Varför är inte alla arbetande par i småsamhällen rika?

Lantbrukare är ofta underskattat rika. Man "köper" gården av sin åldrande far för typ 30% av värdet. Och helt plötsligt sitter man med en tillgång för 5 miljoner. Det tål att tänkas på. Stadsbor ska inte vara så spydiga när landsbygden dels odlar deras mat, dels ofta har större tillgångar. Ofta bildade och smarta. Tänk på det innan ni sprider erat hat.

Sen får vi inte glömma bort att bostadsmarknaden fungerar som ett pyramidspel i Sverige.

Vi ungdomar är största förlorarna.

Men en sak är säkert. Jag tänker inte köpa svenssons skithus för flera miljoner. Skuldsätta mig för livet. Fuck You jävla svensson. Mig kan ni inte lura.

Ni kan ta eran skuld och lån och köra upp den i röver på er jävla idioter. Den som är satt i skuld är aldrig fri.

Jag vill inte bli en skuldslav.

Oj, här var vi arga.

Par i småsamhällen sparar i sparkonton istället för fonder och aktier. De har 300000 på Swedbanks sparkonto med 0.5% i ränta istället för Avanza Zero med 10% avkastning. Om detta beror på okunskap inför ekonomisk utveckling eller ointresse av mer medel är svårt att säga. Jag skulle tro att många inte bryr sig lika mycket om pengar som folk i storstäder.

Man behöver inte göra högriskinvesteringar, sedan så är det en jävla massa idioter som lever långt över sina tillgångar och varför ska man slösa massa pengar på att konsumera skit när man istället kan investera så att man kan gå i pension vid 50 istället för vid 65?

Tar nog snarare 2-3 år med den summan du nämner i genomsnittligt börsklimat med en årlig avkastning om 10%.

Att bo i Stockholm är mycket dyrare speciellt om man bor i villa nära stan. Det är ju så efterfrågat, inte så konstigt. Vet att jag har släktingar som bor norr i Sverige som har ungefär samma jobb som mina föräldrar men bor i gigantiska villor.

Men så är det i alla fall.

TS, menar du att många par på landet har 70.000 före eller efter skatt? För efter är det få som har..

Jag är ingen expert på skillnader mellan stad/landet men ja, det är olika kostnader - t.ex är hus mycket ( mycket! ) dyrare i snitt i städer än på landet men samtidigt har du många fördelar i en storstad än i ett samhälle, t.ex lokala affärer/butiker och buss -och tågförbindelser, bara i transportkostnader så sparar du tusenlappar varje månad. Bor du på landet så går det mycket mindre bussar och i vissa fall inte buss alls, vilket gör att stora kostnader läggs på bilen/bilarna.

Sedan har du också mer kostnader runt hemmet på landet, min förra arbetsgivare skulle få själv betala över 100.000 kr ( för alla villor var kostnaden högre än så ) för att få fibernät i 4 utav 7 villor på en sträcka på cirka 600 - 700 meter, visst, hans andra fastigheter skulle också kopplas men när min mor fick möjligheten till fiber så kostade det bara runt 10.000 kr, detta för att det området ( 50-tal villor i en medelstor stad ) "delade" på kostnaderna samt det blev ett "storprojekt" för ett företag och kan då sänka kostnaden med ganska många tusenlappar.

Såhär blir det, när vatten, avlopp, el och liknande ska åtgärdas på landet så får man ibland stå för hela kalaset eller dela på det med få personer, i ett stort område så blir det mycket billigare.

Ovan är ett exempel, finns fler nackdelar med att bo på landet ( men också i stan ) men jag tror ändå att i slutändan brukar det jämna ut sig någorlunda - sen om folk har pengar eller inte tror jag har med personlig inställning, om man lånar konstant, ständigt handlar och ska ha nytt så försvinner pengarna väldigt fort oavsett om du bor i stan eller på landet.

Medelinkomsten i riket är 215,1 för kvinnor och 288 TKR/år för män. För ett par ger detta 41 brutto och 14+18 = 32' efter skatt (givet genomsnittfördelningen av inkomst) även om det varierar beroende på skattetabell. Jag har också räknat att man är medlem i svenska kyrkan då få faktiskt gått ur.

Har de ett hus, barn, inte så noga med att spara pengar när de handlar kan de utan problem ha månatliga kostnader på över 15' per månad. Då har de 17 över per månad. 17*12 är 204 TKR per år. Köper de en ny bil, renoverar köket och åker till Thailand tar de pengarna snart slut, kanske så att de t.o.m måste låna. Det finns alltså stora möjligheter att spara rätt mycket pengar varje månad (även om det inte är så mycket som TS tror), men det är nog framför allt viljan som saknas. Man prioriterar helt enkelt att få det man vill ha (bil till mannen, nytt kök till kvinnan, thailandsresa för familjen och så vidare) nu, istället för att tänka långsiktigt.

Har ganska god insikt i den världen som beskrivs. Saken är ju den att många på landsbygden lägger ofantliga summor på fritidsintressen. Det är tjusiga bilar som det inhandlas specialdelar till, hur många på bruksorterna har inte en amerikanare i garaget som är värd en bra bit över hundra tusen, samt en bruksbil av nyare snitt. Och så en motorcykel såklart som ska ha sitt. Och frugan har ju fastnat för det här med inredning, många turer till Ikea blir det. Och på sommaren bygger man ut huset med ny altan, badtunna och rejäl grill. Och kanske vill man ha en båt också nere vid sjön. Klart båten ska ha V8. Och så nån sån här badring man kan binda efter båten så ungarna får sig lite roligt på sommarlovet.

Så här ser det ofta ut. Folk lever jävligt gott som små oljeshejker i sina små paradis. Och håller jävligt hårt i sina fasta jobb, för det är hårdvaluta. Och så här kan man ju välja att leva, när kåken från början nästan var gratis i jämförelse med storstädernas priser.

/perris

Instämmer med ovanstående, många har ofta 4-5 bilar. snöskoter, fyrhjuling, traktorer m.m. Saker som inte håller sitt värde.

Då undrar jag - Är det värt det? Vad säger ni som bor ute på landet? Eller ni som är kunniga, vad är egentligen ''bäst''?

Jag har stor lust att flytta ut på landet, av många anledningar. Får man dock räkna med smått hjärndöda bönder till grannar?