Allt du behöver göra för att få en tjej: få henne att känna något

Det tycker jag var en sorglig syn på livet och kärleken - att gå in för att hitta någon att nöja sig med som man kan lära sig manipulera till att nöja sig med en själv...

Jag har blivit kär i "fula" killar (ful är ju ett relativt ord, men inte objektivt snygga och sådana som normalt sett inte faller mig i smaken), i korta killar och skulle säkert kunna bli kär i en arbetslös kille också. Kärlek handlar om känslor och inte om förnuft, och kan en kille få mig att känna positiva känslor så är chansen stor att jag blir kär. En kort, ful och/eller arbetslös kille kanske skulle ha svårare att fånga min uppmärksamhet och väcka känslor än en lång, snygg och rik kille, men det är långt ifrån omöjligt.

Alltså jag är för jämställdhet, men vi måste jobba mer med läxhjälp och liknande för att korrigera deras förståndshandikapp. Detta gäller även duktiga damer, tex den här tjejen jag för tillfället träffar. Hon läser på högskolan och får nästan fullpott på varje test, men ändå kan jag ledsaga henne så som en assisttant ledsagar en handikapp.

Hon va sur på mig, för att jag åt på restaurang med en nära vän och hon ville vara i hans position. Jag var hos henne senare och skulle sova över hos henne, men hon vägrade pratat med mig. Hennes väninna kommer förbi en stund och jag hade inte träffat henne tidigare, så det var naturligt att vi skulle lära känna varandra. Men nu blev det så att jag ägde situationen och blockerade min tjej varje gång hon skulle komma in i konversationen. Så hon såg lite sur ut.

Sen stack hennes väninna och vi hade sex, som om inget hade hänt. Efter det så skicka jag iväg ett sms till en vän och bad honom ringa upp mig om 5 min, medan vi låg i sängen. Efter sms:et som hon var medveten om att jag skickade, så tog jag upp det att hon tidigare var sur över restauranggrejen. Hon blir sur igen och vi börjar tjafsa. Min mobil ringer under tjafset och jag ler som en listig räv mot henne och säger att det är hennes väninna. Hon ser helt förskräckt ut.

Efter det så hade vi sex igen, som om ingenting hade hänt. Sedan tänkte jag för mig själv, hon har bästa betygen men är helt efterbliven, hur går det ihop? Jag kan ledsaga henne hur jag vill och det är inte så att hon lider, det verkar som att hon trivs med det.

Dem är som katter. Det gäller att fånga deras uppmärksamhet för stunden och sedan ledsaga.

jag tänker såhär, jag är ute efter att skapa positiva känslor i första hand. men det funkar om hon hatar mig med i brist på annat. det enda som inte funkar är förakt eller likgiltighet, då får man definitivt inte ligga.

Precis, om hon inte känner något så blir det den typiska "han var väl trevlig men inte min typ"-grejen. Positiva känslor är så klart bäst för alla men negativa känslor är bättre än inga känslor alls.

"Ledsaga"? Nej, det du pysslar med heter "manipulera". Du tycker alltså att hon är handikappad för att hon litar på dig och tror på vad du säger. De flesta andra tror jag nog ser det som att det är i dig det fattas något, inte i henne.

För egen del tycker jag det känns pinsamt och patetiskt för en kille att hålla på och spela spel och låtsas vara någon annan för att få ligga. Är det verkligen värt att göra det för att få ligga? Är det bra för självkänslan och personligheten på sikt, att veta att man måste spela en massa skit för att någon ska vilja ha en ens för natten?

Tomt och meningslöst. Avtändande beteende.

Du märker inte att jag gör det så du kan per definition inte tycka att det är ett avtändande beteende, så länge som du tror på det jag säger givetvis men det får man ju utgå ifrån och märker någon att man ljuger och manipulerar så lämnar man relationen som en påse skit och går vidare till nästa. Både självkänsla och personlighet är fantasier enligt mig så det finns liksom inget som tar skada.

Om det är värt det? Ja om man vill ha lite sällskap är det väl värt det. Jag tycker det är ganska stimulerande att manipulera också, ungefär som ett TV-spel, man vinner eller förlorar men oavsett vad så är det ingen big deal.

Det du säger stämmer till viss del. Men ska du få en stabil relation som inte ska ta slut efter 2 månader så är de tankebanorna fel, men är du endast ute efter att ligga så tror jag verkligen man kan köra på den stilen. Om du själv haft en längre relation så förstår du säkert det själv. Ingen vill ingå i en destruktiv relation på 10 år. Vill man det så har man en rejäl depression och bör skaffa en "relation" med en psykolog.

Du verkar ha hakat upp dig på semantiska begrepp. Jag vet redan hur det kommer att utveckla sig, beroende på vad hon gör och hennes beteende. Med denna insikten så är det omöjligt att låta bli att göra det som är bäst för mig. Ligger felet hos mig att jag är så duktig och kan förutse vad som ska hända här näst? Är det rimligt att kräva av mig att jag ska vara återhållsam?

Skillnaden är viktig. Att ledsaga någon är en helt annan sak än att manipulera.

Ja, det är klart att du vet hur det kommer att utveckla sig när det är du som planerar hur det ska bli. Jag ser inte det duktiga i det alls.

Nej, gud förbjude att man skulle kräva något av dig, det är för mycket begärt. Det enda som räknas är ju att just du har det som du tycker känns bäst.

TS's tes är att kvinnor tycket om att åka känslomässig berg och dalbana. Jag ser mig själv som en ledsagare som tar henne igenom denna banna. Hon skrattar och är glad, för att i nästa stund vara sur. Det är inte mitt fel att hon är skapt så här, jag är bara en mellanhand.

Du måste bli bättre på att läsa och förstå det jag skriver. Antingen vill du manipulera mina ord eller så gjorde du ett avgörande misstag. Jag planerar ingenting, däremot så förutsåg jag vad som skulle komma hända, i och med hennes känslotillstånd. Jag agerar efter rådande spelregler och händelser. Detta är inte samma sak som att planera allt i förväg. Det är omöjligt att planera ett schackspel i förväg, för spelet förändras hela tiden. Varför skulle det vara annorlunda här?


Du anklagar mig för att vara manipulativ, samt att felet ligger hos mig. Trots detta kräver du inget av mig?

Förresten bör det kanske tilläggas att detsamma fungerar alldeles utmärkt på killar. Osäkra killar (i formen kaxiga, med spelat självförtroende och skakigt ego) blir som tokiga när man dissar dem och ger dem ett lillfinger om vartannat. Killar gillar också drama och känslor och vill ha "upprättelse" efter att ha blivit dissade och blir därför mer och mer på och intresserade. Jag har själv varit den manipulativa parten xx antal gånger så jag vet. Det är mycket enkelt.

MEN, jag sysslar inte med sånt längre eftersom det aldrig kan komma någonting vackert eller äkta ur det och det intresserar mig inte längre att ha ett harem av suktande män omkring mig.