Vad har ni upplevt för övernaturligt / paranormalt?

Hej.

Till att börja med så har jag ögnat igenom trådarna här, om det inte passar här får mod flytta denna.
För det andra så är jag en inbiten 110% antifantast mot spöken, ufon, etc. Allt har sin naturliga förklaring.

Nu till "problemet".

Mitt ex har flyttat in till central del av en liten stad, en trea på andra våningen tillsammans med sina djur & dotter. De flyttade in där för två veckor sedan. Redan då började det. I början trodde hon det var dottern och husdjuren (hund & katt), men när dottern själv frågade mamman om hon hade flyttat på duschdraperiet så anade hon att allt inte stod "rätt" till.

En kväll när dottern låg och sov, hundarna hade hon fri sikt till i köket som låg och sov, katten likalså, då hör hon hur draperiet i duschutrymmet dras ifrån. Hon undersöker detta och bekräftar att duschdraperiet har dragits upp helt. Hon har även noterat att handdukar som hänger högt upp på krokar har "lagts" i en hög mitt i duschen. Även tvålen som ligger på en tvålhylla ovanför handfatet har flyttats till andra obegripliga ställen i toaletten/duschen. Jag litar på mitt ex när det gäller såna saker. Hon skulle inte få för sig att ljuga/hitta på sådant här uppmärksamhetstrams. Desamma gäller dottern. Men både hon och jag anar att hon är rädd i smyg, för hon vågar inte duscha med stängd dörr. Vi har naturligtvis inte sagt till dottern våra iakttagelser.

Jag har själv personligen inte sett något ännu. Fick reda på detta tidigast igår. Idag när exet kom på besök hemma hos mig så berättade hon att när hon stod i duschen så drogs draperiet upp i en längd av ung. 40 cm. Innan tyckte hon det var på kul. Nu tyckte hon det blev lite obehagligt. Jag har googlat lite på fysiska förklaringar, men hittar inget som passar in i bilden.

http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikfragan/article18114.ece

Duschdraperiet är INTE lättdraget. Det krävs en hyfsad lång rörelse för att dra hela draperiet. Vi kan utesluta att den glider upp av sig själv. Själva toalettutrymmet med dusch är bara max 3-4 kvadratmeter. Jag tänkte självklart på filmen PA och ville slänga upp laptopen i hallen med öppen dörr till toaletten och "snagita" varenda jävla minut. Det är märkligt att djuren inte "känner av", om det nu skulle vara nån "idiot". Vad ska jag göra? Ska jag undersöka detta mera eller har mitt ex eller dotter gått och blivit totalt knäpp?

Ska snart bort till henne och skruva/plocka isär hela toaletten, duschstång, draperi, spegelhylla, hyllor och hela jävla inredningen. Jag blir snarare irriterad än rädd. Ännu.

Låter ju intressant. Eftersom det verkar hända rätt så frekvent kan det vara en god idé att rigga en filmkamera (helst rörelsestyrd men vanlig funkar också) i badrummet, riktad mot just duschdelen!

Intressant tråd.

Jag var med om en riktigt skum händelse när jag var 9 år. Jag och föräldrarna hade precis flyttat till en ny lägenhet och höll på att ställa in våra saker, det bör tilläggas att det här var mitt på dagen.

Mamma var iväg på ett möte, så det var bara jag och pappa hemma. Jag hade en läskedryck på kylning i kylskåpet och sa till pappa att jag skulle gå och hämta min dricka samtidigt som han grejade med något på balkongen.

När jag börjar närma mig köket inser jag helt plötsligt att jag inte kan röra mig. Var helt fryst på samma ställe och det var verkligen fysiskt omöjligt för mig att ta det där sista steget in i köket.
Då ser jag helt plötsligt en genomskinlig, vattenliknande figur i form av en man. Den här mannen vänder sitt huvud åt mitt håll, tittar på mig och ler - sedan går han vidare och försvinner. Kändes uppriktigt och välmenande och inte alls som något väsen som ville mig illa. Det hela var över på några sekunder.

Sedan dess har jag aldrig varit med om något liknande. Jag är helt övertygad om att det inte var min fantasi som spelade mig ett spratt (trots att mina föräldrar var övertygade att så var fallet ). Är varken uppväxt i ett troende hem eller har någonsin haft en tanke på spöken innan denna händelse.

