Jag vill så här "efteråt" framhålla en sak som man i nutiden glömmer bort gällande Alice "Babs" Nilsson tycker jag. Förutom att hon i mitt tycke hade såväl röst, utseende och talang, även som icke-sjungande skådespelerska, så var hon också en rebell för sin tid vill jag påstå. Och förutom snäll och vänlig också en tuff, stark tjej. Swingjazzen ansågs ju som både "omoralisk", "oanständig" och "hetsande" av en del människor och fick utstå kritik och även Alice kallades för fula saker på grund av detta. Men hon "stod" för sin musik trots detta.
I spelfilmen
Magistrarna på Sommarlov från 1941 gör hon för övrigt en låt där hon verkligen ger "svar på tal" mot de som kritiserar henne. Tänk också på att hon vid tillfället var precis i början av sin karriär och där många andra i den situationen ganska säkert varit mer återhållsamma, eller kanske mer PK med nutida uttryck, med tanke på sin fortsatta karriär. Men inte Alice. Hon gick "all-in".
Här är avslutningsvis ett klipp ur filmen med just den scenen (lyssna noga på texten):
http://www.youtube.com/watch?v=MI1TyHty7Kg
EDIT: Med detta ovanstående ser man att det är ingen ny företeelse att någon/några kritiserar en viss musik, och dess utövare, och påstår den att vara opassande, farlig eller något liknande. Och att det tack och lov också alltid finns de som stiger fram och tydligt tar ställning för både sin musik och rätten att spela den.