... eller Gayrörelsen... förvisso har hjälparsynsättet gått för långt när inga gränser finns någonstans för invandringen, men lösningen är inte en återgång till en motsatt politik, utan en övergång till en konstruktiv realistisk politik...
Din syn på Sveriges plats i världen låter precis lika högfärdig som moralens självutnämnda väktare i riksdag och regering som vill sprida sin religion till resten av världen när deras överstepräster inte lyckats skapa en budget som håller i mer än två veckor. I det så ska man ju inte glömma att borgarna i 8 år innan konstruerat massor av sprickor i välfärdsfasaden, och har på så vis blottat de strukturella fuktskadorna under fasaden, som luktar unket och sträcker sig långt in i systemet, med svepskälet att sprickorna i själva verket stärker konstruktionen som helhet. Att inte myndighetsnämnden dömt ut detta ruckel till folkhem, som vi en gång kallade Sverige, som obeboeligt, är givetvis, kortsiktigt, av asyl-bostads-politiska skäl, och långsiktigt, för att backa samhällets utveckling till en nivå som vår, och andra, än mer gammalmodiga kulturer, klarar av att överleva i. Är det vår egen, eller andras utveckling vi vi bävar för?
När man, från politiskt håll, inte ens tänker anstränga sig för att försöka låtsas, som att folks åsikt i invandringsfrågan(som tydligen har varit den enda politiska frågan på dagordningen det senaste decenniet), faktiskt rör dem i ryggen innan 2018, så ser det mörkt ut för oss som vill göra mer än att dividera om huruvida man ska krama, eller inte krama flyktingar, och i så fall i vilken omfattning, rent politiskt i Sverige och även i resten av världen, med det lilla, illa vårdade politiska inflytande, vi faktiskt har som suverän nation, säger jag med reservation för att någon förhoppningsvis kan uppfatta benämningen om Sverige som suverän stat som kränkande mot typ kurder, eller åtminstone som falsk marknadsföring.
Jag Tänker, därför Existerar Jag?
Jag Kränker, därför Dominerar Jag?