Vad har ni upplevt för övernaturligt / paranormalt?

Det finns också ett antal naturliga fenomen som kan innefatta dessa saker. Exempelvis lufttryck, luftdrag och negativ (ljust blir mörkt och vice versa). Det händer rätt så ofta att folk som tror sig ha spöken hemma har upplevt att "gestalter" eller "skuggor" har ilat förbi någonstans i periferin medan de sitter och tittar på TV.

Det där får du utveckla. Negativ energi?

Inte jag som upplevt något men tänkte att det kunde delas med sig, Min killkompis har på senare tid varit lite instängd i sig själv (han är autistisk) vilket också kan förklara det att han stänger in sig i sin bubbla vissa perioder..

Iaf, för typ tre dagar sedan började han jiddra om att jag hade något ofött liten energi"grunkelunk" i min livmoder, något som försöker växa sig starkare, och får mig att lysa i gult som tydligen skall betyda graviditet, det är inget ondskefullt men likväl en energi som inte tillhör mig..

Jag kunde knappt låta bli att ramla ihop till en hög på golvet utav asgarv, medan han bara stirrar på mig och säger.. "Tro mig inte då, men du kommer märka den."

Min autistiske lille vän har absolut aldrig påstått att han är medial lr ens antydigt något åt det hållet.. Men hela den situationen blev creepy just för att han bara stirrar tomt på mig och säger detta dödsallvarligt.

Absolut, jag tog bara "symptomen" och satte det i kontext med vad som står inom det paranormala, eftersom det verkade vara det man efterfrågade.

Jag har haft bra många deja vu upplevelser.

Men när jag var 13-15 år så hände det en del skumma saker hemma hos mig.
Först såg man skuggor som gick i spegeln, vi hade en avlång spegel som sträckte sig från vardagsrummet till hallen, så både jag och min mamma reagera på att det var någon som gick, eftersom vi båda kollade mot samma håll och frågade vad det var vi såg, men vi hade ingen aning
Allt det där fortsatte och jag hade konstant känsla att det var någon som var närvarande, och 1 gång så flög saker helt random ner på golvet , våran lampa som stod helt stadigt på bordet, helt orörd, som helt plötsligt flyger ner i backen, och vi kom inte åt någon sladd, var bara riktigt skumt
för 2 år sen,låg i sängen och började helt plötsligt gråta, och jag fick ont i magen, förstod inte varför, jag var på riktigt bra humör bara minuter innan, så jag grät tills jag somna, när jag vaknade så fick jag reda på att min morfar dog av cancer vid 1 tiden på natten, det som skrämde mig lite och chockade mig var att det var då jag började gråta och må dåligt. Minns det så tydligt, och det var riktigt ovanligt

Knackningar, lampor tänds, saker flyttar/rör på sig, dörrar som stängs som inte går att förklara.

Jag kände av energier och frekvenser när jag gick över ett kurrykryss.

När jag var liten så skulle jag precis gå o lägga mig, la mig i sängen. Allt var knäpptyst, sen efter ett tag så hörde jag en tjejröst utanför fönstret som sa till mig att komma till henne. Blev såklart skiträdd för henne, så jag ropade på mamma att hon skulle komma in, men det hördes ju inte. Så jag fick skriva ett SMS till henne, då kom hon o allt lugnade sig.
Men det ännu värre var att när jag och 2 kompisar såg Paranormal Activity för några månader sedan i min lägenhet så öppnades plötsligt ytterdörren, vi blev såklart helt skräckslagna, den stängdes ju igen, plus att den var låst

Bor i ett hus med min far, där nu jag & min syster har upplevt saker som hänt som vi inte kan förklara , allt började några år efter farfar dog 2001 . Min syster sa då att hon såg en skepnad som liknade vår farfar, jag var skeptisk till detta eftersom jag inte trodde på det övernaturliga tills jag nu upplevt saker i ca 2 års tid, Min farmor som är i livet bodde i en sommarstuga som ligger mittemot vårat hus med farfar då när han levde, dom var där bara på helgerna och hälsade på , min farfar var väldigt nyfiken av sig och skulle lägga sig i allt och veta vad alla pratade om runtom.

Nu till händelserna, Jag upplever ca varje, varannan helg att det är aktivitet i huset , framförallt när det bara är jag hemma , men har hänt 1 gång då både min far och jag var hemma. Det händer nästan bara på helgerna skulle jag säga , man känner sig iakttagen var man än är i huset och man känner en närvaro, att man inte är ensam här , det är det vanligaste som man känner , sen till det mer ovanliga att jag har sett skuggor som svept förbi och telefonen har blinkat som om det är nån som ringt eller att det är nån som pratar i den andra telefonen(bärbara) , man ser det i ögonvrån att det blinkar rött , sen så fort man kollar på telefonen så blinkar det i 1 sek till sen slutar det. Nu till det som chockerade mig och även min far en kväll när vi satt vid tv rummet var att vi hörde tydliga steg ner från trappan och mot där vi satt , vi har en trä trappa (modernare typ) byggd 2001 , det brukar knaka till ibland av sig själv när folk gått upp/ner ett par gånger , men det här var bestämda och tunga kliv. Vi satt där nere och det var mörkt i rummet , kl var cirka 23 på kvällen och då hördes det som om nån kom ner för trappan , trappan slutar precis 1 m från där vi sitter in till en öppning , ljudet närmade sig och min far for upp för att kolla vem det var , för han var helt säker på att det var någon , men ingen där :S han var rätt chockad över det fast han inte tror på det övernaturliga , och jag blev helt blek i ansiktet och svettades när det hände. Det är det som har skrämt upp mig mest av det här , annars kan det bara kännas tungt att vara här när man känner att det är nån här. jag har pratat med folk om detta och dom tror oxå det kan vara min farfar , men jag vet inte..