Har funderat mycket på vad det har rört sig om efteråt. Kan det ha varit så att min värld "korsades"
med någon parallell? Är det någon annan här som har upplevt något liknande? Det känns som att många har upplevt märkliga saker i yngre år. Kan det vara för att man är mer "mottaglig" för sådana här intryck då?

Jo det där stämmer, jag sov över i ett spökhus, man var tvungen att tidigt göra bort toabestyren på kvällen annars tog man sig inte till toan, det var som att gå in i en luftvägg, men känner inte igen att de skulle visa sig som "vattenskuggor" de är inte blanka, men kan varit sken omkring honom.
Men det hände inte på dagen fast det spökade lika mycket då. Tror att det är när portalen är öppen och de ska över det blir så. Vi har ju inte tillträde dit så länge vi lerver.

Godmorgon

Har nu sovit över hos exet och sov i cirka 13 timmar. Anledningen till detta var att jag hade feber och någon större jakt på övernaturligt har inte varit prior. Vad jag har hört under natten har jag inte märkt något. Jag sover också djupt.

Men jag har skruvat isär duschstång med draperi och undersökt varje lös del noga och allt ser normalt ut. Inga märken på kanterna på draperiet, vilket betyder att vi kan utesluta katten om han nu skulle få för sig att på något sätt dra åt sidan med tassarna/tänderna. Jag prövade låta draperiet falla i en naturlig rörelse när den var upphängd och den faller som ett vanligt draperi, den drar inte ihop sig eller på något sätt uppför sig onaturligt, blött som torrt.

En av hundarna har nu reagerat på kvällen när jag låg och sov i soffan. Exet tittade på tv, alla djur i vardagsrummet, den hund som låg närmast toaletten ryckte upp tydligen för att klia sig med baktassen, men tittade mot toaletten. Exet försökte kalla på hunden och ville få ögonkontakt. Hunden gav ingen respons. Även katten har uppfört sig konstigt tydligen under natten och jamat och betett sig annorlunda enligt exet. Själv sov jag som en stock.

Allt som har hänt har jag fortfarande fått höra av mitt ex. Jag själv har inte märkt något.

Inget märkvärdigt tycker inte jag, men nyfiken som jag är och det som inte går att förklara med bokstäver och siffror existerar inte, så nu funderar jag på att på allvar filma via webcammen på laptopen.

Någon som har ett bra förslag på ett recordingprogram som spelar in vid rörelse/ljus/ljud aktivitet? Glöm inte bort att jag avskyr foliehattar, så att recorda 12 timmar och sedan snabbspola igenom skiten är inte min kopp av te.

På jakt efter det övernaturliga
Svårförklarliga och obegripliga fenomen eller händelser utöver det vanliga går ofta slentrianmässigt under benämningen "övernaturligt". Men hur många av oss har någon gång stannat upp och ägnat detta besynnerliga begrepp en stunds nykter eftertanke? Detta pseudovetenskapliga begrepp accepteras tyvärr av allt för många vilket ofta beror på ren okunnighet, men även en blind tro på det mystiska och okända sporrar många entusiaster att ta det övernaturliga i kraftigt försvar.
Bland de påstådda övernaturliga fenomenen är exempelvis UFO:n, spöken samt parapsykologiska- och diverse religiösa fenomen vanligt förekommande. Folktrons gamla sägner om olika slags övernaturliga varelser och väsen tror vi ju inte på idag, men förr i tiden uppfattades även dessa sägner i många fall som verkliga berättelser.

Folktrons övernaturliga väsen

I folktron har det under årens lopp förekommit en mängd övernaturliga, ibland kallade supranormala, väsen oavsett kulturinriktning. Att dessa väsen skulle vara några övernaturliga gestalter i egentlig mening är dock en missuppfattning eftersom det var deras egenskaper i första hand man trodde var övernaturliga.

Men även egenskaper måste väl ändå vara något helt naturligt? Existerande varelser eller väsen i vårt universum måste ju även de i grunden vara uppbyggda av atomer och molekyler. Även spöken, andar och djävulen måste bestå av materia, om de nu hade existerat, men inre upplevelser, fantasier, skrock och okunskap är de produkter som orsakar de sinnesintryck vilka härbärgerar dessa väsen utan någon hänsyn till den fysiska världens lagbundna verklighet. Gränsen mellan övernaturliga respektive mytologiska väsen kan också vara mycket vag, ett exempel är ju den kristna uppfattningen om djävulen som utan några större problem figurerar i båda lägren.

