2012-11-04, 22:35
#1
På lågstadiet var det så lätt, man frågade chans och sedan var det fri och fröjd tills man dumpade någon eller själv blev dumpad. När man kommer längre upp i åren blir det bara mer besvärligt. Har haft två relationer, den ena var en sjuk överenskommelse som aldrig borde skett, den andra minns jag inte hur den gick till från dejt till par.
Har träffat en kille i ca två månader nu. Det gick väldigt snabbt för att sedan avstanna helt och nu händer det en massa igen. Han har träffat min familj och släkt, jag har fått nyckel hem till honom, sover där sådär 2-5 ggr/vecka, vi börjar planera aktiviteter tillsammans, går på Ikea och älskar numera istället för att knulla. Har precis nyligen börjat berätta för varandra att vi gillar den andra. Det känns som jag aldrig haft en såhär bra relation men tvivlar ändå över vår relation.
Jag har inte träffat någon annan sen dag ett då vi sågs, vilket han har. Hittade ett par använda trosor hos honom precis när vi börjat träffas som inte var mina. Råkade även se en chatt som inte var alltför trevlig att läsa och den var från när vi redan setts en tid. Jag kan inte bli sur över trosorna - eller en chatten även om konversationen känns besvärande. Dock sa han att han dumpat sitt kk ca 1 vecka efter vi börjat träffas... Och trosorna var inte något random krogragg då jag hittade dem mitt i veckan och då jag varit där 2 dagar innan.
Antingen var han inte seriös i början och nu känns det annorlunda, men jag kan ju inte vara säker på att han inte är en douchbag. I vilket fall, hur går det till när man blir ett par? Känner mig handikappad men... Jag vet ju inte om hans vänner och familj känner till mig. Om han ser mig som sin tjej eller något annat. Ska jag bara vänta på "något" eller tar man ett serious talk för att reda ut sådant här? Egentligen klarar jag mig bra som det är nu, men det är det att jag aldrig kommer acceptera otrohet. Jag vill ha exklusivitet. Om jag hittar ett par trosor igen och vi är ett par kan jag ju be honom dra åt helvete. Om jag skulle göra det idag vet jag inte om jag kan det.
Har träffat en kille i ca två månader nu. Det gick väldigt snabbt för att sedan avstanna helt och nu händer det en massa igen. Han har träffat min familj och släkt, jag har fått nyckel hem till honom, sover där sådär 2-5 ggr/vecka, vi börjar planera aktiviteter tillsammans, går på Ikea och älskar numera istället för att knulla. Har precis nyligen börjat berätta för varandra att vi gillar den andra. Det känns som jag aldrig haft en såhär bra relation men tvivlar ändå över vår relation.
Jag har inte träffat någon annan sen dag ett då vi sågs, vilket han har. Hittade ett par använda trosor hos honom precis när vi börjat träffas som inte var mina. Råkade även se en chatt som inte var alltför trevlig att läsa och den var från när vi redan setts en tid. Jag kan inte bli sur över trosorna - eller en chatten även om konversationen känns besvärande. Dock sa han att han dumpat sitt kk ca 1 vecka efter vi börjat träffas... Och trosorna var inte något random krogragg då jag hittade dem mitt i veckan och då jag varit där 2 dagar innan.
Antingen var han inte seriös i början och nu känns det annorlunda, men jag kan ju inte vara säker på att han inte är en douchbag. I vilket fall, hur går det till när man blir ett par? Känner mig handikappad men... Jag vet ju inte om hans vänner och familj känner till mig. Om han ser mig som sin tjej eller något annat. Ska jag bara vänta på "något" eller tar man ett serious talk för att reda ut sådant här? Egentligen klarar jag mig bra som det är nu, men det är det att jag aldrig kommer acceptera otrohet. Jag vill ha exklusivitet. Om jag hittar ett par trosor igen och vi är ett par kan jag ju be honom dra åt helvete. Om jag skulle göra det idag vet jag inte om jag kan det.