Svara
- Ämnesverktyg
- Visa första olästa
- Hitta inlägg efter datum
2013-03-26, 01:11
#2498
OK, ladys and gents!
Jag har fortsatt med att googla namnen som Arnstad Tackar för att ha hjälpt honom med boken:
Sara Starkstöm: Finns inget om att hon är historiker eller fascistforskare eller dyl. utan hon har bla skrivit en bok om hur singel kvinnor skall dejta på 10 talet.
Mats Deland:AFA aktivist
fil Dr Mikael Nilsson Han som blev utskälld för sin inbladning av P3 dokumentärs inställda program.
Professor Johnny Wijk Wijk har huvudsakligen forskat om idrottens historia.
Hans Erik Tönnheim Historiker? Han har dock skrivit boken "Den galne danskens kokbok : en matresa"
"Tanja Schuldt" Konsthistoriker som varit med och skrivit "Hitler für Alle"
Det är allt vad jag orkar kolla i Kväll!
Jag har fortsatt med att googla namnen som Arnstad Tackar för att ha hjälpt honom med boken:
Sara Starkstöm: Finns inget om att hon är historiker eller fascistforskare eller dyl. utan hon har bla skrivit en bok om hur singel kvinnor skall dejta på 10 talet.
Mats Deland:AFA aktivist
fil Dr Mikael Nilsson Han som blev utskälld för sin inbladning av P3 dokumentärs inställda program.
Professor Johnny Wijk Wijk har huvudsakligen forskat om idrottens historia.
Hans Erik Tönnheim Historiker? Han har dock skrivit boken "Den galne danskens kokbok : en matresa"
"Tanja Schuldt" Konsthistoriker som varit med och skrivit "Hitler für Alle"
Det är allt vad jag orkar kolla i Kväll!
2013-03-26, 17:15
#2499
Citat:
Ursprungligen postat av Nebeltag
Tack så mycket för sammanfattningen! Bli litet frestad att läsa bokeländet ändå, även om det säkert kan vara farligt för blodtrycket. Påståendet att Sovjetunionen angrep Finland p.g.a. Lapporörelsen är ju fullständigt groteskt. Snacka om att köpa den stalinistiska historieskrivningen rakt av.
Jag har fått intrycket av att finländska historiker tycker att Arnstad är en fjant som inte förtjänar någon uppmärksamhet. De har ju rätt på hemmaplan förstås, eftersom alla utom en handfull stalinister vet att han har fel. När det gäller Sverige finns det dock en risk att folk faktiskt tror på honom. Därför borde någon finländsk historiker ta sig i kragen och skriva en artikel i DN/SvD eller kanske något i Historisk Tidskrift.
Jag har fått intrycket av att finländska historiker tycker att Arnstad är en fjant som inte förtjänar någon uppmärksamhet. De har ju rätt på hemmaplan förstås, eftersom alla utom en handfull stalinister vet att han har fel. När det gäller Sverige finns det dock en risk att folk faktiskt tror på honom. Därför borde någon finländsk historiker ta sig i kragen och skriva en artikel i DN/SvD eller kanske något i Historisk Tidskrift.
Läs den!
Hur fascismen kom att bestämma Finlands historia från 1930-1944 enligt Arnstad (jag har bifogat några objektiva Wikipedialänkar och egna funderingar).
Lapporörelsen som 1930 hade ett brett stöd bland den borgliga delen av befolkningen och hade ett betydande inflytande när undantagslagarna infördes.
Citat:
Arnstad fortsätter så här:
7 juli demonstrerade Lapporörelsen sin styrka genom att med 12.000 utvalda män anordnat ett bondetåg till Helsingfors. 15 juli 1930 upplöstes riksdagen, sedan kvalificerad majoritet för de föreslagna undantagslagarna mot kommunister inte godkänts. Nyval ägde rum 1-2 oktober där kommunisterna uteslöts och de borgerliga erhöll den nödvändiga 2/3 majoriteten för undantagslagarnas införande.[2]
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lappor%C3%B6relsen
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lappor%C3%B6relsen
”I feb 1931 utsåg elektorerna fascisternas kandidat Svinhufvud till President. Regimen kunde därpå utse fascismens idol Mannerheim till försvarsrådets ordförande. Man hade därmed uppnått samtliga politiska mål utan att själva behöva tillskansa sig den politiska makten.”
Jag förstår inte varför Lapporörelsen därefter kände sig tvungna att gå vidare med skjutsningen av Stålberg och Mäntsälä upproret, vilket ledde till att rörelsen förbjöds med hjälp av samma undantagslagar som man varit en pådrivande kraft vid instiftandet.
Lapporörelsen övergick i Fosterländska folkrörelsen:
Citat:
Fosterländska folkrörelsen vann insteg i Finlands riksdag vid valet 1933 med 14 platser. Vid valet 1936 behöll man dessa, men vid valet 1939 gick man kraftigt bakåt till 8 platser. Partiets smått parodiska fascistoida framtoning väckte ingen allvarlig oro utan blev snarast föremål för löje från den samlade borgerligheten.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fosterl%C3%A4ndska_folkr%C3%B6relsen
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fosterl%C3%A4ndska_folkr%C3%B6relsen
Men hur som helst hade tydligen Finland blivit en fascistisk demokrati trots att Lapporörelsens efterföljare IKL var ett litet parti. Misstänksamheten I Nazityskland skulle tydligen blivit ”så stor att man övergav landet slutligen i och med Molotov-Ribentropp pakten.”