Övernaturliga varelser brukar ofta delas in i olika grupper alltefter deras specifika egenskaper. Antropomorfa väsen är huvudbenämningen för de i folktron så populära älvorna, vättarna och trollen. Dessa uppträder ofta som människolika gestalter dock som regel försedda med ett eller flera bisarra särdrag. Antropomorfa väsen kallas även kollektiva- eller samhällsväsen eftersom de i folktron påstås leva i underjordiska samhällen eller inuti berg. En annan variant är solitärväsen, enstöringar som lever ensamma på specifika platser t.ex. gårdar eller begravningsplatser, men de kan också förekomma allmänt ute i bygden. Till denna grupp hör hustomten, kyrkogrimmen, skogs-, sjö-, och bergsrået .

Teriomorfa eller zoomorfa väsen kallas övernaturliga djurgestalter som t.ex. bäckahästen och trollharen.

Själsväsen är den grupp av övernaturliga väsen som bygger på folktrons uppfattning om att själen kan uppträda självständigt och därför kan materialisera sig utanför sin värdkropp. Till denna grupp hör den s.k. maran. Dödsväsen är en annan grupp med många särdrag, hit hör bl.a. spöken, gastar, gengångare och mylingar.

Tragiska konsekvenser

En allvarlig och mycket tragisk konsekvens av tron på övernaturliga företeelser är ju häxprocesserna ett historiskt bevis för. Häxtron ledde till att otaliga människor kallblodigt mördades under århundraden. En beskyllning eller rykte var ofta skäl nog för att hamna på bålet.

Idag tycker vi kanske att gårdagens människor både var dumma och naiva som trodde på tomtar, troll, vättar, skogsrået och näcken. Tron på häxor och trollkarlar, eller djävulens närvaro, är ju praktexempel på deras bristande kunskap och intellektuella förmåga. Tack och lov för den bildade och moderna människan som tagit lärdom av folktrons alla dumheter och därför står med båda fötterna på jorden! Tron på utomjordingar, flygande tefat, tidsresor, parapsykologiska fenomen, astrologi mm är ju en helt annan sak ......eller ?

Kan det övernaturliga existera?

De främsta orsakerna till att "övernaturliga" fenomen uppstår beror för det mesta på inre upplevelser, livlig fantasi, misstolkningar och en mängd andra helt naturliga och ytterst jordnära förklaringar. Det borde vara ganska självklart att övernaturliga fenomenen per definition ej kan existera! Alla mekanismer i det kända universum är ju konsekvenser av naturliga skeenden och därmed måste övernaturliga händelser betecknas som både motsägelsefulla och omöjliga.

Den grundläggande förutsättningen för att något överhuvudtaget ska kunna betecknas som övernaturligt är att fenomenet ej på något sätt är en produkt av den kända verkligheten och att det dessutom bryter mot naturlagarna.

Självklart finns det företeelser i universum med för oss okända mekanismer och dessa kan skenbart uppfylla det första av de två ställda kriterierna. Men det andra kriteriet som innebär att något ska bryta mot naturlagarna sätter självfallet stopp för alla påstådda övernaturliga företeelser, och detta dessutom med hundraprocentig effektivitet.

Om det ändå inträffar något mystiskt och oförklarligt som ej går att förklara med den kända vetenskapens verktyg är det likväl naturlagarna som styr skeendet i bakgrunden, ingenting övernaturligt med detta alltså. Om ett övernaturligt fenomen inträffar så har också något omöjligt hänt, men det omöjliga kan ju rimligtvis ej inträffa i den ontologiska verkligheten.

Kvantfysiken

Ett område som skenbart legitimerar det "övernaturliga", fast vi normalt inte tänker i sådana banor, är kvantfysiken. Inom kvantfysikens domäner tycks det omöjliga kunna inträffa såsom att "ingenting" helt plötsligt blir "någonting" för att sedan åter bli "ingenting". Detta framstår ju enligt våra normala sinneserfarenheter av verkligheten som omöjligheter, men är ändå matematiska realiteter.

Enligt vissa teorier var vårt universum i begynnelsen så litet att det underordnade sig kvantmekanismens lagar och en fluktuation enligt inflationsteorin skulle då ha uppstått . Det innebär att "ingenting" (tillståndet "före" big bang) plötsligt blev till "allting" ( tillståndet efter big bang). På ren svenska innebär det att hela vårt universum helt utan anledning har bildas ur absolut ingenting av en slump (!), ett förlopp som verkligen ter sig som övernaturligt i våra ögon.