Sorry för ev stavfel, knapparna på min iphone måste vara mycket mindre än alla andras. ;-)

Från dess att jag kan minnas har det alltid varit nånting runt omkring. I min pappas hus där jag föddes förväntade jag mig alltid att möta någon ovanför trappan upp till ovanvåningen och när jag klättrar upp( ja klättrar för jag håller mig fast för glatta livet) känns det som att man dras bakåt. Pappa har jag aldrig sett däruppe mer än för att läsa godnattsaga, mamma lämnade oss aldrig ensamma där. Har fått reda på nu att mamma känner samma saker och anledningen att pappa nu tilloxhmed har stängt av vÅningen är för att han sprang på en dam ovanför trappan. :-) Fegis! Men man sov alltid med kläder där, var lixom klaotrofobiskt utan att man kunde se orsaken.

Lägenheten mamma och jag flyttade till sprang någon fram och tillbaka i hallen om nätterna. I början öppnade jag dörren efter en stund för att fråga mamma vad fan hon pyssla med, bara för att se henne sova i rummet tvärs över. Sen lärde jag mig att bara lyssna efter hennes snarkningar och somna om.
Han i hallen kändes väldigt orolig, men sen hade vi en kvinna i köket som gav positivitet.
Min kompis vågade aldrig gå ut ur mitt rum på nätterna och aldrig att jag skulle sova med öppen dörr. Läskig hall!

Skulle ha halloweenfest när jag var 14 och gick runt och spökade ut lägenheten. Hängde upp ett skelett i halltaket, slår man på det så säger det hohoho happy haloweeeen! Stod i köket och plötsligt går den igång två gånger! Man måste slå hårt på den och jag var tvungen att hoppa för att nå den.
Sprang ut på balkonegen och ringde mamma, som skrattade o h sa att hon precis bett min skyddsängel att visa sig för mig. Tack mor! På halloween! Iklädd ett grönblinkande skelett?!
Ett kort på min bror trillade ständigt ner, trots att jag bytte ramar oxh hade mig. Ner i hundens vatten men klarade sig jämt. En spegel han gjort åt mig i slöjden hoppade på nåt magiskt sätt ut från min bokhylla och landade mitt på golvet medans vi åt middag, hörde bara ett brak. Stod massa saker framför som inte rört sig.

När jag var runt 16 började jag må dåligt, väldigt ångestfylld och självdestruktiv. Först trosde jag att jag höll på bli helt knasig men det började med att jag höde steg bakom mig då och då när jag gick ensam och var ledsen. Slutade gråta för att lyssna, stannade om vart annat. Glömde alltid att va ledsen de gångerna. Ibland la någon handen på min axel, det var läskigt i början! Och när jag blev smekt, över handen och armen.
Låg i min säng en dag med näsan mot väggen och grät när någon satte sig på sängkanten. Sängen trycktes ner, jag rullade bakåt lite av tyngdskillnaden, tar ett par djupa andetag och suckar, vänder mig om för att säga åt mamma att gå-TOMT!

Min pojkvän flyttade in och plötsligt får mamma inte gå in i vårt rum, där hon hade sin garderob. Något stoppade henne i dörren och tog andan ur henne. Efter vi flyttade var det inga problem längre.

Natten då mormor dog åkte jag hem till mamma och väntade på besked. Lägger ifrån mig boken som handlade om satanism för att hämta ett glas vatten. När jag kommer tillbaka är boken puts väck. Letar överallt tills jag tillslut hittar den fortfrande uppslagen uppepå förvaringslådorna under sängen. Mitt under sängen, på en låda! Skakar på huvudet lägger mig ner, ut med armen för att ta tändaren på sängbordet -Borta! Finns ingenstans så jag ringer mamma:
M- Oj, jag satte preciiis på telefonen.
J- Har mormor dött?
M- Ja för tio min sen hur visste du det?
J- För att jag plötsligt varken får röka eller läsa de böcker jag vill.
Nästkommande natt var det helt tjock i rummet av folk som stirrade på mig. Som när det är kvavt ute ni vet, och blunda gick inte för...ni vet hur man kan känna när någon är nära ens ansikte trots att man blundar? Så kändes det. Mamma sa att jag skulle säga åt dem att gå, vilket funkade. :-)

Nuförtiden är det väldigt lugnt och tyst omkring mig men, kanske jag växt ifrån det eller inte är lika mottaglig längre, kanske det är medciner och drogers fel. Skönt är det iaf att få vara ensam igen. :-)

/Modesty

Dröm: Nej, jag var klarvaken. Men såg förmodligen i syne.
Sängkläder som bullat upp sig: Nej, sängen var fint bäddad och när vi slog på området blev det helt platt, det var snarare luft.
Taskig elektricitet: Hur förklarar det att nyckeln flyttade på sig? Vi hade en hel del elavbrott på det hotellet men vid just det här tillfället var det endast i mitt hotellrum.

Ja, jag ifrågasätter själv vad det kan ha varit och förmodligen finns det förklaringar till allt, dock fungerar inte dina.

Jadu om det var ett nytt spöke varje gång någon av mina nycklar mystiskt byter plats så räcker nog inte antalet döda människor till. Har aldrig ens reflekterat över att det skulle vara övernaturligt, men alla är vi olika.

Inte senare än idag har jag letat efter både hemnyckeln och förrådsnyckeln ett antal gånger. Kanske har en liten poltergeist på besök.