Arnstads källa för detta påstående:
Pertti Ahonen, ‘Domestic Turmoil and Diplomatic Isolation: The Lapua Movement and Finnish Foreign Policy, 1929-1932’, East European Quarterly, XXVI, No. 4, January 1993, 499-523.
”Men den fascistiska inverkan på finsk politik stannade inte vid den katastrofala mars freden. Ett drygt år senare realiseras den finska fascismens utrikespolitik då Finland i allians med Nazityskland anföll Sovjet och drömmen om Storfinland faktiskt blev verklighet 1941-44. Drivande var Ryti tillsammans med lapporörelsens understödjare Mannerheim som tillslut kunde realisera den finska fascismens ultimata utopi. Marskalkens krigsförig utmärktes av krigsförbrytelser, koncentrationsläger, massdöd och finska medverkan i Förintelsen*
*(jag har utvecklat detta i min monografi skyldig till skuld)”
2013-03-26, 17:24
#2500
Citat:
Ursprungligen postat av Uhroissimo
Läs den!
Hur fascismen kom att bestämma Finlands historia från 1930-1944 enligt Arnstad (jag har bifogat några objektiva Wikipedialänkar och egna funderingar).
Lapporörelsen som 1930 hade ett brett stöd bland den borgliga delen av befolkningen och hade ett betydande inflytande när undantagslagarna infördes.
Arnstad fortsätter så här:
”I feb 1931 utsåg elektorerna fascisternas kandidat Svinhufvud till President. Regimen kunde därpå utse fascismens idol Mannerheim till försvarsrådets ordförande. Man hade därmed uppnått samtliga politiska mål utan att själva behöva tillskansa sig den politiska makten.”
Jag förstår inte varför Lapporörelsen därefter kände sig tvungna att gå vidare med skjutsningen av Stålberg och Mäntsälä upproret, vilket ledde till att rörelsen förbjöds med hjälp av samma undantagslagar som man varit en pådrivande kraft vid instiftandet.
Lapporörelsen övergick i Fosterländska folkrörelsen:
Men hur som helst hade tydligen Finland blivit en fascistisk demokrati trots att Lapporörelsens efterföljare IKL var ett litet parti. Misstänksamheten I Nazityskland skulle tydligen blivit ”så stor att man övergav landet slutligen i och med Molotov-Ribentropp pakten.”
Arnstads källa för detta påstående:
Pertti Ahonen, ‘Domestic Turmoil and Diplomatic Isolation: The Lapua Movement and Finnish Foreign Policy, 1929-1932’, East European Quarterly, XXVI, No. 4, January 1993, 499-523.
”Men den fascistiska inverkan på finsk politik stannade inte vid den katastrofala mars freden. Ett drygt år senare realiseras den finska fascismens utrikespolitik då Finland i allians med Nazityskland anföll Sovjet och drömmen om Storfinland faktiskt blev verklighet 1941-44. Drivande var Ryti tillsammans med lapporörelsens understödjare Mannerheim som tillslut kunde realisera den finska fascismens ultimata utopi. Marskalkens krigsförig utmärktes av krigsförbrytelser, koncentrationsläger, massdöd och finska medverkan i Förintelsen*
*(jag har utvecklat detta i min monografi skyldig till skuld)”
Hur fascismen kom att bestämma Finlands historia från 1930-1944 enligt Arnstad (jag har bifogat några objektiva Wikipedialänkar och egna funderingar).
Lapporörelsen som 1930 hade ett brett stöd bland den borgliga delen av befolkningen och hade ett betydande inflytande när undantagslagarna infördes.
Arnstad fortsätter så här:
”I feb 1931 utsåg elektorerna fascisternas kandidat Svinhufvud till President. Regimen kunde därpå utse fascismens idol Mannerheim till försvarsrådets ordförande. Man hade därmed uppnått samtliga politiska mål utan att själva behöva tillskansa sig den politiska makten.”
Jag förstår inte varför Lapporörelsen därefter kände sig tvungna att gå vidare med skjutsningen av Stålberg och Mäntsälä upproret, vilket ledde till att rörelsen förbjöds med hjälp av samma undantagslagar som man varit en pådrivande kraft vid instiftandet.
Lapporörelsen övergick i Fosterländska folkrörelsen:
Men hur som helst hade tydligen Finland blivit en fascistisk demokrati trots att Lapporörelsens efterföljare IKL var ett litet parti. Misstänksamheten I Nazityskland skulle tydligen blivit ”så stor att man övergav landet slutligen i och med Molotov-Ribentropp pakten.”
Arnstads källa för detta påstående:
Pertti Ahonen, ‘Domestic Turmoil and Diplomatic Isolation: The Lapua Movement and Finnish Foreign Policy, 1929-1932’, East European Quarterly, XXVI, No. 4, January 1993, 499-523.
