Citat:
Ursprungligen postat av
Agapius
Jag tror att Gud tillåter detta eftersom det är en del av det vi är och det är ur detta vi växer och skapar förståelse. (Utifrån arvsynden) Vi har en frihet att göra det vi vill och det är vi själva som skapar grunden till lärdom. Det enda sättet av bli en visare människa är att utsättas för de sidor vi besitter och ta del av dess konsekvenser. Ondska är en realitet och för att förstå den finns den. För att se ljuset måste du sett mörkret.
Se det ur ett individuellt perspektiv för en stund. I stort sett alla större tänkare har svåra livsöden bakom sig. De öppnades för djupare lärdom efter att livets påfrestningar tvingat dom till det. Plågorna fick det yttre intellektet att krackelera och öppna sig för den djupa lärdom vi alla besitter djupt inom oss. Det finns igen genväg. Livets visdom kan inte erhållas via texter utan enbart genom livets skola. En person som inte prövats i tillvaron kan inte förstå en annan persons svårigheter. Du kan inte förstå hur det är att bada i havet om du enbart läser om det.
Vår värld är mycket komplex med alla dess olika facetter. Där finns skilda nationer, folkslag, religioner, politiska system, åsikter, smak, värderingar, språk, sexuell läggning med mera i nästan oändlighet. Det i sin tur blir en grogrund för människan att lära sig handskas med alla dessa ”verktyg”. Det har krigats, dödats, förföljts och skadats där komplexiteten många gånger varit grunden eller katalysatorn. Ondska och lidande är närvarande på alla platser, från hem och kontor till regeringsbyggnader. Ur dess konsekvenser fostras människan, förstår dess konsekvenser och bereds möjligheter att skapa någon annat. (Paradiset?) Därför tillåter Gud lidandet och ondska för att i kärlekens namn tillåts vi öka förståelsen och bli helare som människor. Principen är den samma oavsett vad som avses förändras. Om du vill förbättra konditionen löptränar du och en tuff backe skapar styrka och uthållighet. En besvärlig period i livet är det inte många som önskar sig men de flesta kan berätta om hur mycket det gav dom i slutänden. Det finns inte en motgång som inte har ett högre syfte hur omänskligt grym den än kan te sig. Vi är här för att lära och då kan vi inte glida runt på en räkmacka.. då jag resonerar utifrån arvsynden.
I konsekvens med mitt resonemang enligt ovan finns där en gud som varken ställer krav eller fördömer och älskar alla oavsett om man tror, inte tror eller om man är ”god” eller ”ond”. Vi är alla aktörer, lärare och elever i det vi själva skapar och det vi möter reflekterar vår utvecklingsnivå. Livet, en utflykt för att praktisera den teori vi alla bär inom oss - livet med dess umbäranden - ett sätt att öppna oss för djupare kunskap - livet, en umgängesform som lär oss kärlek, medmänsklighet genom att visa oss alla aspekter av människan.
Generellt en klok aspekt i det hela, dock är har jag en annan uppfattning eller bild av Gud och det är att Gud varken tillåter eller förhindrar någonting överhuvudtaget i ett dualistiskt förhållande mellan godhet och ondska då jag tror att Gud
inte är en entitet eller en varelse som kan begripa koncept som ondska eller godhet och inte besitter kapaciteter att tänka och konceptualisera dualistiskt utan beskriver en fundamental aspekt eller "essens" av det vi är precis som att jag i tidigare inlägg i tråden beskrivit att vi är djävulen eftersom vi både är kapabla till att manifestera olika synder som de 7 dödssynderna; högmod, girighet, lust, avundsjuka, frosseri, vrede och likgiltighet, men också kapabla till att manifestera dess motsatser; (lite krasst konstruerade motsatser dock) generositet, olust, tillitsfullhet, avhållsamhet, glädje och ambition.
Gud för mig är samtidigt också en symbol för dessa egenskaper, en symbol som pekar på vår kapacitet att manifestera frid, kärlek och harmoni mellan varandra i olika former, till exempel genom de former som jag i stycken ovan beskrivit som motsatser till de sju dödssynderna.
Så när du skriver att Gud tillåter ondska för att vi ska lära oss, växa och skapa förståelse, skriver jag att människor tillåter ondska för att vi ska lära oss, växa och skapa förståelse då jag tror att alla människor är Gud och inte att Gud är någon enskild allsmäktig varelse som styr och ställer i världen efter sin egen vilja och sina egna subjektiva preferenser i vad som är gott eller ont samt vad som ska tillåtas och inte tillåtas.
Sökandet efter Gud är sökandet efter vårt obeskrivliga och ogreppbara sanna "jag".
