Man kan tro på Gud utan att veta om det

Du har rätt i att jag kan vara tydligare, det kan alla alltid vara. Egentligen är problemet att kyrkan har ställt sig i vägen för människorna, så att det blivit svårt att se Gud. De har genom århundradena byggt en mur av dogmer mellan människor och Gud. Med Jesus är det tvärt om: han gjorde Gud synlig, blev en bro över den mur som den tidens prästerskap hade byggt med sina dogmer.

Förtydligande: begreppet Gud är infekterat, egentligen är det ett fornnordiskt ord som betyder god (kuth). De första germanska kristna tog fasta på Jesus ord: Endast fadern i himlen är god. Ordet för Gud och för god är mycket lika på alla germanska språk.

Begreppet tro är också infekterat och inte precist, så jag undviker det hädanefter. Jag menar att frågan ifall Gud finns är ganska meningslös. Viktigare är om man har förtroende för det goda. Den som inte vågar stå för det goda ligger dåligt till och blir starkt pressad att vika sig för det onda: att bara tänka på sig själv och vad man själv vill ha och även gå över lik vid behov.

Man kan prioritera områden för 'förbättring'. Och åtminstone på ett religiöst debatt-forum är det essentiellt inte att vifta med röda flaggar i form av monopol-anspråk, patronisering, 'taktik' eller genom finurligt agenda-skapande ....... om man har ett budskap att erbjuda. (Varemot kritik inte är liknande begränsat).


Jag har en stor personlig sympati för den direkt-upplevande, individuella religionsform (t.ex. transcendentalism). Dels brukar religionister av den typen vara medvetande om det subjektiva i sånt, och dels är metoderna inte särskild monopol-sökande hotfulla. Sekularister kan med fördel (givetvis minus 'gud') benytta sig av samma.


Majoriteten av alla Jesus-versioner/tolkninger har också dogmatiserats.


Ja. Men är det öht. nödvändigt att ha ett 'guds'-koncept? En metafysisk 'primary cause', typ Brahman eller Tao, borde väl skapa mindre problem.


Helt undan det kan du knappast komma. Det är trots allt ett allmänt vedertagit ord, lämpligt i vissa sammanhang. Om du slopar det ang. din egen position kan vara vettigt.


Ja.


Agreed, men det är inte vägens slut. Det finns olika 'perspektiv' på gott/ont; mest tydligt sett i kontrasten mellan positivistisk (absolut) etik och utilitaristisk etik.

Ja, men när han vandrade omkring i Israel och undervisade, så såg människorna Gud genom Jesus, trots alla hinder som prästerskapet hade byggt.

Direkt efter hans död urartade hans budskap och murarna började byggas. Det verkar ligga i människans natur att skapa rangordningar och hotsituationer.
Jag har inte alls ditt filosofiska och intellektuella perspektiv. Godhet är inget system, till skillnad från ondskan som sätts i system dagligen, i form av mobbing och hot etc.

Inom Jesus-'rörelsen' fanns det redan då 3-4 olika perspektiv att tolka honom från (öppet manifesterade snabbt efter hans död). DU ..... som nutidig individ ..... kan antingen välja en av dessa tolkninger och ansluta dig till den, vilket i prinicip gör dig till dogmatiker......

........alternativt har du ett eget 'inre kompass' med enda underlaget: "Det fanns en kille som hette Jesus" och detaljerna får du sen själv ta reda på.


Nej, du har inte mitt filosofisk/intellektuella perspektiv; det är jeg medvetande om och skrev därför om kontrasten mellan ditt och mitt perspektiv.

Ditt (positivistiska, 'absoluta') perspektiv har, av flera anledninger, en bevisbörda. Frånsett den pragmatiska erfarenhet, att positivistisk, 'absolut' etik mycket sällan fungerar i större sammanhang.

Varemot utilitaristisk etik är en enkel 'kohandel' mellan motstridande intressen, men underlag i 'minst möjligt (mundant) lidande'. Det fungerar avsevärd bättra i den rationella verklighet ...... OCKSÅ för teismen.

Nu är det du som patroniserar och du envisas att pressa in mitt allmänmänskliga resonemang i ett filosofiskt mönster. Men det handlar inte om teori detta.

I stället för att teoretisera ondskan, se klippet i Aftonbladet om mannen som låg medvetslös på tunnelbanespåret och blev rånad av en person som sedan inte larmade. Mannen på spåret blev överkörd, men överlevde efter amputering av ben.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15425610.ab

Vi människor lever i en värld av ljus och mörker. De flesta av oss går inte in i mörkret som rånaren i klippet, men vi vågar oss inte heller på att gå in i ljuset och helt överge det mörker som vi tycker oss behöva lite av till livs.