”Men den fascistiska inverkan på finsk politik stannade inte vid den katastrofala mars freden. Ett drygt år senare realiseras den finska fascismens utrikespolitik då Finland i allians med Nazityskland anföll Sovjet och drömmen om Storfinland faktiskt blev verklighet 1941-44. Drivande var Ryti tillsammans med lapporörelsens understödjare Mannerheim som tillslut kunde realisera den finska fascismens ultimata utopi. Marskalkens krigsförig utmärktes av krigsförbrytelser, koncentrationsläger, massdöd och finska medverkan i Förintelsen*
*(jag har utvecklat detta i min monografi skyldig till skuld)”
Citat:
Varför? Max Jacobsons böcker om Finland är betydligt bättre, mer akademiska och det är en person som verkligen behärskar ämnet.
Läs den!
Det är rent strunt prat (ofantligt oseriöst och pro-stalinistiskt) att påstå att Stalin ingick Molotov-Ribbentropp pakten pågrund av den 7år tidigare nedlagda Lapporörelsen, eller att en ganska misslyckad fascistisk rörelse 7 år efter att den upplöst fick Stalin att gå till attack.
Så av allt som hände i Europa mellan 1932-1939 så var lapporörelsen det som satte djupaste spår i Stalin?
Inte ens i dagens ryska historieskrivning så påstås det något sådant.
Som Peter Wolodarski skrev på Arnstads twitter "Fakta måste vara korrekt".
Citat:
Men hur som helst hade tydligen Finland blivit en fascistisk demokrati
Utveckla gärna?
Det här är urtypen för Arnstads rasistiska hat mot Finland, Finland; lite dummare, lite grymmare......
__________________
Senast redigerad av Baiser 2013-03-26 kl. 17:47.
Senast redigerad av Baiser 2013-03-26 kl. 17:47.
2013-03-26, 22:04
#2501
Citat:
Men hade Lapporörelsen verkligen ett "brett stöd" i den finska borgerligheten? Lokalt, t.ex. på vissa håll i Österbotten, fanns det ju många sympatisörer, men i landet överlag?
Ursprungligen postat av Uhroissimo
Läs den!
Hur fascismen kom att bestämma Finlands historia från 1930-1944 enligt Arnstad (jag har bifogat några objektiva Wikipedialänkar och egna funderingar).
Lapporörelsen som 1930 hade ett brett stöd bland den borgliga delen av befolkningen och hade ett betydande inflytande när undantagslagarna infördes.
Arnstad fortsätter så här:
”I feb 1931 utsåg elektorerna fascisternas kandidat Svinhufvud till President. Regimen kunde därpå utse fascismens idol Mannerheim till försvarsrådets ordförande. Man hade därmed uppnått samtliga politiska mål utan att själva behöva tillskansa sig den politiska makten.”
Jag förstår inte varför Lapporörelsen därefter kände sig tvungna att gå vidare med skjutsningen av Stålberg och Mäntsälä upproret, vilket ledde till att rörelsen förbjöds med hjälp av samma undantagslagar som man varit en pådrivande kraft vid instiftandet.
Lapporörelsen övergick i Fosterländska folkrörelsen:
Men hur som helst hade tydligen Finland blivit en fascistisk demokrati trots att Lapporörelsens efterföljare IKL var ett litet parti. Misstänksamheten I Nazityskland skulle tydligen blivit ”så stor att man övergav landet slutligen i och med Molotov-Ribentropp pakten.”
Arnstads källa för detta påstående:
Pertti Ahonen, ‘Domestic Turmoil and Diplomatic Isolation: The Lapua Movement and Finnish Foreign Policy, 1929-1932’, East European Quarterly, XXVI, No. 4, January 1993, 499-523.
”Men den fascistiska inverkan på finsk politik stannade inte vid den katastrofala mars freden. Ett drygt år senare realiseras den finska fascismens utrikespolitik då Finland i allians med Nazityskland anföll Sovjet och drömmen om Storfinland faktiskt blev verklighet 1941-44. Drivande var Ryti tillsammans med lapporörelsens understödjare Mannerheim som tillslut kunde realisera den finska fascismens ultimata utopi. Marskalkens krigsförig utmärktes av krigsförbrytelser, koncentrationsläger, massdöd och finska medverkan i Förintelsen*
*(jag har utvecklat detta i min monografi skyldig till skuld)"
Hur fascismen kom att bestämma Finlands historia från 1930-1944 enligt Arnstad (jag har bifogat några objektiva Wikipedialänkar och egna funderingar).
Lapporörelsen som 1930 hade ett brett stöd bland den borgliga delen av befolkningen och hade ett betydande inflytande när undantagslagarna infördes.
Arnstad fortsätter så här:
”I feb 1931 utsåg elektorerna fascisternas kandidat Svinhufvud till President. Regimen kunde därpå utse fascismens idol Mannerheim till försvarsrådets ordförande. Man hade därmed uppnått samtliga politiska mål utan att själva behöva tillskansa sig den politiska makten.”
Jag förstår inte varför Lapporörelsen därefter kände sig tvungna att gå vidare med skjutsningen av Stålberg och Mäntsälä upproret, vilket ledde till att rörelsen förbjöds med hjälp av samma undantagslagar som man varit en pådrivande kraft vid instiftandet.
Lapporörelsen övergick i Fosterländska folkrörelsen:
Men hur som helst hade tydligen Finland blivit en fascistisk demokrati trots att Lapporörelsens efterföljare IKL var ett litet parti. Misstänksamheten I Nazityskland skulle tydligen blivit ”så stor att man övergav landet slutligen i och med Molotov-Ribentropp pakten.”
