Snedtänkt med Kalle Lind - Podden som pratar om det inga andra poddar pratar om

Det har varit stimulerande att höra Kalle och hans bisittare behandla riktiga författare som Bellman, Fröding, Albert Engström och Piraten men även nedvärderade och/eller bortglömda skribenter som Sigge Stark och Claque.
Förutom de författare som jag räknat upp i inlägget här, finns det fler gestalter i litteraturhistorien som Snedtänkt gärna kunde lyfta fram ur glömskan. Wilhelm von Braun, Frank Heller, Olle Hedberg och Alf Henrikson, bland annat. Och (skåningen) Frans G. Bengtsson, i synnerhet hans produktion utöver Röde Orm.

Dagens program om Staffan Ling var bra men lite väl mycket tjat om Sant och sånt och lite väl lite om femettan.

Småtrevligt. Men hur intressant är egentligen en uppräkning av en rad lågviktiga underhållningsprogram med kändisar som tävlar med varandra?

Fast fascinerande att göra en kommunist prata pengar, budget, lönsamhet och konkurrens, som vilken annan hederlig kapitalist som helst.

Han är ändå en legend oavsett hans politiska sympatier och har varit inblandad i många minnesvärda tv-program.

Småputtrigt och kul med Ling. Kalle bommade dock att Ling en gång gjorde ett program om aktiesparande på TV4. Det skrevs faktiskt lite i tidningarna om det lustiga i att en trotte propsade för aktieköp.

”Loffe” Carlsson, som jag aldrig gillat, framstod som ett svin och Carl Bildt som Carl Bildt. Men bäst var segmentet om den där Jonas Frick (?) som genom Lings försorg blev känd regissör och producent.

Varför ett frågetecken efter Fricks namn. Det var mycket väsen runt honom när det begav sig. Strul var dock mest jobbig. Med Björn Skifs i huvudrollen börjar man ju redan på minus.

När det gälle "Loffe" har jag själv sett honom nypa en ung tjej i rumpan på en fest när pojkvännen stod bredvid.

Jag håller med en riktigt dålig film angående blåljuset som nämndes att det är så mörkt i filmen är vad som gör den så dålig. Joker och drömkåken är bättre.

Allt med Skifs är ju hopplöst, men det är en annan historia.

Michelangelo är ändå en riktigt bra schlager och de två filmerna jag nämnde är ändå rätt roliga men struls mörka färgsättning full med fängelseklichéer är rätt bedrövlig.

Snögubbarna i Wuppertal.

Jag menar som skådis. Hans sångarkarriär har jag inget negativt att säga om. Michelagnelo är dessutom rätt svårsjungen.

Mindes inte om det var Frick eller Frix eller nåt liknande.


Vill minnas att Strul fick bättre recensioner än Joker.

Björn Skifs på film är en vattendelare, helt klart.

Jag vet inte vad recensenterna tänkte men Strul är rätt hopplös och blåljuset gör det inte bättre. Jag ser hellre på Prison Break eller Kvinnofängelset.