Ställ era random astronomifrågor

Finns det några tecken på att jorden varit utsatt för detta (mer eller mindre) under den tiden livet funnits här?

Om du menar relativistiska jetstrålar så vet jag inte. Eftersom vi pratar om det här så utgår jag från att det inte har hänt de senaste hundratals miljoner åren i alla fall.

Men angående närbelägna supernovor, så YES! Färskt från i fjol.
https://news.ku.edu/2016/04/01/proof-ancient-supernovae-zapped-earth-sparks-hunt-aftereffects
Närbelägna supernovor skapar isotoper som man kan mäta upp ännu.

En för 3 miljoner år sedan och en för 7 miljoner år sedan. Och Betelgeuse ser inte ut att ha mer än en bråkdel av en miljon år kvar innan den kryper in i rumtidens innersta.

Solens omloppsbana runt Vintergatan tar 240 miljoner år (nu med extrem precision uppmätt av GAIA). Vintergatan har fyra (sex?) spiralarmar där supernovor äger rum. Så vi borde passera genom en sån region varje 40 miljoner år ungefär. Alltså 100 gånger sedan Solen bildades.

Vi är liksom i en liten äggkläckarregion just nu, men en liten en (Orion spur). Trots det är Betelgeuse det närmaste vi har inpå knutarna.

Fri,
Tack för intressant länk!

Glöm inte typ Ia supernovor. De orsakas av vita dvärgar i binära system och den närmaste kandidaten i den kategorin är Sirius A och B på bara 8,6 ljusårs avstånd... För att fara ska uppstå så krävs det dock att Sirius A ska gå in i sin jättefas och börja dumpa materia på Sirius B och det kan vara många miljoner kvar tills dess. Sirius A är fortfarande i sin huvudserie. Men Sirius är inte det enda binära systemet nära oss.

Var någonstans i Sverige ska man bege sig för att se en stjärnklar himmel utan en massa elektriskt ljus som stör?

Det finns en himla massa fina platser utanför Falun med omnejd bland annat.


Alla platser från Skåne och upp till Dalsland är mer eller mindre FUCKED ur stjärnskådarperspektiv numera, men allt över Ludvika och vidare upp i norr, kan fortfarande ge sevärd stjärnhimmel.

Med en hel solmassa så är Sirius B ganska nära vad som krävs för en supernova Ia, men dess relativt stora avstånd (som mellan Uranus och Neptunus) till Sirius A gör det kanske omöjligt för den att ta åt sig tillräckligt med massa. Det lär ta t.o.m. flera hundra miljoner år, hela varv runt Vintergatan, innan Sirius A expanderar. Kommer inte att vara vår granne när det händer. Sirius är bara 230 miljoner år gammal, ser jag, en nykomling på himlen. B måste ha varit en riktigt stor stjärna, kanske det är intressantare vad som hänt där än vad som kommer att hända där? Men det finns ju fler binära vita dvärgar inom 50 ljusår. Och kanske passiva neutronstjärnor alldeles runt hörnet här, som är väldigt svåra att upptäcka men förödande explosiva.

När man frågar folk om de är rädda för rymden så säger de nej. Ignorance is a bliss.

225 är det väl ändå?

Inte bästa källan men... http://illvet.se/universum/rymdresor/hur-snabbt-ror-vi-oss-i-universum

Nya planetupptäckten ligger på Google i dag. Uppmärksamhet behövs!

Hmm, jahaja. Så det säger du, din besserwisser. Din lilla decimalist. Men nu talar jag om för dig att jag kommer att hålla ett ont öga på dig och dina subversiva aktiviteter hära!

Decimalist

Nej det var mer en fråga än ett fingerpekande, har även hört att det ska va 240.

Det är ju ett välkänt faktum att när vi observerar stjärnor så ser vi ljuset som sändes ut från stjärnorna för x antal år sedan, och som nu har hunnit fram till jorden. Eftersom universum är så fruktansvärt stort s å tar det så lång tid för ljuset att nå fram.

Finns det något sätt att veta om stjärnan fortfarande existerar idag? Den gjorde ju det för en miljon år sedan, för jag kan ju se ljuset som är en miljon år gammalt, men finns stjärnan ännu idag i februari 2017? Eller måste vi vänta en miljon år för att få veta vad som hände med stjärnan...