Arnstads källa för detta påstående:
Pertti Ahonen, ‘Domestic Turmoil and Diplomatic Isolation: The Lapua Movement and Finnish Foreign Policy, 1929-1932’, East European Quarterly, XXVI, No. 4, January 1993, 499-523.
”Men den fascistiska inverkan på finsk politik stannade inte vid den katastrofala mars freden. Ett drygt år senare realiseras den finska fascismens utrikespolitik då Finland i allians med Nazityskland anföll Sovjet och drömmen om Storfinland faktiskt blev verklighet 1941-44. Drivande var Ryti tillsammans med lapporörelsens understödjare Mannerheim som tillslut kunde realisera den finska fascismens ultimata utopi. Marskalkens krigsförig utmärktes av krigsförbrytelser, koncentrationsläger, massdöd och finska medverkan i Förintelsen*
*(jag har utvecklat detta i min monografi skyldig till skuld)"
Lapporörelsen - som var antiparlamentarisk och onekligen hade totalitära och fascistiska drag - bildades ju som en reaktion på att centern (=borgerliga) och socialdemokraterna närmade sig varandra. Tyder inte detta på att lappomännen, snarare än att vara representativa för borgerligheten i stort, var marginaliserade extremister? Även från Svenska folkpartiets håll var man starkt kritisk till Lapporörelsen och dess metoder. Inte heller i den borgerliga fyrpartiregering som bildades under P. E. Svinhufvud 1930 fanns det med några lappomän.
Jag förstår helt enkelt inte hur Arnstad lyckas sätta likhetstecken mellan Lapporörelsen och borgerligheten i stort. Nu fanns det säkert en hel del borgare som sympatiserade med rörelsen, och visst gav regeringen efter för den på vissa punkter (som när undantagslagarna mot kommunister instiftades), men att som Arnstad hävda att Finland var en "fascistisk" demokrati är ju helt uppåt väggarna. Den konservative president Svinhufvud kom visserligen till makten med hjälp av Lapporörelsen, men det var också han som UPPLÖSTE denna efter Mäntsäläupproret 1932 (då f.ö. även många lappomän arresterades). Det är också värt att poängtera att lappomännen aldrig vann något gehör för sina krav på förbud mot socialdemokraterna och begränsning av rösträtten.
När man diskuterar undantagslagarna för kommunister (som Arnstad antagligen ser som ett uttryck för "fascism") måste man också ta inbördeskriget och närheten till Sovjetunionen i beaktande. Kommunistskräcken var inte helt obefogad. Dessutom fick ju lappomännen smaka på samma medicin när deras organisation senare förbjöds.
Lapporörelsens arvtagare IKL (Fosterländska folkrörelsen), som öppet hyllade Mussolini och även vann insteg i Finlands riksdag, blev aldrig något stort parti. Som mest fick man ca 100 000 röster.
Citat:
Henrik Arnstad: ”I feb 1931 utsåg elektorerna fascisternas kandidat Svinhufvud till President. Regimen kunde därpå utse fascismens idol Mannerheim till försvarsrådets ordförande. Man hade därmed uppnått samtliga politiska mål utan att själva behöva tillskansa sig den politiska makten.”
En person som skriver "fascisternas kandidat Svinhufvud" och "fascismens idol Mannerheim" har jag svårt att ta på allvar. Resonemanget blir bakvänt. Bara för att man får stöd av fascister behöver det inte betyda att man själv är fascist. Det finns säkert svenska stalinister och maoister som röstar på Jonas Sjöstedt, men det gör inte automatiskt Sjöstedt till stalinist eller maoist. Arnstad verkar vilja kleta fascism på hela den finska borgerligheten, vilket inte är försvarbart.
Citat:
Henrik Arnstad: ”Men den fascistiska inverkan på finsk politik stannade inte vid den katastrofala mars freden. Ett drygt år senare realiseras den finska fascismens utrikespolitik då Finland i allians med Nazityskland anföll Sovjet och drömmen om Storfinland faktiskt blev verklighet 1941-44. Drivande var Ryti tillsammans med lapporörelsens understödjare Mannerheim som tillslut kunde realisera den finska fascismens ultimata utopi. Marskalkens krigsförig utmärktes av krigsförbrytelser, koncentrationsläger, massdöd och finska medverkan i Förintelsen*
Här gör Arnstad en jättelik tankevurpa. Var man nödvändigtvis FASCIST bara för att man ville återta de områden som Sovjetunionen erövrat under vinterkriget eller för att man ville att Östkarelen skulle anslutas till Finland? Var alla de östkarelska flyktingar som under 20-talet kämpat för ett självständigt eller till Finland anslutet Östkarelen fascister? Var alla de som förlorat sina hem i de avträdda delarna av Karelen fascister?
Och vad har egentligen FÖRINTELSEN med Finland att göra? Att tala om Finlands "medverkan" i Förintelsen är samma sak som att säga att USA och Storbritannien bär ansvar för Gulaglägren och Stalins utrensningar bara för att de var på samma sida som Sovjetunionen under kriget.
