Man kan tro på Gud utan att veta om det

Alla som tror att det finns en god makt i tillvaron tror på Gud. De som inte kan tro på denna goda makt ser bara ondskan och har ingen kraft att stå emot denna ondska.

Religion är bara människors fåfänga försök att styra de krafter som hon inte kan styra på annat sätt.

http://listen.to/iesho

Vilket skitsnack man vet väl vad tror på och inte tror på.

sök hjälp, du har vanföreställningar

Eller så finns det de som tror att människan har makten att vara god utan en god makt (som oftast inte framställs som särskilt god).

"God makt i tillvaron"? Räcker det med att tycka att en politiker eller kanske en sjuksköterska är god? De är goda (enligt definition), de har makt (du har inte sagt något om omnipotens här) och de är i tillvaron (de existerar).

Vad är en 'makt'? Något liknande som en 'kraft' i naturlagarna, dock möjligen med metafysisk ursprung? Hur kan existensen av en sån 'makt' observeras och valideras, och hur kan denna 'makts' inneboende kvaliteter/principer fastställas?

Är det en ultimativ, absolut sanning? Är denna 'sanning' associerat till en specifik 'gud' eller endast allmänt till guds-konceptet?

Som jag läsar det är frågaställningen här lika meningslös som om någon hade frågat om 'butterfly-effekten' av Russels tekanna.

Däremot vet jag, att funktionen 'rationellt tänkande' kan leda till skapandet av ett etisk underlag och påföljande etisk regelverk (utilitaristisk etik), som från ett perspektiv av 'minst möjliga lidande' är överlägset 'guda'-spekulationerna.

Hur vet man att den goda makten är just Gud? Kan ju vara Allah, eller Buddah eller snälla Aliens, alternativt Michael Jacksson...

Tron på att man tror sig veta något.

Vad man än tror på kommer det man tro på vara felaktigt.

Man kommer alltid tro på något. Man kommer alltid tro att det man tror är sanning.

Vad händer om man sätter sin tro till det ultimata testet.

Att tro att allt man tror är en sanning skapad av en själv i syftet att nå högre i ens existens.

Vad händer om man VET med all säkerhet att allt man upplever och ser och tror sig vara en del utav enbart är skapat för dig.

Människans tro är det sista som lämnar människan innan döden. Det är något vi OMÖJLIGT kan undvika.
Att inte vara troende på livet i sig är att inte existera.

Så länge man känner att ens tro är något man behöver för att leva och inte något som livet kräver av en är allt ok.

Trons syfte är alltid bara att hålla ens tankar i ordning. Sanningen som ens tro pekar på är vi redan en del utav.

Vad betydar detta?

Att alla 3.500 'gudar' och ung. 50.000 religioner är 'sanna'?

Tron har absolut ingenting med religion att göra. Att formulera en sanning i ord kommer alltid vara omöjligt.

Det som en tro bygger på är att man sätter något högre än ens tankar. Om ens tankar säger "jag suger", så väljer man att tro på något annat.

Endast genom att helt förlita sig på sin tro kan man uppleva maximal lycka hela tiden hela ens liv.
När detta sker kommer en ens beslut i livet inte längre grunda sig i en rädsla för olycka. Man upplever total frihet då man helt plötsligt kan befinna sig i vilken situation som helst i världen och fortfarande vara 100 % lycklig. Dvs man har inget att förlora.

Det mesta jag säger har absolut inget värde i sig. Jag försöker alltid bara förmedla en känsla jag har.

Jesus pratade ofta i metaforer, för de som inte vill se är det bara ord. För de som vill se kan man använda orden till att söka svaren inom sig. På så sätt måste man komma fram till alla svar själv, Jesus sa ingen sanning. Han pekade bara på svaret som redan finns inom oss alla.

Jesus om han fanns var en man, inget annat.

Så om jag inte tror på en gud så är jag ond och går runt och vill göra ont?

Ja, du vet om du tror på godhet eller inte, men om du inte känner Gud så vet du inte att det är Gud du tror på.