Citat:
Det r ju knappast privata bolag om dom erhller statliga medel. Och hur mycket pengar och resurser frsvinner i den bisarra byrkrati ni gnar er t med "komplex lagstiftning", "juridisk konsultexpertis" osv.? Den smutsiga och giriga parten r staten som tvngsindriver hundratals miljarder kronor varje r! Problemet r att statliga tjnstemn ska sitta och bestmma ver vilka behov mnniskor har istllet fr att mnniskor med sina egna pengar kan kpa dom tjnster dom vill ha utan massa ljliga "behovsprvningar" osv. Det r fan helt sjukt egentligen.
__________________
De flesta stora assistansbolag har privata gare, i mnga fall riskkapitalbolag. De erhller inte statliga medel sjlva utan de tillskansar sig statliga medel via de personer som de hjlper att anska om personlig assistans t. Om du inte ens har frsttt detta utan tror att dessa bolag r statliga s har du ingen som helst koll p lget.
http://assistanskoll.se/20080826-Arg...al-Humana.html
http://www.funkaportalen.se/Reportag...tansbranschen/
Angende juridisk expertis s har alla assistansbolag egna utbildade jurister som tolkar lagstiftningen s det r ju ganska sjlvklart att kommunerna har samma behov.
Om staten INTE skulle f in skattepengar, hur tnker du att en ekonomisk resurssvag grupp som funktionshindrade i regel r skulle kunna ha pengar att sjlva kpa tjnster som personlig assistans?
Citat:
Du gr det svrare n vad det r, men det r att frvnta sig av en soc.tant.
Det r ingen id att verklaga ngot till FR d de redan gr socialtjnstens/nmndens linje i allting, bde LVU och LSS. Brukarna fr inget fr det helt enkelt.
Sedan r tolkningen av personkretserna vldigt enkla.
1 Denna lag innehller bestmmelser om insatser fr srskilt std och srskild service t personer
1. med utvecklingsstrning, autism eller autismliknande tillstnd,
2. med betydande och bestende begvningsmssigt funktionshinder efter hjrnskada i vuxen lder franledd av yttre vld eller kroppslig sjukdom, eller
3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror p normalt ldrande, om de r stora och frorsakar betydande svrigheter i den dagliga livsfringen och drmed ett omfattande behov av std eller servic
1. MR och Autismspektrumstrning
2. Frvrvade hjrnskador
3. Alla funktionsnedsttningar som inte har uppkommit av normalt ldrande. Hr ingr ocks ADHD. Dock r ni soc.tanter vldigt skeptiska mot just ADHD och anser inte att denna diagnos gr in under personkrets 3.
Det behvs ingen jurist fr att kunna frst dessa meningar. Det som dremot behvs r kunskap och erfarenhet av funktionsnedsttningar och hur dessa fungerar i praktiken. Det har inte en kotte p ditt lilla kontor kan jag sga. Ett barn med ADHD kan ha mngdubbelt svrigheter n vad ett barn med Autism-MR har. Det beror helt p individen.
Personlig assistans ver 40 timmar gr ju inte ens in p ert skrivbord! Dessa ska g in till socialfrskringsbalken och d handlggas av FsK.
Kalla faktas inslag var vldigt bra. Det r s det ser ut p kommunens socialkontor. Inkompetenta soc.tanter som inte har en aning om vad de gr. Dessa skall dessutom sitta och utreda barn som far illa eller barns behov av std!
Om du tror att personkrets 3 r enkel att tolka s tycker jag du borde jobba som LSS-handlggare sjlv. Personkrets 1 och 2 r enkel att tolka, personkrets 3 krver att samtliga kriterier skall vara uppfyllda. Det skall vara VARAKTIGT, STORT, FRORSAKA BETYDANDE SVRIGHETER I DEN DAGLIGA LIVSFRINGEN och innebra ETT OMFATTANDE BEHOV AV STD OCH SERVICE.
Drmed kvalar man INTE in i personkrets 3 per automatik pga en diagnos (tex ADHD) utan man ser istllet till vilket hjlpbehov man har rent fysiskt/praktiskt. I praktiken innebr detta (enligt lagstiftningen, bara att se p massvis med domar) att de flesta personer med ADHD inte r berttigade till LSS. Praxis stts av domar frn vra domstolar och genom hur de tolkar lagstiftningen, inte av enskilda handlggare i kommuner.
Sen tycker jag att du belyser ett problem, personer med ADHD kan precis som du sger ha en strre problematik n personer med Autism och Asperger. Det som mste ndras fr att dessa personer ska ha mjlighet att f tillgng till insatser i LSS r dock en lagndring. Som lagen r utformad idag s ingr man INTE i personkrets per automatik om man har ADHD.
Med tanke p t vilket hll samhllet rr sig mot idag med skattesnkningar och mindre solidaritet med personer som har det svrt s tror jag dock inte det kommer att hnda.
Dessa personer kan dock f hjlp av insatser genom socialpsykiatrin och socialtjnstlagen, denna lagstiftning r dock inte lika geners.
En annan sak att tnka p r att bara fr man kvalar in i personkrets s har man inte automatisk rtt till insatser, dessa prvas alltid individuellt. Tex har man inte rtt till kontaktperson enligt LSS om man har ett flertal kompisar trots att man har Asperger eller liknande diagnos.
Vad det gller personlig assistans har du fel, den magiska siffran r 20 timmar och dessa timmar skall vara av ett personnra behov (tex hjlp vid toabesk, av o pkldning, dusch etc) fr att man ska vara berttigad till assistans enligt Frskringskassan. Man kan nd anska bde hos kommun och FK om assistans samtidigt. Om en person av F bedms ha behov av personlig assistans med 19.5 timmar personnra/grundlggande behov per vecka s ger FK avslag och kommunen fr ta hand om assistansen.