Och när Arnstad talar om hur "fascismen" kom att "bestämma" Finlands historia 1930-1944 - avser han då även socialdemokraternas och agrarförbundarnas politik?
__________________
Senast redigerad av Nebeltag 2013-03-26 kl. 22:35.
Senast redigerad av Nebeltag 2013-03-26 kl. 22:35.
2013-03-27, 09:57
#2502
Citat:
Ursprungligen postat av Uhroissimo
Men hur som helst hade tydligen Finland blivit en fascistisk demokrati trots att Lapporörelsens efterföljare IKL var ett litet parti. Misstänksamheten I Nazityskland skulle tydligen blivit ”så stor att man övergav landet slutligen i och med Molotov-Ribentropp pakten.”
Är det sånt han skriver? Var är källorna? Tyskland hade mycket goda skäl att "överge" Finland när vinsten var halva Polen och undanröjd risk för tvåfrontskrig i och med Molotov-Ribentrop-pakten.
Arnstad verkar hävda någon sorts orsakssamband där Tyskland hade riskerat de sakerna för Finlands skull om man fört en annan politik? Det här är verkligen inte akademisk historia.
Citat:
Ursprungligen postat av Nebeltag
Här gör Arnstad en jättelik tankevurpa. Var man nödvändigtvis FASCIST bara för att man ville återta de områden som Sovjetunionen erövrat under vinterkriget eller för att man ville att Östkarelen skulle anslutas till Finland? Var alla de östkarelska flyktingar som under 20-talet kämpat för ett självständigt eller till Finland anslutet Östkarelen fascister? Var alla de som förlorat sina hem i de avträdda delarna av Karelen fascister?
Precis som du säger saknas det ungefär ett ton kontext och problematisering i Arnstads "historia". Alltså precis det som ska utmärka professionella historiker.
__________________
Senast redigerad av Ankdammsman 2013-03-27 kl. 10:03.
Senast redigerad av Ankdammsman 2013-03-27 kl. 10:03.
2013-03-27, 12:14
#2503
Citat:
Ursprungligen postat av polka1234
Det här var intressant att det uppenbarligen finns en schism mellan de två herrarna.
Något annat extremt inressant är: Vem tipsade Fria-Tider? Jag tror knappast att dom på rutin begär ut mindre kända journalisters studiemeriter på chans. Kan det var Wolodarski som kollat upp han och tipsat fria-tider för största genomslag och spridning?
Något annat extremt inressant är: Vem tipsade Fria-Tider? Jag tror knappast att dom på rutin begär ut mindre kända journalisters studiemeriter på chans. Kan det var Wolodarski som kollat upp han och tipsat fria-tider för största genomslag och spridning?
Chefredaktören på Sveriges största morgontidning tipsar Fria Tider för att uppnå "största genomslag och spridning". Ja, det låter ju fullt rimligt.
2013-03-27, 15:50
#2504
Citat:
Ursprungligen postat av Baiser
OK, ladys and gents!
Jag har fortsatt med att googla namnen som Arnstad Tackar för att ha hjälpt honom med boken:
Sara Starkstöm: Finns inget om att hon är historiker eller fascistforskare eller dyl. utan hon har bla skrivit en bok om hur singel kvinnor skall dejta på 10 talet.
Mats Deland:AFA aktivist
fil Dr Mikael Nilsson Han som blev utskälld för sin inbladning av P3 dokumentärs inställda program.
Professor Johnny Wijk Wijk har huvudsakligen forskat om idrottens historia.
Hans Erik Tönnheim Historiker? Han har dock skrivit boken "Den galne danskens kokbok : en matresa"
"Tanja Schuldt" Konsthistoriker som varit med och skrivit "Hitler für Alle"
Det är allt vad jag orkar kolla i Kväll!
Jag har fortsatt med att googla namnen som Arnstad Tackar för att ha hjälpt honom med boken:
Sara Starkstöm: Finns inget om att hon är historiker eller fascistforskare eller dyl. utan hon har bla skrivit en bok om hur singel kvinnor skall dejta på 10 talet.
Mats Deland:AFA aktivist
fil Dr Mikael Nilsson Han som blev utskälld för sin inbladning av P3 dokumentärs inställda program.
Professor Johnny Wijk Wijk har huvudsakligen forskat om idrottens historia.
Hans Erik Tönnheim Historiker? Han har dock skrivit boken "Den galne danskens kokbok : en matresa"
"Tanja Schuldt" Konsthistoriker som varit med och skrivit "Hitler für Alle"
Det är allt vad jag orkar kolla i Kväll!
Är det här de tunga akademiska experterna som Norstedts har anlitat för att faktagranska Arnstads bok? Det är väl inte möjligt?
2013-03-27, 16:52
#2505
Citat:
Ursprungligen postat av Baiser
Varför? Max Jacobsons böcker om Finland är betydligt bättre, mer akademiska och det är en person som verkligen behärskar ämnet.
Det är rent strunt prat (ofantligt oseriöst och pro-stalinistiskt) att påstå att Stalin ingick Molotov-Ribbentropp pakten pågrund av den 7år tidigare nedlagda Lapporörelsen, eller att en ganska misslyckad fascistisk rörelse 7 år efter att den upplöst fick Stalin att gå till attack.