Men även kvantfysikens märkliga lagar måste ju i grund och botten vara resultatet av en helt naturlig process, även om vi inte ännu lyckats förstå mekanismerna till fullo, om vi nu någonsin kommer att göra det .

Men varför startade då processen överhuvudtaget från första början? Vissa vill blanda in Gud i resonemanget men då har man endast flyttat problematikens kärna från punkt A till punkt B, medan den grundläggande frågeställningen kvarstår .

Det framstår förvisso som närmast övernaturligt att processer som förnuftsmässigt ej borde kunna existera, då det varken fanns något tid, rum eller materia, helt plötsligt skapade vårt kända universum ur ingenting. Man ska också tänka på att begrepp som "före big bang" är helt irrelevanta eftersom tiden skapades samtidigt med universum. Kontentan av det hela blir ju bara att det hela ter sig än mer obegripligt .

Det eviga mysteriet

Universums skapelse är väl kanske det enda som kan överleva alla förklaringsmodeller och därmed kandidera som en potentiellt övernaturlig företeelse. Det legitimerar dock inte automatiskt ett resonemang där universums födelse, big bang eller vad man nu vill kalla det, verkligen var en övernaturlig händelse per definition, oavsett hur obegripligt det hela än ter sig för vårt tänkande. Att vi inte har den kunskap som krävs för att förklara förloppet ändrar egentligen ingenting. Det som hände kanske aldrig kommer att få en förklaring över-huvudtaget eftersom naturlagarna, som förklarar det mesta här i världen, uppstod samtidigt med universum.

Rent hypotetiskt kan man därför kalla universums födelse för övernaturlig men eftersom det befinner sig så långt bortom vår vetandehorisont är det i praktiken meningslöst att dryfta frågan ytterligare.

Sammanfattning

Även om de grundläggande mekanismerna bakom universums uppkomst är en gåta så måste man ändå konstatera att allting som finns idag är konsekvenser av naturliga processer i den kända verklighet som inleddes i begynnelsen.

Men det som inte passar in i den normala världsbilden uppfattas ofta som just övernaturligt. Det övernaturliga är dock i brist på logiska förklaringar mer en konsekvens av abstrakta sinnesintryck än icke naturlagsbundna fenomen.

Det finns således inga övernaturliga väsen eller företeelser i vår värld, därmed inte sagt att det inte finns oförklarade och okända skeenden i universum. Men även om det övernaturliga egentligen inte existerar kommer begreppet nog ändå att leva kvar så länge människan existerar. Själva definitionen spelar mindre roll eftersom det okända och oförklarliga alltid har och alltid kommer att fascinera människan.

På jorden och i dess närhet finns det inget som kan definieras som övernaturligt. Ute i universum finns det kanske processer som vi med utgångspunkt i vår nuvarande kunskap möjligen skulle kunna kalla för övernaturliga skeenden. Men bara för att något verkar vara övernaturligt är det givetvis inte samma sak som att det verkligen också är det.