Vad jag vill säga är att ondska och själsligt mörker är ett faktum - det är inte en teori utan ett validerat faktum. Det finns ingen anledning att föra diskussionen på ett filosofiskt plan. För att inte bli en människa som lever i mörkret och inte kan tro på en godhet i tillvaron måste men bejaka vikten av den godhet som strider mot hela vår kultur och vår samhällsordning av konkurrens och egoism.

Och, godheten är en starkare kraft än de flesta föreställer sig och endast med förtroende för denna kraft får man styrka att kunna motstå ondskan-mörkret i de svåraste situationerna.

Jag beklagar om min kommentar kan upplevas som patroniserande. Vad jag i första paragrafen ovan framförde är religions-historiska fakta, och andra paragrafen är inte nedlåtande, men ger dig en individuell legitimitet (om du nu inte försökar göra den 'objektiv', vilket inte är så lyckat).

Ditt resonnemang är INTE allmänmänskligt.


Du generaliserar från det specifika till det allmäna. Desutom får man förmoda, att det inte fanns någon religiös person ..... av det 'rätta slaget' ....blant åskåderna.


Enligt dig och enligt dina normer.


Dom flesta bryr sig helt enkelt inte, och vill ha mat på bordet, tak över huvudet och trygghet.


Du har fortfarande inte förklarat varför dina normer är giltiga, och hur du kan validera något från såna icke-validerade premisser.


Det skulle ju vara bekvämd för dig, så allt skall utspelas på din planhalva, med dina regler.


Enligt ditt norm/värde-system.


Visst, utilitaristisk 'godhet' är mycket bra i stora sammanhang. Din 'godhet' är bra i små, konsentuella gruppor av vuxna.

Nu måste du nog validera att du är en människa. Jag skulle kunna programmera en dator att ge motsvarande reflexiva svar som du gör.

Jag är imponerat. Jag kännar en av världens top-ten matematiker inom området AI, och han kan inte göra sånt till 100%.

Men det skall erkännas, att en stor del av mina svar till dig är reflexer. Har man varit igenom dom olika 'guds'/metafysiska marknadsförings-argumenten tillräckligt många gånger blir responsen på det efterhand en rutin.

speciell för vad? för vem, vilka? varför behövs det speciella sekteristiska vad gäller rörliga fenomen som känslor och tyckanden?
när du säger att gud är speciell är det exakt samma som att säga att luften är speciell eller åh solen lyser idag, alltså är jag snäll, du är alltså inne på falsk marknadsföring.
dels för att din känsla inte är mer än en känsla, inget som lämpar sig för marknadsföring oavsett att inte bara du tycker det är ok med falsk marknadsföring.

vad får du sagt med det? att det är relevant att börja leta symboler ur luften (nej för att du hämtar från straffboken bibeln) istället för att acceptera att det där symbolspråket faktiskt är religionens mest intrikata trixande med det språk som människan har som medel att förstå varandra! men man missbrukar förmågan att kommunicera genom det där ovanperspektivet och man börjar tidigt......


då är det bättre att se det icke-färdiga som skönheten i sig, bara det att babysar inte kan gå trots att de föds med två ben och fötter med tår som "borde" gripa tag i underlaget... nej, så perfekt är inte den lilla människan och inte den stora heller.

mentalt : att det är gott nog att inte gapa över ett påhittat himmelrike, det vi alla har att göra med i världen kan vara gott nog.

finns hittills absolut inget som säger att en enda av alla de religiösa drömmarna ens är i närheten av de villkor som väntar när kroppen är färdig att dö, inget.

, därför kan det vara tämligen lätt att gissa, att även döden bjuder på outgrundliga villkor och det kan gå i motsatt riktning mot strävan till perfektion... stick i stäv med all den neurotiska planering som människor gett sig in på, i viljan att ta kontroll över sinnen för att planera makt och vidmakthålla helst total kontroll över människor.

där har religioner lyckats genom att få dig till att svälja myten om "det goda" + "det onda" människan har därmed blivit omåttligt fåfäng.

Inte lika speciell som min enhörning.
Min enhörning är det mest perfekta och fullkomliga väsen i multiversum och varför den är det är för att den inte är skapad utan evig, och därför finns inte din gud.

Om du inte förstår det så använder jag ditt egna resonemang för att tydliggöra hur dåligt det fungerar för att komma någonvart.

Massa fina ord men jag skönjer ingen egentlig mening.

Om du vill tala moral så tala ur skägget. Hur som helst så kommer du inte lyckas bevisa gud genom att börja snacka moral. Många betydligt bättre teologer än dig har försökt men inte kommit särskilt långt.

Om något så är moral ett mycket bra bevis för hur väl evolution fungerar.