Så av allt som hände i Europa mellan 1932-1939 så var lapporörelsen det som satte djupaste spår i Stalin?
Det är rent strunt prat (ofantligt oseriöst och pro-stalinistiskt) att påstå att Stalin ingick Molotov-Ribbentropp pakten pågrund av den 7år tidigare nedlagda Lapporörelsen, eller att en ganska misslyckad fascistisk rörelse 7 år efter att den upplöst fick Stalin att gå till attack.
Så av allt som hände i Europa mellan 1932-1939 så var lapporörelsen det som satte djupaste spår i Stalin?
Jag skulle nog varit lite tydligar med att det är så jag uppfattade Arnstads resonemang. Mitt påstående var ”Jag förstår inte varför Lapporörelsen därefter kände sig tvungna att gå vidare med skjutsningen av Stålberg och Mäntsälä upproret, vilket ledde till att rörelsen förbjöds med hjälp av samma undantagslagar som man varit en pådrivande kraft vid instiftandet.” som ett svar på hans påstående.
Citat:
Innan den radikaliserades hade den ett relativt stort även i södern. I övrigt håller jag helt med dig.
Ursprungligen postat av Nebeltag
Men hade Lapporörelsen verkligen ett "brett stöd" i den finska borgerligheten?
Citat:
Ja, de inom citattecken är Arntsads ord och anledning skulle vara att IKL´s utrikespolitiska strategi, som byggde på att i allians med de övriga randstaterna till Sovjet vid händelse av Sovjets sammanbrott återerövra förlorat territorium, skulle ha anammats av Finlands regering. Arnstads källa till detta är som jag har angett tidigare Pertti Ahonen, Domestic Turmoil and Diplomatic Isolation.
Ursprungligen postat av Ankdammsman
Är det sånt han skriver? Var är källorna? Tyskland hade mycket goda skäl att "överge" Finland när vinsten var halva Polen och undanröjd risk för tvåfrontskrig i och med Molotov-Ribentrop-pakten.
Arnstad verkar hävda någon sorts orsakssamband där Tyskland hade riskerat de sakerna för Finlands skull om man fört en annan politik? Det här är verkligen inte akademisk historia.
Arnstad verkar hävda någon sorts orsakssamband där Tyskland hade riskerat de sakerna för Finlands skull om man fört en annan politik? Det här är verkligen inte akademisk historia.
Citat:
Nej faktiskt inte utan granskningen skulle ha skett av de personer som jag skrev i inlägg #2491. De där skulle bara ha bidragit med goda råd och tips.
Ursprungligen postat av Banquo
Är det här de tunga akademiska experterna som Norstedts har anlitat för att faktagranska Arnstads bok? Det är väl inte möjligt?
2013-03-27, 17:01
#2506
Citat:
Ursprungligen postat av Uhroissimo
Nej faktiskt inte utan granskningen skulle ha skett av de personer som jag skrev i inlägg #2491. De där skulle bara ha bidragit med goda råd och tips.
Det handlar alltså om följande personer:
John Cederblad (Frankrike) Yukiko duke (Japan) Thomas Gustafsson (Spanien) Peter Karlsson (Ungern) Fil.dr Lars Westerlund (Finland)
Har du möjlighet att citera exakt vad som skrivs om dessa? Listas de som experter under en särskild rubrik?
2013-03-28, 11:05
#2507
Det aktuella Arnstad-fallet tycks alltså vara detta. Rätta mig om jag har fel.
Norstedts förlag ger i år, 2013, ut Henrik Arnstads bok "Älskade fascism". I den går Arnstad till storms bland annat mot Finlands andravärldskrigsepok och fasciststämplar ÖB:n Gustaf Emil Mannerheim.
Jag skulle själv inte använda fasciststämpeln på Mannerheim. Och att som Arnstad säga att Lapporörelsen (som var radikala nationalister) var skäl för Ryssland att angripa Finland 1939, när Lapporörelsen var förbjuden sedan länge - det är att gå för långt.
Men annars är det ju bra att det ges ut debattböcker om Finlands andravärldskrig. Nog stödjer jag Finlands agenda både 1939 och 1941, men -- måste jag säga -- 1941 hycklade Finland när man sa att man förde ett separatkrig. De jure var man inte Tysklandsallierade, men nog var man det de facto. Här finns i alla fall en gråzon som man kan debattera. Men återigen, fasciststämpeln är överdriven.
Arnstad drar kraft ur det faktum att fasciststämpeln har viss kraft -- hos småborgare. "Uuuh, fascist, nej fy, det vill man ju inte vara? Så det finns alltså, enligt Arnstad, "generisk fascism"...? Hjälp." -- Man måste komma förbi det där. Låt honom vara besatt av fascismen. Då kan man lika gärna, som motkraft, tala om "generisk antivitism" som drivkraften för dagens elit. Och då är det bara att köra på alltså...? Att skriva en kontroversiell bok, få någon emot sig, se till att en Flashbacktråd startas och därmed öka "the buzz". "Hellre ökänd än okänd" heter det ju.