Hjärnans bedrägliga skådespel
- Hallucinationer och drömmar bakom "ombordtagningsfenomenet?"
Verklighetstrogna hallucinationer kan orsakas av en mängd olika faktorer, t.ex. abnorma mentala tillstånd, drogmissbruk, utmattning, feber, suggestion, hypnos, men också under helt normala betingelser i samband med våra insomnings- respektive uppvakningsfaser. De upplevelser som inträffar i sovrum där utomjordingar, spöken, änglar eller andra främmande varelser visar sig är ofta just sådana hallucinationer. De kallas på fackspråk för hypnagoga respektive hypnapompa.
Ordet hallucination kommer av latinets "halucinari" som betyder "yra". En hallucination är en sinnesförnimmelse som inte utlöses av någon retning från yttervärlden, som t.ex. syn-, hörsel- eller känselintryck. Hallucinationer kan drabba alla sinnen dvs såväl syn och hörsel som känsel, smak och lukt. Det är viktigt att påpeka skillnaden mellan en hallucination och en illusion. Vid illusioner föreligger en sinnesretning och illusionen uppstår, till skillnad från hallucinationen, p.g.a. förvrängda sinnesintryck. Hallucinationer och illusioner kan ofta sekundärt påverka ens sätt att resonera hur saker och ting hänger ihop eftersom det kan uppstå en så kallad sekundär vanföreställning.
Olika hallucinationer
Det finns en mängd olika slags hallucinationer och för det mesta orsakas dessa av psykisk ohälsa, men de viktiga undantagen utgörs bl.a. av de så kallade pseudo, hypnagoga och hypnapompa hallucinationerna. Vid en hallucination upplevs inte sinnesintrycken som några fantasiprodukter utan som mycket realistiska med ursprung i yttervärlden eller i den egna kroppen. En gemensam faktor för alla hallucinationer är att de tilltar då engagemanget i omvärlden avtar, t.ex. på kvällen eller natten då stimulusflödet minskar.
Bland de många anledningarna till uppkomsten av hallucinationer kan främst omnämnas:
- Psykisk sjukdom, t.ex. schizofreni, vilket oftast ger upphov till kroniska hörsel (auditiva) eller känsel (taktila) hallucinationer där i princip alla i omgivningen är onda och "ute efter" den drabbade.
- Vid djup melankoli förekommer hallucinationer och vanföreställningar som ligger i fas med den sänkta grundstämningen. Vid förvirring kan illusioner, hallucinationer och vanföreställningar förstärka varandra .
- Droger av olika slag kan ge upphov till känsel-, reflex- , syn- och rörelse (kinestetiska ) hallucinationer, samt i vissa fall vanföreställningar. Hallucinogener som LSD kan framkalla hallucinationer och dessa kan återkomma månader eller år efter det senaste intaget genom s.k. "återtrippar".
- Delirium är ett tillstånd av förvirring som också kan ge upphov till hallucinationer. Upphovet till detta tillstånd kan bero på hjärnskador, psykoser, förgiftningar, chock eller hög feber.
- Delirium tremens är ett allvarligt tillstånd som kan förekomma hos svårt alkoholberoende efter avhållsamhet från alkohol. De upplevelser som uppstår p.g.a. delirium tremens präglas ofta av främmande skräcksyner och känselhallucinationer.
- Efter lång tids missbruk av s.k. bensodiazepiner, (t.ex. Valium eller Sobril ) kan man få hallucinationer för både synen, i form av perspektivförskjutning, hörseln, lukten, smaken och känseln. Dessutom kan uppfattningen om vilket läge ens kroppsdelar har i förhållande till de övriga förvrängas.
- Epilepsi kan i en del fall ge upphov till både enkla och mer komplexa hallucinationer. Enkla symptom gestaltas ofta av smällar, visslingar, blixtar, eldsken eller liknande, medan de komplexa symptomen kan upplevas som rena filmuppspelningar.
- När en individ inser att vederbörande hallucinerar kallas detta för pseudohallucination eftersom en äkta hallucination ej kan skiljas från verkligheten, utan snarare är den rådande "verkligheten" för den utsatte. Väldokumenterade exempel på pseudohallucinationer har uppstått i samband med starka känslomässiga trauman, t.ex. en nära anhörig frånfälle då hallucinationen visar upp en bild av den avlidna personen. Denna hallucination uppstår antagligen som en hjälp i sorgearbetet och fungerar som ett tröstande stöd för den sörjande.
- En hallucination som man kan råka ut för under själva insomningsfasen är den hypnagoga varianten, medan man under uppvakningsfasen kan råka ut för den hypnapompa. Man ska självfallet göra skillnad på en vanlig dröm (inklusive mardröm) och de hypnagoga / hypnapompa företeelserna . En hypnagogisk hallucination kan med en viss fördröjning (se ortosömn) övergå i en vanlig dröm (se REM-sömn) och detta gäller även för den hypnapompiska varianten, eftersom det enda kravet egentligen är att man lämnar det halvvakna stadiet bakom sig och glider in i det äkta sömnstadiet. I det ena fallet håller man på att somna och i det andra fallet håller man på att vakna och det föreligger inget motsägelsefullt i att förloppet i vissa fall kan bli reversibelt. Det innebär i klartext att det hypnagoga förloppet i vissa fall kan övergå till det hypnapompa och vice versa.
Sömnparalys
En gemensam faktor för dessa hypnagoga - och hypnapompa tillstånd är att man kan drabbas av så kallad sömnparalys när dessa inträffar. En sömnparalys innebär att kroppen är förlamad medan man samtidigt upplever medvetandet som "vaket". Tillståndet kan inbegripa intensiva skräckkänslor samt en känsla av att något ondskefullt väsen finns i sovrummet. Sömnparalysens huvudsakliga funktion är dock att förhindra att kroppen viljestyrda muskler är aktiva under själva drömfasen. Om de ej är "avstängda" kan skador uppstå i sömnen. Folk som lider av somnambulism är självfallet ej drabbade av någon sömnparalys och detta exemplifierar risken med en utebliven sömnparalys. När paralysen av okända anledningar träder in innan man riktigt somnat, alternativt släpper sitt grepp för sent vid uppvaknandet blir den drabbade ofta på ett obehagligt sätt medveten om sin förlamning. Enligt vissa källor tror man att ska så många som en fjärdedel av all människor någon gång upplevt någon form av sömnparalys. Det skräckfyllda uppvaknande som brukar följa kallas ibland på fackspråk för Pavor Nocturnus
Falsk verklighet
De hypnagoga och hypnapompa hallucinationerna är båda en produkt av det undermedvetna som spelar upp ytterst verkliga och uppslitande scener där utomjordiska varelser, avlidna personer, monster, religiösa varelser som djävulen, änglar, demoner eller Jesus m.fl. kan uppträda. Hypnagoga- och hypnopompa hallucinationer kan ge upphov till extremt hemska erfarenheter. Upplevelsen tar i dessa fall ingen som helst hänsyn till "offrets" normala sinnelag utan det är först efter upplevelsen man kan ha nytta av en förhoppningsvis skeptisk livssyn. Själva upplevelsen kan i värsta fall beskrivas som att man befinner sig utlämnad mitt inuti en fruktansvärd skräckfilm.
Hypnapompa hallucinationer med vidhängande sömnparalys är ofta de som skrämmer upp folk mest, beroende på att den drabbade oftast vaknar upp till den fysiska verkligheten ganska brutalt efter en sådan här upplevelse. Vid själva uppvaknandet då förlamningen släpper kan den drabbade uppleva extrem kallsvett samtidigt som hjärtat rusar av ren och primitiv skräck. Inträffar detta mitt i natten och den drabbade är en mycket fantasifull person kan denne mycket väl uppleva en sådan händelse som helt verklig, medan en skeptisk sinnad person i bästa fall inser att det var det undermedvetna som spelade ett spratt. Men det kan ta flera minuter efter uppvaknandet innan logiken och det sunda förnuftet överbryggar den omtumlande händelsen. Det är alltså inte så konstigt att det finns folk som kan svära på att deras upplevelser är verkliga, det är ju faktiskt så som de har uppfattat det hela. Att övertyga dessa människor att det bara var deras hjärna som spelade dem ett spratt kan vara en helt omöjlig uppgift.
Religiösa uppenbarelser, "alien abductions" och upplevda spökerier är vanliga yttringar vid denna typ av hallucination. Om "offren" uppger att de har varit paralyserade och helt oförmögna att röra sig, samtidigt som de kan beskriva händelsen detaljerat, så bör det vara ganska lätt att avslöja orsaken. Upplevelsen kan många gånger vara mycket obehaglig men även visa upp helt normala vardagshändelser som man i efterhand av naturlig anledning ej fäster allt för stor vikt vid. Man kan t.ex. "höra" klockor ringa eller sitt namn ropas, familjemedlemmar kan "vistas" i sovrummet etc. En vanlig händelse är att man upplever ett fall och när man sedan "slår i marken" uppstår ett väldigt ryck i hela kroppen som gör att vaknar upp hastigt och ganska brutalt. Har man någon gång upplevt detta scenario har man också delvis upplevt det man kallar för hypnapompa hallucinationer.
Eidetiska minnesbilder
Eidetisk minnesbild (åskådningsbild) är en typ av hallucination som innebär att en individ kan se exceptionellt levande mentala bilder projiceras mot en lämplig bakgrund, men bilderna kan även uppstå när personen i fråga befinner sig i ett mörklagt rum med slutna ögon. Bilden kan bestå av ett autentiskt minne eller vara mer eller minde en fantasiprodukt. Bilden kan uppstå på frivillig väg men även helt spontant och dessa eidetiska minnesbilder är besläktade med hallucinationer respektive drömbilder. Fenomenet är vanligast förekommande hos barn och har förutom ett vagt släktskap inget annat gemensamt med hypnagoga- eller hypnapompa hallucinationer. Ca 5-10 % av alla barn under 10 år tycks uppvisa någon form av eidetisk förmåga och dessa förmågor anses ha spelat roll vid uppkomsten av en del företeelser inom folktron.

