2008-12-18, 12:38
#1491
2008-12-19, 13:26
#1493
2008-12-19, 17:29
#1494
Citat:
Ursprungligen postat av CenkAslan
Nu ska vi se.
Först och främst vill jag berätta att jag är extremt skeptisk till allt som övernaturligt heter, är superateist osv, men ändock har det hänt lite grejer jag inte kan förklara sådär i en handvändning.
Jag växte upp i ett litet samhälle utanför Halmstad som heter Gullbranna, sisådär 700 invånare 2005 enligt wikipedia. Det är typ omgärdat av skog i två väderstreck och åkrar i de andra två. Tyvärr har jag själv aldrig upplevt något konstigt varken på åkrarna eller i skogen, men andra påstår sig ha gjort det. Mina upplevelser rör himlen.
Den första inträffade en kväll när jag var på väg hem från en kompis med cykel. Klockan var väl 22 kanske och det var höst/vinter så mörkt var det. När jag cyklar på en cykelbana mellan hans kvarter och min gata ser jag några ljus i himlen som verkar stå helt still. Det är massa höga träd runt om så jag ser inte så tydligt, det skymtar fram lite då och då.
När jag cyklar ut på min gata ser jag det mycket tydligare. Det är ett föremål, i princip rakt framför mig (dvs, rakt ovanför gatan) kanske 200 meter fram eller så, en bit upp i himlen. Någon form ser jag inte (det är ju mörkt), utan jag ser bara några lagom svagt lysande lampor. Tyvärr kan jag inte minnas vad de hade för formation, jag tror de var lite random bara liksom. Föremålet står helt stilla. När jag kommit en bit på gatan flashar det plötsligt till och det tänds flera, starkare lampor och alltihopa börjar röra sig bortåt, i ganska maklig takt. Det hörs inte ett ljud. Jag har ögonen på det ända tills jag kommer in och berättar för mamma, men hon viftar såklart bort det som en helikopter.
Den andra gången hände några år senare, också på vintern. Klockan var senare, runt 1 skulle jag tro, och mamma och pappa låg och sov på nedervåningen. Jag satt uppe och tittade på TV. Någon gång sådär körde en bil förbi ute på gatan, och det har ju ett ganska karakteristiskt ljud när det är snöslask ute; lite knarrslaskigtsvischande sådär.
Plötsligt hoppar min katt på handtaget till ytterdörren där nere, så jag går ner och öppnar för honom. Precis när jag stängt dörren och är på väg upp för trappan hör jag samma ljud ute på gatan, men lite högre och annorlunda typ, så jag tänker att det måste vara en stor bil eller en plog kanske. Springer upp och tittar ut genom balkongdörrsfönstret, men där är fan ingen bil så långt ögat kan nå. Står och är konfunderad i några sekunder när jag plötsligt märker att grannen-mitt-övers hustak är HELT upplyst, som av en skitstark, fokuserad strålkastare rakt ovanifrån. Ljuset liksom vibrerar till lite som om någon stöter till lampan, och sedan rör det sig skitsnabbt över resterande hustak i den längan, bort från mig (vi bor nära en sväng i gatan, så från vår balkong ser man resten av husen på gatan rakt bortåt så att säga). När det nått sista huset släcks ljuset. Jag blir helt skärrad och tittar klart på TV-programmet, sittande på bordet och med handen som en skygglapp för ögat så jag inte ser ut... Detta viftades såklart också bort som en helikopter när jag berättade dagen efter.
När jag skrev ovanstående kom jag på en till märklig grej jag upplevde i Gullbranna väldigt ofta. Alltid när jag var kvar ensam vaken och det var sent på natten: Ett pulserande basljud. Det var inte jämnt heller, utan ökade i frekvens tills det försvann, för att strax komma tillbaka igen långsamt. Det gick inte att urskilja någon riktning. Först trodde jag det var något i huset, nån maskin (varmvattenberedare eller så) som varvade upp och ner, men en gång öppnade jag dörren och då lät det mycket starkare. Jag funderade faktiskt aldrig så mycket över det, för jag var så van vid det, men lite märkligt var det.
Om du orkade läsa ända hit - tack!
Först och främst vill jag berätta att jag är extremt skeptisk till allt som övernaturligt heter, är superateist osv, men ändock har det hänt lite grejer jag inte kan förklara sådär i en handvändning.
Jag växte upp i ett litet samhälle utanför Halmstad som heter Gullbranna, sisådär 700 invånare 2005 enligt wikipedia. Det är typ omgärdat av skog i två väderstreck och åkrar i de andra två. Tyvärr har jag själv aldrig upplevt något konstigt varken på åkrarna eller i skogen, men andra påstår sig ha gjort det. Mina upplevelser rör himlen.
Den första inträffade en kväll när jag var på väg hem från en kompis med cykel. Klockan var väl 22 kanske och det var höst/vinter så mörkt var det. När jag cyklar på en cykelbana mellan hans kvarter och min gata ser jag några ljus i himlen som verkar stå helt still. Det är massa höga träd runt om så jag ser inte så tydligt, det skymtar fram lite då och då.
När jag cyklar ut på min gata ser jag det mycket tydligare. Det är ett föremål, i princip rakt framför mig (dvs, rakt ovanför gatan) kanske 200 meter fram eller så, en bit upp i himlen. Någon form ser jag inte (det är ju mörkt), utan jag ser bara några lagom svagt lysande lampor. Tyvärr kan jag inte minnas vad de hade för formation, jag tror de var lite random bara liksom. Föremålet står helt stilla. När jag kommit en bit på gatan flashar det plötsligt till och det tänds flera, starkare lampor och alltihopa börjar röra sig bortåt, i ganska maklig takt. Det hörs inte ett ljud. Jag har ögonen på det ända tills jag kommer in och berättar för mamma, men hon viftar såklart bort det som en helikopter.
Den andra gången hände några år senare, också på vintern. Klockan var senare, runt 1 skulle jag tro, och mamma och pappa låg och sov på nedervåningen. Jag satt uppe och tittade på TV. Någon gång sådär körde en bil förbi ute på gatan, och det har ju ett ganska karakteristiskt ljud när det är snöslask ute; lite knarrslaskigtsvischande sådär.
Plötsligt hoppar min katt på handtaget till ytterdörren där nere, så jag går ner och öppnar för honom. Precis när jag stängt dörren och är på väg upp för trappan hör jag samma ljud ute på gatan, men lite högre och annorlunda typ, så jag tänker att det måste vara en stor bil eller en plog kanske. Springer upp och tittar ut genom balkongdörrsfönstret, men där är fan ingen bil så långt ögat kan nå. Står och är konfunderad i några sekunder när jag plötsligt märker att grannen-mitt-övers hustak är HELT upplyst, som av en skitstark, fokuserad strålkastare rakt ovanifrån. Ljuset liksom vibrerar till lite som om någon stöter till lampan, och sedan rör det sig skitsnabbt över resterande hustak i den längan, bort från mig (vi bor nära en sväng i gatan, så från vår balkong ser man resten av husen på gatan rakt bortåt så att säga). När det nått sista huset släcks ljuset. Jag blir helt skärrad och tittar klart på TV-programmet, sittande på bordet och med handen som en skygglapp för ögat så jag inte ser ut... Detta viftades såklart också bort som en helikopter när jag berättade dagen efter.
När jag skrev ovanstående kom jag på en till märklig grej jag upplevde i Gullbranna väldigt ofta. Alltid när jag var kvar ensam vaken och det var sent på natten: Ett pulserande basljud. Det var inte jämnt heller, utan ökade i frekvens tills det försvann, för att strax komma tillbaka igen långsamt. Det gick inte att urskilja någon riktning. Först trodde jag det var något i huset, nån maskin (varmvattenberedare eller så) som varvade upp och ner, men en gång öppnade jag dörren och då lät det mycket starkare. Jag funderade faktiskt aldrig så mycket över det, för jag var så van vid det, men lite märkligt var det.
Om du orkade läsa ända hit - tack!
Inflyningen till Halmstad flygplats går snett över Gullbranna.
Sedan är det inte så sällan som polisen patrullerar E6:an med helikopter.