Nåväl. Visst ska Arnstads aktiviteter diskuteras här på Flashback. Jag tror dock inte att alla metoder är effektiva. Att till exempel anmärka på att hans faktagranskare i senaste boken inte är diplomerade experter är nog meningslöst. Att ha anlitat faktagranskare är, i fackboksbranschen, ofta en symbolisk gest gjord för att ge cred. Nåväl, nu har han gjort det med aktuell bok, nu har han denna cred hos många. OK kan man då säga till dem som är inne på detta, driv fackgranskarspåret, det kan ge en och annan vinkel, men jag tror inte det är effektivt i långa loppet. Fokusera istället på Arnstads orimligheter när han fasciststämplar allt och alla. Att han till exempel misstänkliggör Finland 1939 är inte fruktbart, varken bland svenskar och finländare. Är det någon händelse de senaste 75 åren som förtjänar beteckningen "heroism" så är det Finlands 105 dagars försvarskamp mot Sovjet 1939-1940. Se till exempel Claes-Göran Isacsons "Ärans vinter" (2007) för detta.
Även den boken kom på Norstedts. Och många svenskar deltog i kriget (SFK, cirka 10.000 man), så i det svenska folkdjupet lever minnet av denna försvarskamp kan jag meddela. När SFK-veteranerna kom hem efter insatsen brukade de inbland mobbas av vänsterfolk. Arnstads misstänkliggörande av Finland 1939 är i samma division -- precis lika lågt.
Det bästa vapnet mot honom är väl annars att låta honom prata på och låta honom fasciststämpla alla som är emot honom. Vänta och se, så brukar det gå för enkla propagandister som dessa.
Norstedts förlag ger i år, 2013, ut Henrik Arnstads bok "Älskade fascism". I den går Arnstad till storms bland annat mot Finlands andravärldskrigsepok och fasciststämplar ÖB:n Gustaf Emil Mannerheim.
Jag skulle själv inte använda fasciststämpeln på Mannerheim. Och att som Arnstad säga att Lapporörelsen (som var radikala nationalister) var skäl för Ryssland att angripa Finland 1939, när Lapporörelsen var förbjuden sedan länge - det är att gå för långt.
Men annars är det ju bra att det ges ut debattböcker om Finlands andravärldskrig. Nog stödjer jag Finlands agenda både 1939 och 1941, men -- måste jag säga -- 1941 hycklade Finland när man sa att man förde ett separatkrig. De jure var man inte Tysklandsallierade, men nog var man det de facto. Här finns i alla fall en gråzon som man kan debattera. Men återigen, fasciststämpeln är överdriven.
Arnstad drar kraft ur det faktum att fasciststämpeln har viss kraft -- hos småborgare. "Uuuh, fascist, nej fy, det vill man ju inte vara? Så det finns alltså, enligt Arnstad, "generisk fascism"...? Hjälp." -- Man måste komma förbi det där. Låt honom vara besatt av fascismen. Då kan man lika gärna, som motkraft, tala om "generisk antivitism" som drivkraften för dagens elit. Och då är det bara att köra på alltså...? Att skriva en kontroversiell bok, få någon emot sig, se till att en Flashbacktråd startas och därmed öka "the buzz". "Hellre ökänd än okänd" heter det ju.
Nåväl. Visst ska Arnstads aktiviteter diskuteras här på Flashback. Jag tror dock inte att alla metoder är effektiva. Att till exempel anmärka på att hans faktagranskare i senaste boken inte är diplomerade experter är nog meningslöst. Att ha anlitat faktagranskare är, i fackboksbranschen, ofta en symbolisk gest gjord för att ge cred. Nåväl, nu har han gjort det med aktuell bok, nu har han denna cred hos många. OK kan man då säga till dem som är inne på detta, driv fackgranskarspåret, det kan ge en och annan vinkel, men jag tror inte det är effektivt i långa loppet. Fokusera istället på Arnstads orimligheter när han fasciststämplar allt och alla. Att han till exempel misstänkliggör Finland 1939 är inte fruktbart, varken bland svenskar och finländare. Är det någon händelse de senaste 75 åren som förtjänar beteckningen "heroism" så är det Finlands 105 dagars försvarskamp mot Sovjet 1939-1940. Se till exempel Claes-Göran Isacsons "Ärans vinter" (2007) för detta.
Även den boken kom på Norstedts. Och många svenskar deltog i kriget (SFK, cirka 10.000 man), så i det svenska folkdjupet lever minnet av denna försvarskamp kan jag meddela. När SFK-veteranerna kom hem efter insatsen brukade de inbland mobbas av vänsterfolk. Arnstads misstänkliggörande av Finland 1939 är i samma division -- precis lika lågt.
Det bästa vapnet mot honom är väl annars att låta honom prata på och låta honom fasciststämpla alla som är emot honom. Vänta och se, så brukar det gå för enkla propagandister som dessa.
2013-03-28, 12:06
#2508
SvD/TT Spektra tycks köpa Arnstads beskrivning av SD som ett fascistiskt parti:
Edit: Klokt skrivet av lampros i inlägget ovan.
Citat:
http://www.svd.se/kultur/henrik-arnstad-skarskadar-fascismen_8038386.svd
Den 18 mars 2013, är det ett datum för framtidens forskare? Det var dagen då Patrik Ehn och hans politiske sekreterare Daniel Rondslätt tvingades att lämna Sverigedemokraterna. Som anledning uppgav partisekreteraren Björn Söder att Patrik Ehn haft kontakt med det nynazistiska tyska partiet NPD. Händelsen uppmärksammades stort av svenska nyhetsmedier, men har kanske också en plats i historieböckerna. Tanken är svår att slå bort för den som läst journalisten Henrik Arnstads nya bok ”Älskade fascism - De svartbruna rörelsernas ideologi och historia”.