Sömn och drömmar
Sömnen kan beskrivas som ett periodiskt återkommande tillstånd av en i stort sett bruten kontakt mellan medvetandet och yttervärlden. Sömnbehovet är som allra störst under barndomen, men för vuxna varierar sömnbehovet per dygn mellan 6- och 9 timmar och avtar som regel mot ålderdomen. Sömnens två huvudtyperna kallas för ortosömn respektive REM-sömn.
Ortosömnen innebär att vi sover drömlöst under fyra stadier av varierande sömndjup. Muskulaturen slappnar av, andningen blir långsammare, djupare och mer regelbunden, hjärtfrekvensen avtar, blodtryck och kroppstemperatur sjunker. Samtidigt blir immunsystemet aktivare, och halten av tillväxthormon stiger

REM-sömnen (REM = rapid eye movement = snabb ögonrörelse, även kallad parasömn eller drömsömn) är en sömntyp som påminner om vakentillståndet om man studerar hjärnans EEG-mönster. Ögonen rör sig ryckvis, andningen och hjärtrytmen blir livligare samtidigt som blodtrycket stiger, kroppens temperaturreglering kopplas av, liksom musklerna i rygg, säte och ben (se sömnparalys). REM-sömnen brukar omfatta omkring en fjärdedel av sömntiden. Under natten omväxlar i normalfallet perioder av orto- och REM-sömn i ett karakteristiskt mönster. Insomnandet övergår stegvis i en första period av djup ortosömn, som avbryts av en kort omgång av REM-sömn. Denna följs av en ny period av ortosömn. Under det fortsatta förloppet blir som regel djupsömnsfaserna kortare och ytligare, medan drömsömnen (REM-sömnen) blir längre. Större delen av natten sover vi ortosömn med långsamma EEG-vågor.

Totalt tillbringar vi ungefär en fjärdedel av natten i REM-sömn. Då är EEG-vågorna snabba, musklerna avslappnade och ögonen rör sig hela tiden snabbt.

Drömmar kan beskrivas som hallucinatoriska upplevelser under sömnen som ofta påverkas av individens medvetna och omedvetna behov. I regel utlöses en dröm inte av yttre retningar men sådana kan mycket väl påverka drömbildernas inriktning. En knackning på dörren kan t.ex. bli ett kanonskott i drömmen och somnar man t.ex. i anslutning till att man har sett ett tv-program innehållande "utomjordingar" eller andra science fiction yttringar är det inte speciellt anmärkningsvärt att man sedan drömmer om dessa eller liknande företeelser .

Drömmarna produceras främst under den s.k. REM-sömnen, ett tillstånd som hos normala människor brukar inträda 3-5 gånger under natten och vara i perioder om 5-20 minuter. Saknas någon drömfas under natten tas den igen följande natt. REM-sömnen och drömmarna är en nödvändighet för hjärnan och det är således ingen slump att begrepp som att "sova på problemet" uppkommit eftersom man ofta har en enkel lösning till hands på till synes olösliga problem efter en natts god sömn. Problemen har hjärnan bearbetat och löst under nattens drömfaser .

Vår sömn och dess olika faser regleras huvudsakligen av hjärnstammens retikulära system (RAS) i en rytm som är synkroniserad med dygnets växling mellan dag och natt. Vår ''biologiska klocka'' styrs i sin tur av den periodiska produktionen av sömnhormonet melatonin i tallkottkörteln.

Sammanfattning

Det finns folk som hävdar att de fått besök av utomjordiska varelser i sina sovkammare och dessa besökare påstås även ibland göra medicinska ingrepp på sina offer. Ibland kidnappas "offren" genom stängda fönster eller solida väggar (hur detta nu går till?) samtidigt som partnern ofta ligger och sover ostörd i sin skönhetssömn ca en halvmeter ifrån händelsernas centrum. Att offret sedan återbördas till sin säng tyder ju på att varelserna trots sitt hänsynslysa beteende ändå hyser någon form av empati gentemot sitt offer. Ibland uppger de "drabbade" att de pga förlamning (sömnparalys) ej kunnat försvara sig mot inkräktarna.

