Hur tar ni det om man blir borttagen från Facebook?

Bryr mig inte ett dugg. Som någon annan skrev, det är en jävla sida på nätet, inte verkligheten.

Till skillnad från många andra varken addar eller accepterar jag inte förfrågningar från främlingar eller personer som jag enbart träffat en eller ett par gånger. I min lista finns enbart riktiga relationer - bekanta, vänner, släktingar. Jag vill hellre ha ett fåtal facebookvänner som faktiskt läser mitt flöde och intresserar sig för mig som person än hundratals som inte ens säger hej i verkligheten eller minns mitt namn. Och jag rensar helt osentimentalt bland dem emellanåt.

blev lite ledsen en gång. snubben som tog bort mig hade jag visserligen ingen kontakt med, men vi var nästan bästa vänner under några år. han hälsar visserligen på mig när vi ses men klart det kändes lite.

annars är det skitsamma, jag har tagit bort massor utav folk själv

En person som tar bort mig är död för mig!

Beror väl på vem det är. Är det någon man har/har haft en nära relation med så är det ju trist. Men är det någon man träffat bara några ggr eller inte klickar så bra med så tycker jag det är skitsamma. Har själv tagit bort folk som jag inte tycker jag har något gemensamt med.

Jag rycker på axlarna. Loggar ändå bara in 1 gång var 6:e månad typ.

Rör mig inte i ryggen. Jag rensar rätt friskt bland vännerna ett par gånger per år, och de som inte tillför mitt flöde något ryker. Jag hoppas att folk gör likadant om de känner att jag inte tillför dem något.

Alltså shit, går ni igenom hela eran vänlista varje dag bara för att kolla om någon tagit bort er? Det är säkert jättemånga som någon gång tagit bort mig och jag är övertygad om att jag klarade mig utmärkt.

Har för många vänner för att notera det om det inte är någon som står mig nära. Om det sker skulle jag bli förvånad och fundera på varför. Ibland tänker jag att jag borde rensa men det blir aldrig av.

Exakt så ser jag det också. Jag försöker ibland men lyckas inte ta bort någon.

Däremot har en släktning tagit bort mig...lite eljest...kan man tycka. Men men...Hen tyckte hen hade sina skäl. Jag skiter i vilket faktiskt...

svarar de ej får de skylla sig själv

Folk som tar bort en på Facebook för att de retar sig på nått inlägg eller för ingen orsak alls, har oftast psykiska problem, tar till sprit lite för mycket, skilsmässobarn, lagda åt fel håll, förlorare, tvångstankar att man behöver städa upp... avundsjuka, ja, listan av de som jag märkt tagit bort mig kan bli lång.

Om jag bryr mig, nej, bra att få bekräftat att många människor är inget annat än undermänniskor som den lilla civiliserade mängden skulle kunna må mycket bättre utav.

Ett i-lands problem, kan jag nog kalla det, gå runt i sin vänlista och ta bort människor som inte gjort en nått, och i många fall gjort en väl.

Ett exempel är en vän jag hade, eller som jag trodde var vän men en zigenare visade det sig vara. När jag fick mitt körkort hängde han alltid med till olika städer och fester/klubbar utan att jag tog bensinpengar, när han fick körkort, hände det inte en enda gång att han ringde.

Sen starta han nått skitbröloppsfotografs företag med en annan, trots att den snåle ziggisen inte hade talang för det eller gått en utbildning, men för att komma in på klubbar snylta han med att fotografera åt.

Sen skicka han en like inbjudan till hans FB foto sida, som jag inte brydde mig om, varför ska jag lika nått som jag totalt tycker är skit? Killen går och tar bort mig p.g.a detta nån vecka efter, och vad jag hörde hade han gjort lika dant mot andra.

Finns för mycket lågpack här i väst.

Äh, tog bort min facebook för ett år sedan. 700 + "vänner" som rykte.
Kanske man sårade några, vad fan vet jag. Men dom riktiga vännerna slog ju bara en pling och hörde om det hänt nått.

Sidan är ju bara en "lilla svarta online".