- När en fascistisk rörelse lämnar den marginella tillvaron händer alltid samma sak. En makt*bärande klick inom rörelsen försöker normalisera den och hitta allianser. De försöker tona ner radikaliteten så långt som möjligt utan att överge ideologin. Det typiska är De långa knivarnas natt 1934, när Hitler lät skjuta Ernst Röhm för att näpsa de radikala, säger Henrik Arnstad.
Arnstad kallar sin bok för vetenskapsjournalistik och har det uttalade ärendet att presentera aktuell forskning för en bredare allmänhet. Han gör samtidigt en redovisning av 1900-talets fascistiska rörelser och ett försök att definiera fascismen som ideologi. Arnstad landar i en definition av fascismen som en ultranationalistisk rörelse med nationens återfödelse som mål. Utifrån den drar han sig inte för att kalla Sverigedemokraterna för ett fascistiskt parti.
- Jag går längre än så, jag menar att de är ett skolexempel på fascism. Rörelsen är sprungen ur den svenska nazismen under mellankrigstiden och skinhead-rörelsen på 1980-talet, säger han.
I sitt avslutande kapitel redogör Henrik Arnstad för samtida politiska rörelser som Gyllene gryning i Grekland, Jobbik i Ungern och inte minst nordiska partier som Dansk folkeparti och Sverigedemokraterna.
Han målar en mörk bild av Europas politiska karta och menar att fascismen har framtiden för sig. 2000-talet riskerar enligt honom att bli ”fascismens stora århundrade”.
- Den enda ideologi som erbjuder framtidstro i dag är fascismen, och de har ett kärleks*budskap. Fascister förstår inte varför fascismen beskylls för hat, de älskar sitt land.
Henrik Arnstad pekar på de etablerade partiernas ansvar för att erbjuda människor en politik som ger hopp om en bättre framtid. Han menar att de traditionella ideologiernas oförmåga att fånga upp hela befolkningen har bäddat för Sverigedemokraternas framgångar.
- Nu finns det två nya block i svensk politik: ett demokratiskt block och ett fascistiskt block. Vi måste vara beredda på en regering med sossar och moderater därför att det är bättre än en regering som inkluderar fascismen.
... - Förr hade vi råd med lyxen att slänga oss med ordet fascist. Nu har vi fascism, de sitter i riksdagen och har ungefär 10 procent av stödet från valmanskåren.
- När en fascistisk rörelse lämnar den marginella tillvaron händer alltid samma sak. En makt*bärande klick inom rörelsen försöker normalisera den och hitta allianser. De försöker tona ner radikaliteten så långt som möjligt utan att överge ideologin. Det typiska är De långa knivarnas natt 1934, när Hitler lät skjuta Ernst Röhm för att näpsa de radikala, säger Henrik Arnstad.
Arnstad kallar sin bok för vetenskapsjournalistik och har det uttalade ärendet att presentera aktuell forskning för en bredare allmänhet. Han gör samtidigt en redovisning av 1900-talets fascistiska rörelser och ett försök att definiera fascismen som ideologi. Arnstad landar i en definition av fascismen som en ultranationalistisk rörelse med nationens återfödelse som mål. Utifrån den drar han sig inte för att kalla Sverigedemokraterna för ett fascistiskt parti.
- Jag går längre än så, jag menar att de är ett skolexempel på fascism. Rörelsen är sprungen ur den svenska nazismen under mellankrigstiden och skinhead-rörelsen på 1980-talet, säger han.
I sitt avslutande kapitel redogör Henrik Arnstad för samtida politiska rörelser som Gyllene gryning i Grekland, Jobbik i Ungern och inte minst nordiska partier som Dansk folkeparti och Sverigedemokraterna.
Han målar en mörk bild av Europas politiska karta och menar att fascismen har framtiden för sig. 2000-talet riskerar enligt honom att bli ”fascismens stora århundrade”.
- Den enda ideologi som erbjuder framtidstro i dag är fascismen, och de har ett kärleks*budskap. Fascister förstår inte varför fascismen beskylls för hat, de älskar sitt land.
Henrik Arnstad pekar på de etablerade partiernas ansvar för att erbjuda människor en politik som ger hopp om en bättre framtid. Han menar att de traditionella ideologiernas oförmåga att fånga upp hela befolkningen har bäddat för Sverigedemokraternas framgångar.
- Nu finns det två nya block i svensk politik: ett demokratiskt block och ett fascistiskt block. Vi måste vara beredda på en regering med sossar och moderater därför att det är bättre än en regering som inkluderar fascismen.
... - Förr hade vi råd med lyxen att slänga oss med ordet fascist. Nu har vi fascism, de sitter i riksdagen och har ungefär 10 procent av stödet från valmanskåren.
Edit: Klokt skrivet av lampros i inlägget ovan.
__________________
Senast redigerad av Nebeltag 2013-03-28 kl. 12:09.
Senast redigerad av Nebeltag 2013-03-28 kl. 12:09.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera