Citat:
Ursprungligen postat av
DeValera
Att diagnostisera någon som psykopat/antisocial personlighetsstörning kräver medicinsk specialkunskap och djupintervjuer med den berörde och dennes omgivning.
Det vi som tittar får se är utvalda delar i en fem veckor lång produktion och vi får inte se hela sammanhanget eller bakgrunden.
jag menar att det inte går att fälla så pass grova omdömen om en person på så lösa grunder.
Det verkar inte som någon här i tråden som känner honom personligen? Om han var en elak beräknande psykopat så hade han säkert hunnit skaffa sig många fiender irl som gärna delat med sig om information honom här i tråden. Något sådant har jag inte sett.
Jag blev inte direkt rörd, men visst är det kul för dem att de har fått barn tillsammans och särskilt att Idas mamma fick dö med vetskap om att hennes dotter bär ett barn.
Av samma åsikt som dig. Det är så många som inte håller sig till fakta utan bara en massa tramsspekulationer, och som avslöjar så mycket om dem själva.
Den här krönikan tyckte jag var så bra.
Citerar lite ur den. "Med det sagt så har deltagarna verkligen fått ta emot mycket skit av tittare och tyckare under säsongen. Det ska vridas och vändas på deras varje ord och blick, och timslånga samtal är nedklippta till några få meningar.
Klart att det blir jobbigt för deltagarna och jag tycker det är viktigt att ta till sig det Arvid sa riktat till tittarna: Se tv:n som en spegel. Alltså att det du stör dig på hos deltagarna är förmodligen det som du stör dig på hos dig själv.
....
Vi känner inte de här människorna men fyller i luckorna av det vi inte vet om dem. Därför gör vi gott i att vara nyfikna på oss själva under tittandet.
Jag har själv i allra högsta grad varit en del av tyckandet och dömandet av deltagarna i mina krönikor. Efter Arvids påminnelse speglar jag mig i tv:ns svarta yta när programmet är slut.
Jag stör mig på Linas sönderanalyserande. Jag känner igen min ängslighet över att allt ska vara perfekt, magiskt och romantiskt hela tiden.
Jag tycker Ida är gränslös och går för långt i sin bjussighet. Där är min oro för att vara fel och för mycket.
Många verkar tycka att Arvids krav på fullständig tillit, hans sexsnack och skaviga känslor om Idas drickande varit jobbigt att se.
Kanske ska de som tycker hans öppenhet är obehaglig rannsaka hur, och om, de själva kommunicerar i relationer."
https://www.expressen.se/noje/det-du...hos-dig-sjalv/
