Citat:
Ursprungligen postat av
Operatanten
Jag får väl upprepa mig då. Ett intyg endast säger att Alice är dement. Den läkaren har inte träffat
Alice utan går på hörsägen. Man ger ett rätt dement intryck typ ett år efter en stroke.
(Jag vet, jag har själv haft stroke för 5 år sedan.)
Det finns inga bevis för att hon är dement. Vid en stroke kan man bli tillfälligt utan tal och rörelseförmåga. Då kan det vara lätt att åstadkomma försäljningar och sånt utan personens
faktiska medgivande och slinka undan lagar och förordningar. Men om personen då sen börjar tala
igen? Vad gör man då? Ordnar en ohederlig förvaltare som skuffar undan mamma i ett låst rum?
Nu är jag inte själv neurolog men jag har ändå stött på och behandlat min beskärda del av både stroke och demenspatienter. Att man skulle råka feldiagnostisera en strokepatient med någon form av demenssjukdom är inte rimligt, det är så pass vitt skilda tillstånd. I vissa fall (t.ex vid vaskulär demens) kan sjukdomen initialt ge en symtombild som är typisk för stroke, gör man en ordentlig utredning så brukar det vara lätt att utesluta.
När man sen läser tråden får man en viss förståelse för barnens tanke med att begränsa okända människors möjlighet att kontakta Alice. Att så pass många vill gräva fram hennes vårdjournaler är skrämmande och jag är helt övertygad om att det redan finns gott om nyfikna typer som redan kollat in stackarens journaler.
Sen tycker även jag att huvudmannen som tagit över verkar minst sagt olämplig för jobbet. Samtidigt så inser jag att man bara får se en (mycket vinklad) sida av historien genom dokumentären. Framförallt vet jag att de som producerade dokumentären och majoriteten som skriver i tråden här inte har tillräcklig medicinsk kompetens att bedöma Alice sjukdomstillstånd, inte ens om de faktiskt träffade och pratade med henne.