När man åberopar en förlamning som ett bevis för sin berättelse så har man också utan att man själv vet om det levererat beviset för vad som i själva verket hänt. Det som har orsakat hela det skrämmande förloppet är hallucinationer av hypnagog eller hypnapomp art tillsammans med en sömnparalys. Är man i detta läge en fantasifull människa eller har en dragning åt det "övernaturliga", så vidhåller man självfallet sin historia även i efterhand. Man har ju upplevt händelsen som ytterst verklig och då kan det vara mycket svårt att acceptera en förklaring som innebär att hjärnan faktiskt har utsatt sig själv för ett avancerat "pratical joke". För den som drabbas kan denna förklaring verka både verklighetsfrämmande och till och med kränkande.

Varelserna i hallucinationen kan vara av väldigt skilda slag beroende på person, men vanligast förekommande är utomjordiska varelser, religiösa gestalter och avlidna kända personer. När en sömnparalys uteblir kan det vara svårt att skilja på en ordinär (mar)dröm och en hallucination av ovan nämnda slag, detta eftersom de två upplevelserna i efterhand kan tolkas på ett likartat sätt.

Eftersom många av de upplevda händelserna har en nära koppling till situationer där möjligheter till sömn förekommer torde den jordnära förklaringen ha tolkningsföreträde framför den övernaturliga . Att vetenskapliga förklaringar sedan förkastas av de utsatta har ju mer att göra med deras tro och bristande kunskap i ämnet än brist på logiska förklaringar.

Nu är de två sista trådskrivarna rejält OT. Ni kanske kunde starta en ny tråd så man kan svara.

nån går och drar ut sladdar hemma hos oss hela tiden. lite irriterande, gubben som bodde här innan dog på sjukhuset,,han kanske inte vill att vi ska nörda oss för mycket eller nått?

Måste vara jobbigt om man sitter vid datorn och inte sparat sitt arbete.

Tänkte nämna en sak som jag (skeptiker som jag är) inte tolkar som något övernaturligt, men som lyckades göra mig ganska konfunderad.

Jag tog en joggingtur för en eller ett par månader sedan. Klockan var väl runt 18-19 och det var blåsigt och snörök ute. Efter en trekvarts springande var jag tillbaka i mitt bostadsområde och hade kanske ett par hundra meter kvar till lägenheten. Jag sprang på en trottoar och kom fram till en mindre T-korsning. Direkt framför mig hade en tjej i vad jag uppfattade som gymnasieåldern precis korsat vägen. Jag brukar ha god framförhållning när jag springer för att undvika att hamna på trånga vägar tillsammans med drönare som hindrar min framfart. Jag tänkte därför att jag skulle vika av ut i bilvägen så snart jag passerat korsningen för att slippa tjejen ifråga.

Hur som helst; det kommer en bil körandes långsamt från höger som jag trodde skulle köra rakt fram, så jag stannade till ett kort ögonblick. Nästan omedelbart svängde han istället höger - in på vägen jag tänkt fortsätta längs. Jag minns att jag hann tänka "Gubbjävel, du kunde blinkat" innan jag sprang vidare. Jag lämnade bilen med blicken och upptäckte att det inte finns någon fotgängare så långt ögat når. Tjejen framför mig hade gått ganska långsamt, var kanske tre meter framför mig och bilen hade uppehållit mig i kanske 1-2 sekunder - ändå hade hon lyckats försvinna.

Jag blev helt paff och stannade till. Stod där kanske en halvminut som ett fån och kollade runt, men inte en människa fanns där. Trottoaren vi följt sträcker sig kanske 300-400 meter framåt, och trots snörök och liknande kunde man åtminstone se hyfsat ett par hundra meter av dessa. Kring vägarna ifråga är det någon form av allmänning, helt öppen gräsplan (om än snötäckt) och kanske 30-40 meter till närmaste bostadshus. Man hade med andra ord ganska god sikt, och det fanns inte heller några parkerade bilar eller dylikt som hon kunnat (eller ens hunnit) slinka bakom.

Som sagt inget spektakulärt på något sätt. Efter att ha sprungit trekvart i minusgrader, blåst och snöyra så var man förmodligen ganska utmattad i kropp och knopp, även om jag inte kände mig speciellt slutkörd. Märkligt ändå hur detaljerat jag kunde se synvillan, förvisso bakifrån så jag såg inget ansikte. Men jag såg t.ex. att hon hade en svart jacka som gick ned en bit på baken, tighta svarta byxor och en ganska stor stickad mössa.

Well well, ska väl inte alltid lita helt på sina sinnen, trots att man är nykter