Citat:
Ursprungligen postat av
sabres
Efter att ha trott på den här ubåtsstoryn i fem dagar börjar jag bli lite skeptisk nu. Känns som att man borde ha hittat något vid den här tiden. Även medias intresse börjar svalna nu.
Så som situationen utvecklat sig under den dryga vecka som operationen fortgått så anser jag att det finns fog för att fråga sig om det vi nu ser är autentiskt eller inte.
Jag frågar mig om det inte hade varit smartare, mer trovärdigt och korrekt, att från försvarsmaktens sida från första dagen, inta den officiella hållningen, att detta handlar om övningsverksamhet.
Även om kränkningen visar sig vara reell, så har allmänheten föga att vinna, på att tvingas
beskåda arbetet med att utröna eventuell främmande undervattensverksamhet. Det är lätt att få känslan av att FM haft som mål att exponeras i media så mycket som möjligt.
Flera omständigheter antyder att bakgrunden till hela den här operationen står att finna i rikets behov av ett starkare försvar.
En sådan omständighet är naturligtvis den totala frånvaron av någon som helst av bevis, annat än tips från strålkärringar och diffusa fotografier tagna av spöklika privatpersoner,
en annan är det faktum att
kritiska röster inom FRA, nu börjat vädra sina åsikter i det offentliga, kring varför det är så att Sveriges kanske främsta resurs i detta, signalspaningsfartyget Orion, tillsynes inte deltar i operationen, utan ligger långt mycket mer söderut i Gdanskbukten.
En tredje faktisk omständighet hittar vi i det faktum att händelserna i tid, på ett märkligt sätt, tycks sammanfalla med när Sveriges nya regering skall lotsa igenom sin budget inför riksdag och opposition.
Det som talar för att operationen bottnar i en genuin misstanke om territoriell kränkning är att det passar skrämmande väl in i det mönster och de ambitioner som exempelvis Ryssland har visat upp,
både historiskt och på senare tid. Här skulle man i.o.f.s kunna anföra att det även passar in i andra
länders bevisade repertoar över tid, samt att både ÖB och centrala politiker reagerat på ett tillsynes ovanligt men äkta sätt. ( Göransson, Wallström, m.fl )
Personligen lutar jag med påtaglig ambivalens, åt att det faktiskt rör sig om en kränkning och därmed tvingar logiken mig att förklara medias framskjutna del i det hela, som ett uttryck för dess viktiga roll som förmedlare och kanal i det psykologiska försvaret. Oavsett om vi läsare uppfattar
de kritiska frågorna och journalisternas många gånger illa dolda sarkasmer, så har media i detta lånat ut sig till de krafter de är satta att syna.