Citat:
Ursprungligen postat av
kinesarsle
Du menar att du drar slutsatsen att psykologen missköter sitt jobb utifrån en kort artikel som tydligt luktar sensationsjournalistik utan att ha en susning om hur bedömningen såg ut i sin helhet?
Nåja, nu har vi ju faktiskt ett relativt ingående avsnitt av Kaliber att utgå från också där man är förvånansvärt substantiella med hänvisningar till vad psykologen sagt i senare bandningar, vad RPS jurister gjort för uttalanden osv.
****
Oavsett tesen Kaliber driver, så tycker jag att man rätt okontroversiellt torde kunna fastlå följande om händelsen bara utifrån citaten i programmet.
Robin är i övrigt väl lämpad och meriterad för intagning. Robin hade öppet kommit ut med sin könsöverskridande identitet ett par år tidigare, och bedömts hantera den processen väl så långt. Psykologen har inte heller anfört något av det som anförts som teorier i tråden, att Robin skulle bedömts ofömögen att hantera eventuella smädelser eller uttryck för heteronormativitet i sin utövning av polisyrket. Istället faller Robin på det att det generellt antas finnas en osäkerhet i hur väl personer som genomgår en fysisk könskorrigering klarar av att hantera dessa, ett ingrepp Robin ännu inte genomfört.
Här blir det för mig tydligt att vi i någon mening har med diskriminering att göra. Juridiskt prövades det inte eftersom RPS utgav 22000kr i förlikning istället, och om det är diskriminering i juridisk mening är jag som lekman inte helt lämpad att bedöma. Däremot ör det ju helt klart att det är diskriminering i bemärkelsen att Robin bedöms inte på egna meriter utan utifrån vilka tendenser som finns bland transsexuella som grupp.
Den naturliga följdfrågan för alla oss som inte är emot diskriminering per se, är ju om den kan anses befogad. Finns det en kraftigt förhöjd risk för psykosocial problematik efter fysisk könskorrigering som inte går eller är svår att förutse innan, har jag inga moraliska betänkligheter kring diskriminering av pre-op transsexuella. Det bör inte vara en rättighet att få sälja arbetskraft på arbetsmarknaden.
I Kaliber addreseras den frågan. Överläkare, psykiatriker och politisk lobbyist med inriktning på könsidentitet, könsdysfori och transsexualism vid Psykiatri Sydväst Huddinge, Cecilia Dhejne, uttalar sig med hänvisning till en egen studie från 2011. I den framlägger hon att det finns en generellt ökad dödlighet för post-op transsexuella, ökat behov av psykiatrisk vård och en förhöjd risk för suicid och suicidförsök. Samtidigt uttalar hon sig om att det primärt gäller de personer som utförde ingreppet på 70- och 80-talet. Det ligger sedan till grund för Kalibers kritik, att det numer inte föreligger någon
signifikant ökad risk efter operation enligt Dhejnes studie.
Är det så enkelt? Kanske. Dhejnes resultat (och studie) finns här:
http://journals.plos.org/plosone/art...e.0016885.t002
Jag tycker siffrorna, om än att den förhöjda risken för den modernare gruppen inte är statistiskt signifikant, är skäl nog att vara betänksam kring hur framtida könsoperation kan påverka lämpligheten som polis. Betänk att studien också visar att det är efter 10 år som problematiken verkligen börjar kicka in och sedan bara blir värre, vilket håller nere risksiffrorna i modernaste kategorin 89-03. Sen vet jag inte hur forskningsläget på området ser ut i övrigt heller.
Allt som allt, även om den idiotiska diskrimineringslagstiftningen inte håller med, tycker jag det är väl att det sållas - tills det mycket mer entydigt slås fast att könsoperationer inte innebär någon förhöjd riskproblematik. Det finns ingen brist på sökande till PHS direkt - bättre att alla är säkert lämpade, än att alla som kanske är lämpade ges chansen. Jag köper inte kött hos ICA om jag är osäker på dess köttkvalite, om jag vet att det finns fint och tryggt kött hos Konsum. Inte heller bör inte PHS ta in eventuellt lämpade, när det finns säkra alternativ.