Sverige vs Finland. Hur kan Finland ha ett fungerande försvar när Sverige misslyckas?

De satsar på sin framtid. Alltså precis tvärtemot vad vi gör.
Att de satsar på försvaret är ju inte så konstigt, de är ju omringade. Ryssar i öst och Mena i väst

Finland är ett mindre land och med mer av landgräns och mindre av buffertzoner och skyddande hav än Sverige, alltså är de inte lika betjänta av ett starkt flyg som Sverige, realistiskt sett så har ju Sverige 300 000 finska värnpliktiga som skyddar Sverige mot ett angrepp landvägen (eller ett kärnvapenparaply om Vladimir väljer att gå genom Norge). Det innebär att det Sverige behöver är något som kan rensa Östersjön från Invasiva element. Där kan man bygga nya fartyg på relativt kort tid, dito med kustartilleri (i a f rörligt), men att återta förmågan att bygga stridsflyg i världsklass är frågan om vi någonsin kan klara om vi lägger ned den, så i ett "frö-försvar" som vi ju valt att ha så är det nog ändå ett faktum att vi måste lägga en oproportionerligt stor del av pengarna på flygvapnet och en oproportionerligt stor del av flygvapnets pengar på rent industristöd till SAAB. Att Finland kan få ett fungerande försvar för mindre pengar än vi lägger på en kolonialpolis och ett fröförsvar beror på deras annorlunda geografiska läge som ställer krav på en annan balans mellan vapenslagen än den svenska även när Sverige har en rimlig försvarsbudget och därmed inte ställer krav på en flygindustri i världsklass för Finlands del och på att Finland har kvar värnplikten. Utan inhemsk flygindustri, med värnplikt och med lite vettigare politisk styrning kunde Sverige också ha ett tämligen kapabelt försvar idag. Men med bibehållen flygindustri och ett i övrigt anorektiskt fröförsvar behåller vi en teoretisk möjlighet att återta ett fornstort försvar när man väljer att satsa rimliga pengar på försvaret igen.

Fotnot: Fröförsvar: Ett minimalt försvar syftande till att behålla grundläggande kompetens för att när det tillförs vatten och gödning (pengar och politisk vilja) kunna växa till ett riktigt försvar.

Starkare flygvapen har ni, men då ni inte har piloter att skicka upp då ryssen övar. Angående AK5/RK92 så läste jag nyss att den sistnämnda vunnit ganska överlägset gällande precision och framförallt kostnad, det är en av orsakerna varför finska försvarsmakten är effektiv. Låga och sparsamma metoder.

Omoderna fordon? SISU XA 180-360 är finska och används av såval svenska som finska armén. Cb90 är svenskt det också. Visst Str 122 är lite modernare än Leo 2A4, men i princip samma sak. BMP2 kommer att ersättas av cb90 vartefter. Luftvärn är Sverige vassare på, men SA-11 ska ju ersättas inom snart tid(om det inte skett redan), artilleri har ni ju inte så det behöver vi inte diskutera

Nä skämt åsido, jag kanske romantiserar Finland som finne men det är iaf vad jag tycker.

Finland har modernare luftvärn, modernare pansarvärnsrobotar, modernare versioner av Strf 90.

Finska flygvapnets Hornets är inte heller sämre än Svenska flygvapnets Gripen C/D.

Jag menade inte att Finland har omoderna saker; snarare tvärtom, men mindre omständig/komplicerad materiel. Varför ha onödigt avancerad utrustning då något okomplicerat funkar lika bra?

Den svenska Försvarsmaktens årsredovisning för 2012, Bilaga 2 Personalberättelse

http://www.forsvarsmakten.se/upload/...Bilaga%202.pdf

den intressanta läsningen börjar på sidan 17, där drt framgår att antalet officerare är dubbelt mot antalet soldater.

Jo, vi köpte 204 Jasplan i första vändan. Nu skall vi köpa 60 till, sedan så tar de påskledigt.

Jag tycker inte riktigt det är sinnebilden av ett fungerande försvar...

Det är givetvis inte som det skall vara, men min poäng var att det inte är såstor skillnad i antalet anställda i respektive organisation, relativt budgeten. Att sedan Sverige har en ryggsäck med äldre militärer som inte kan/vill/bör eller duger till något annat är ju inte bra, på något sätt.

Jag är ingen vän av att det har blivit så och absolut inte nöjd med att det inte tycks gå så bra att växla om till ett yrkes/frivilligförsvar. Problemet är ju inte att vi har för många försvarsanställda militärer, problemet är åldersstrukturen och den relativa gradskillnaden.

Hade de här många majorerna och övlt varit flygare allihop, så... (med referens till din andra post...)

Frågan är ju om man inte rent arbetsrättsligt skulle kunna omplacera en stor del av högen på lidingövägen 24 till vanlig soldattjänst, med motiveringen arbetsbrist?

"Din tjänst som pappersvändare finns inte kvar, men som arbetsgivare så kan vi nu erbjuda dig en annan tjänst som kanonmat"

Det jag frågar mig själv, är svaret så enkelt som så att skillnaden är att Sverige gått i krig (totalt) senast ~1814 och Finland gjutit blod i tre krig på 1900-talet som finns än i dag i mannaminnet? Har mentaliteten, historien, berättelserna från morfar/farfar gjort så stort avtryck?

För min del: Ja. (Även om jag gjorde civiltjänstgöring. Jag tackar er likväl, Sverige, för er hjälp i krigena.)

Finland behöll värnplikten.

Svenskar tycker illa om tack.