Gissa poet.

Ingen gissning? Inte ens en vild gissning?

Poeten är skåning... Aktiv som poet på 80-90-talet, då han var jämförelsevis ung.

Jag drar till med Lukas Moodysson.

Bra gissning. Det är samma krets.

Någon i Malmöligan, född tidigt 70-tal, ej längre verksam som poet...Soutkari, Sandell, Lundberg, Altgård, alla äldre än Lukas. Alltså bör det vara någon ej nämnd medlem som jag inte kommer på this very instant.

Ah, du missförstod mig, han var jämförelsevis ung jämfört med andra skånska poeter; Malmöligan borträknad. Men du räknade upp Clemens Altgård, och det var huvudsaken eftersom det var rätt svar!

Dikter var från Altgårds samling Det tredje ögat. Dikten heter föga överraskande "Raggare".

Över till Camberwell!

Lilla handen full av grace,
mjuk som sammet,
torkar från gediget glas
lätta dammet.
Hon vill se hur nejden yr
omkring trainen,
vy på vy, som genast flyr
ifrån scenen.
Mjuk resår i första klass
henne gungar
över broar, genom pass,
skog och dungar.
Det är nytt, att nu igen
luta sakta
i en soffa, och från den
blott betrakta.
Det är nytt att känna rök
av havanna,
vifta bort den på försök
från sin panna.
Det är skönt att lämna allt,
allt det gamla
och att intryck hundrafallt
friska samla.
Det är skönt att vara rik
äga vänner
veta att kupéns publik
henne känner.
Veta, att om blott hon ler
kan hon alla,
alla herrar, som hon ser,
tryggt befalla.
Vänta att på ändstation
sist bli sliten
mellan folk av fina ton
för visiten

Ledtråd

En ren chansning rakt ur det blå: Bilden i ledtråden får mig att tänka på "Den svarta obelisken" av EM Remarque (även om den egentligen nog ser mer ut som en bautasten) - men skrev han poesi? Och om han gjorde det - skrev han då så finstämd melankolisk poesi som det du citerar? Låter inte riktigt som hans stil...

Nåja, en ren chansning som sagt: EM Remarque är mitt bud.

Det är väl Karl August Tavaststjerna? (Rätt lustigt, jag har spenderat kvällen med att försöka hitta ett antikvariat på nätet som har hans samlade skrifter. Tyvärr hittade jag inget.)

Jajamän, "I kupén" ur samlingen För morgonbris (1883-84).
Över till dig!

"människor är barn. jag är själv likadan.
också jag säljer mig ju meningslöst för en tioårs träsk-
välling.
jag går gärna i sjaskigare skor än alla andra.
jag äter gärna kålsoppa alla dar i rad.
jag ger fan i två professurer och allsköns penningbehagliga
sysslor,
våndas i grönköpingsdimma hela livet om behövs,
förskjuter hustru och barn och mördar vem som helst,
skrattar ut recensenterna och spottar döden i ansiktet.
- det betyder allting ingenting, bara för jag vet
att när grönköping är granatsprängt och maskar kryper ur
de mötandes ögonhålor,
ja, när jag själv är förmultnad och till existensen glömd,
skall ett enda ord av alla mina ord
leva på botten av en sjö."

(Alfa i sthlm har hans samlade i skyltfönstret, å andra sidan är de inte billigast i kvarteret...)