2008-12-20, 14:29
#1495
När jag var på semester och bodde in en liten stugby i skåne så skulle jag ut och cykla när det börjat mörkna. Jag cyklade ut över några åkrar och förbi en skog. När jag skulle cykla tillbaka vet jag inte vad jag såg. Cyklade förbi skogen och precis i slutet står en tjej, kan inte varit mer än 10 år kanske, och tittar rakt in i skogen med en hjärtskärande blick. Blev ganska rädd och tittade inte för mycket på henne, men stannar runt 100 meter bort och vänder mig om. Då är hon borta. Cyklade dit dagen därpå igen när det var ljust men det var inget hus där eller något, bara tät, riktigt tät skog... 
2008-12-20, 21:47
#1496
Citat:
Ursprungligen postat av GainomaxamoniaG
När jag var på semester och bodde in en liten stugby i skåne så skulle jag ut och cykla när det börjat mörkna. Jag cyklade ut över några åkrar och förbi en skog. När jag skulle cykla tillbaka vet jag inte vad jag såg. Cyklade förbi skogen och precis i slutet står en tjej, kan inte varit mer än 10 år kanske, och tittar rakt in i skogen med en hjärtskärande blick. Blev ganska rädd och tittade inte för mycket på henne, men stannar runt 100 meter bort och vänder mig om. Då är hon borta. Cyklade dit dagen därpå igen när det var ljust men det var inget hus där eller något, bara tät, riktigt tät skog...
det va häftigt! min favorit i tråden, am the ring kanske vore ngt för dej att se
Citat:
Ursprungligen postat av Captain Caustic
Tycker du borde ta upp det där med din terapeut, svammelputte!
C/C
C/C
jag svamlar inte för fem öre å det va bra fräckt sagt för den delen
2008-12-21, 13:24
#1498
2008-12-21, 17:29
#1499
Citat:
Ursprungligen postat av This_is_me_
Att höra andetag...
Hej!
Detta fenomenet har jag också varit med om, dock utomhus.
Jag vet att hela historien låter extremt jäkla löjlig och är svår att ta på allvar, men jag tänker berätta vad som hände ändå för de som är intresserade.
Det började med att jag tog en liten promenad i våran lokala skabbskog, (Ja, jag tycker den är skabbig!) och allt var fridens. Sen när jag var nästan hemma så såg jag ett träd, ett äppelträd faktiskt, som stod jämte gångstigen.
På trädet fanns det en stor gren som var helt stendöd, och tvångstankarna dök snabbt upp i skallen på mig. Jag var tvungen att bryta av grenen.
Jag började med en arm och drog, men den var seg, så jag tog nästa arm och bände ännu mer.
Till slut hängde jag mig i grenjäveln och gungade tills det small till och den gick av.
Haha, nu dog du, grenjävel! - Tänkte jag förnöjt och uppmärksammade snabbt ljudet av ett flyende rådjur en bit ner i en slänt.
Jag gick då mot en sten på marken bara några meter ifrån äppelträdet, stod sedan där och dagdrömde lite och funderade på vad f-n man nu ska hitta på. Det var då jag hörde andetagen.
Vafan, det kommer ju från trädet!? Är det ett djur där?
Jag stod kvar på stenen och lyssnade. Jag hörde klart och tydligt tunga andetag, som om det kom från något relativt stort. Har läst att vildsvin kan ligga och trycka under granar och andra små gömmor så jag gick inte fram direkt utan stod bara och lyssnade en bra stund.
Visst fan kom ljudet från trädet! Jag rörde mig lite åt höger och sen lite åt vänster för jag misstänkte självklart att det var en slags ljud-illusion, att ljudet kanske studsade konstigt så att det lät som om ljudkällan var där den inte egentligen var, men det var det inte.
Till slut accepterade jag, hur jäkla sjukt det än är, att trädet faktiskt gav ifrån sig detta flåsande ljud och gick fram. Då slutade det. Och inte fanns det några djur där heller, jag snokade igenom området grundligt och hade garanterat hört om något hade gått på marken.
Nu i efterhand är det lite intressant för det är ju faktiskt ett gammalt äppelträd inne i en skog. Tant Agda hade kanske planterat trädet där för 90 år sedan och gått och dött. Sen kommer Krafse och försöker bryta ner det kära äppelträdet.
Nåväl, jag skämdes lite och bad trädet om ursäkt.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera