Ställ era random astronomifrågor

Av olika anledningar vet vi att det omöjligtvis kan vara så att ALL mörk materia finns i de svarta hålen.
Påståendet "ingen vet var den finns" stämmer inte riktigt. Den mörka materian vet vi var den finns, nämligen överallt dör det finns vanlig materia. Vi vet däremot inte vad det är.

Den mörka energin finns överallt, en kubikmeter inuti ditt kök innehåller lika mycket mörk energi som en kubikmeter mellan Andromeda och Vintergatan. Om vi nu antar att LCDM är den modell som bäst beskriver universum.

Jag har svårt att greppa det ekvatoriella koordinatsystemet. Hur hänger ett himmelsobjekts upp- och nedgång ihop med systemet? Om man alltså har de uppgifterna, vad kan man då säga om rektascension/deklination? Om någon av dessa går att utröna genom himmelsobjektets upp- och nedgång, hur beräknar man då den andra informationen?

Men den borde väl synas som ett lysande skal utanpå hålet då?

Varför då? Fotoner som följer krökningen gör det ju runt hålet. Däremot kan fotoner cirkulera n-gånger strax utanför, för att sedan lämna och ge upphov till den ring man ser på olika simuleringar. Samma sak gäller gravitationslinserna.

Så det finns mörk materia även i vårt solsystem? Ungefär hur mycket i sådana fall?

Verkar som fråga tråden om teleskop ej är så aktiv så frågar här.

Helt nybörjare på teleskop, köpte skywatcher skyhawk 1145p teleskop men vette fan hur men ser bra i det. Kan någon snäll varelse ge nybörjartips hur man kommer igång och vad man ska tänka på. Vad ska man göra för att få allt att fungera?

Vad är det som får just svarta hål att ha en sådan enorm gravitationskraft? Jag fattar ju att det är massan men om man tänker stjärnan, innan den imploderade och bildade ett svart hål måste väl haft samma massa som det svarta hålet? Om inte, vart kommer isåfall den extra massan ifrån?
För om jag förstått det rätt så högre massa=högre gravitation.

Nu kommer jag säkert få bakläxa av de mer kunniga på detta område men jag försöker ändå...
Tänk att du sprider ut samma sol/svarta hål över hela universum, då kommer den ju fortfarande ha samma massa men gravitationen lär bli i det närmaste obefintlig. Så det är ju inte bara massans storlek, utan även hur koncentrerad den är som avgör gravitationens kraft. Mycket massa på liten yta ger hög gravitation.

Ok men storleksskillnaden på ett svart hål och en stjärna är knapp i relativitet med rymdens storlek och den enorma arean som det svarta hålets gravitation drar i? Om man tänker det gigantiska svart hålet som man antar finns i centrum av varje galax, dess gravitation har ju inverkan på hela galaxen?

Hålen i galaxens centrum är dock om teorin stämmer inte i paritet med en stjärnas massa, utan vi pratar minst hundratusentals stjärnors massa där. Så då blir ju även det lite mer logiskt att de kan påverka resten av galaxen.

Ett vanligt svart hål drar väl inte i större volym (area blir väl lite platt här) än vad solen som blev hålet gjorde från början?

Ett supermassivt svart hål har massor i storleksordningen flera miljoner upp till flera miljarder solmassor. Dock är det så att den enorma mängden stjärnor inuti galaxerna tillsammans påverkar hela galaxen mer än de supermassiva svarta hålen.

Men, huvudfrågan handlar så klart om avståndet. Gravitationen avtar med avståndet i kvadrat, ju närmare desto större påverkan. För ett svart hål, oavsett om det är ett stellärt svart hål eller ett supermassivt, kommer allt handla om på vilket avstånd du befinner dig till materian.

Skulle solen magiskt bli till ett svart hål idag skulle vi på Jorden visserligen frysa, men vi skulle fortsätta att röra oss i omloppsbana runt det svarta hålet. Det är inte förens man befinner sig riktigt nära som skillnaden blir stor

Menar du alltså att om solen skulle bli ett svart hål så skulle vi inte sugas in i det? :0 jag kanske överskattar svarta håls "sugningsförmåga" eller vad man ska kalla det.. Och till den andra snubben som svarade, haha jaa.. Area blev kanske lite fel heje