Citat:
Ursprungligen postat av
Aegishjalmr
Ekonomisk tillväxt drivs av två komponenter. Produktivitetsökningar samt arbetskraftstillväxt. Den senare kommer ALLTID att innebära ett ständigt ökat resursförbrukande. Genom att du inte diskriminerar mellan dessa två komponenter så blir din framställning ologisk.
Ja självklart kommer det leda till ett ökat resursförbrukande, hur skulle det annars kunna ske? Sedan i framtiden kommer vi nog kunna automatisera många jobb och då krävs endast ökad tillförsel av energi, där man kan välja mer miljövänliga källor.
Citat:
Ursprungligen postat av
Aegishjalmr
Kommunism går aldrig att kombinera med frihet. Det är liksom lärdomen efter de otaliga röda experimenten de senaste 100 åren. Endast en tyrannisk feodalstat kan upprätthålla en kommunistisk ordning. Jag ställer samma fråga till dig som till andra kommunister här i tråden. Vem ska äga kapitalet i din kommunistutopi om inte staten?
Kommunism enligt din egen defintion kan aldrig förenas med frihet, det håller jag fullständigt med om, med avseende på alla diktaturer under 1900 talet som påstod sig jobba mot detta mål.
Citat:
Ursprungligen postat av
Aegishjalmr
Låt oss reda ut begreppen. Planekonomi och planering är två helt olika saker. Med planekonomi avses ett ekonomiskt system där priser och kvantiteter sätts administrativt av staten. I en marknadsekonomi är det utbud och efterfrågan med många aktörer på båda sidor som sätter priser och kvantiteter. En planekonomi saknar definitionsmässigt konkurrens och prissignaler. Det var just på det här området som kommunismen misslyckades fullständigt. Det var inte bara det att man fick en systematisk ineffektiv resursallokering utan det gick aldrig att konkurrera med den innovationskraft och teknologiska utveckling som marknadsekonomier kunde uppvisa.
Centralisering av makt och kapital är en förutsättning för att den kommunistiska ordningen ska kunna upprätthållas. Det innebär att massiv byråkrati, ineffektivitet och korruption kommer som ett brev på posten. Reflekterar aldrig kommunister över att ALLA deras samhällsexeriment havererat moraliskt och ekonomiskt?
I en planekonomi saknas det större konkurrens, det har du rätt i, fast varför skulle inte efterfrågan och utbud också vara faktorer i en fungerande planekonomi? Den dåliga resursallokeringen berodde på brist på demokrati, korruption och låga incitament, varför skulle giriga ledare bry sig ett skit hur leveransen till folket ser ut när de själva lever i lyx? I en planekonomi där man har en bra översikt över efterfrågan och utbud med dagens teknologi och kan spåra människors konsumtion digitalt, vilket man inte kunde under den tiden du beskriver.
Bristande innovation berodde troligtvis på för lite individuell frihet och att man helt enkelt inte satsade mycket på detta område bortsett från militär. Förstår du inte att resurserna hamnade där korrupta ledare ansåg dem passa bäst? Utan demokrati finns det inga incitament eftersom folket får aldrig ändå större inflytande.
Hur förklarar du små samhällen på några hundratals individer där kommunismen just nu utövas i praktiken, om det nu alltid krävs centralisering? Produktion sker inte i vinstsyfte och man producerar efter efterfrågan och utbud.
Och under vilka förhållanden har dessa som du kallar "kommunistiska" samhällen utvecklats? Tidigare tradition av extrem maktcentrering, kolla på Tsaren innan revolutionen samt förhållanden i Kina innan revolutionen. Den efterföljande maktstrukturen kanske inte ska förväntas vara den mest demokratiska. Har du något exempel på ett demokratiskt samhälle som övergått till socialistiska principer?
Citat:
Ursprungligen postat av
Aegishjalmr
Kommunism förutsätter en människotyp som är i princip 100% altrustisk alternativt programmerbar som en Tabula Rasa i det hänseendet. Detta kontrasterar starkt med vad vi empiriskt vet om människans natur från biologin och psykologin. För det första så är människans mest grundläggande egenskaper kopplade till individen. Nämligen överlevnadsinstinkt och reproduktion. Däremot är människan även ett flockdjur med behov av gemenskap och sammanhang. Ett fungerande samhällssystem måste beakta att människan både är en individ och ett flockdjur. Det kan aldrig en utpräglat kollektivistisk lära som kommunismen göra.
Egennytta är inte negativt i sig. Det är just sådana här vanföreställningar som gör din kommunistutopi farlig. Tvärtom är egennyttan förutsättningen för liv. Därmed är det korrekt att benämna kommunismen med sin strävan mot likriktning som livsfientlig och anti-mänsklig. Vad det snarare handlar om är att få ett system med så få friktioner som möjligt mellan egennytta och allmännytta. Vilket som kan du aldrig någonsin få bort egennyttan som mänsklig egenskap. Lästips är boken ”The selfish gene” av evolutionsbiologen Richard Dawkins.
Varför måste människor vara 100 % altruistiska för att ett kommunistiskt samhälle ska existera? Tror inte direkt alla individer i en självförsörjande by är 100 % altruistiska, men ägandet är gemensamt, eftersom alla har stort inflytande i vad som produceras. Det skulle vara opraktiskt om en individ hävdade att en del av potatisodlingen är hans del och de som vill komma åt den får byta till sig med andra varor. Den gemensamma produktionen gynnar alla ingående, även på individnivå.
Jag har aldrig påstått att vi
inte har grundläggande egenskaper som verkar starkt på individnivå? Och varför skulle ens egennytta inte också vara en fördel för någon annan? Om resurser ägs gemensamt och alla har inflytande kommer det ju gynna dig själv och alla andra. Jag ser inte riktigt problemet?
Jag säger inte att vi ska ta bort egennyttan som mänsklig egenskap! Vad jag säger är att genom kultur och normer kan vi uppmuntra vissa värderingar som inte ger girigheten lika mycket plats. Det finns ju en anledning varför inte majoriteten av svenskar inspireras av IS brott, medans andra muslimska länder är mer stödjande. Generellt så präglas våra värderingar av vad som uppmuntras mer/mindre och vad som är socialt acceptabelt och samhällen präglas därefter. Varför har 100 tals miljoner hinduer inte stort intresse i materiella ting och fokuserar på karma, vi ser det på en stor nivå.