Man kan tro på Gud utan att veta om det

Religion har sin text i bibel och koran och veda och andra samlingar, det är de troende som i blindo inte kan ta till sig att en bok aldrig är en sanning varur man ges rätt att förtrycka och skada andra.
Din funtamentalistiska syn är skrämmande okunnig!

Du kanske inte känner dig bekväm med att bli upplyst om att du vill låta främlingsfientlighet blomma ut med "jesus" /eller är det egentligen muhammed du förklär?) som plakat för att skydda ditt riktiga hat mot människor (kanske enbart personliga vendettor du vill dra igång, är det nytt... icke) vilka utmanar dig i filosofi, som är lyckliga i sig sälv, du kanske är avundsjuk på dem vilka ser livet i livet självt, som anstränger sig utan att dra i auktoriteter eller hårdingar för att slå på käften mot dem som saknar tron, ... så djupt inom dig missbrukar du auktoritet, då du tror och vill ha troende till "ödmjuka själar som lyder dig" men vad du skriver just här, är genuint yttryck för stort missnöje och hat, fördömer och skadar med sådana uttryck, jag skulle säga att det vilar mycket våld i det du säger, vi har vrit inne på det innan; att du systematisk tar på dig skygglappar för att direkt angripa dem som inte passar dig, utifrån "gudsargument" inte från sakligt argument, då gud enigt dig legitimerar och förlåter dina förehavanden med maktmissbruk.

Det finns inget fientligt eller våldsamt i att förneka gud som realitet, bibeln finns, troende har den som helig men att du drar iväg och direkt förstör människors liv för att du fördömer icke-troende på gud är inte ok.
(eftersom din tro är mycket diffus, tror inte ens det är jesus du tror på, utan är anfrätt av det psykiska av andra troende, som vilar i mättad religion influerat av vidskepelse, du hade bara inte tillgång till det heliga va? för det verkar som att du låtsats vara präst men blev genonskådad)


Den texten du har här, är den hämtad från 20 30 eller 40 eller 50-talet, det är iaf svartvit indelning, de som inte tror är onda och svaga i själen., motbjudande text.

Ja, ungefär. När de förlorar intresset fortsätter de med det de "kan".

Religion är ett surrogat för rättfärdighet, men Jesus är inget vansinne:

Lyckliga är de som hungrar efter rättfärdighet, för de ska bli mättade.
Lyckliga är de ödmjuka, för de ska ärva riket.
Lyckliga är de vänliga, för de ska bemötas vänligt.
Lyckliga är de renhjärtade, för de ska se fadern.
Lyckliga är de som blir förföljda i sina hjärtan, för de känner fadern.
Lyckliga är de fridsamma, för de ska kallas Herrens barn.
Och lyckliga är de som förföljs för en rättfärdig sak, för de hör till Herrens rike.

Är då påpekandet om präster utan tro en sådan scotsman?

Och lyckliga är skolastikern, oratorn, demagogen och retorikern, för de skall semantik-dansa, orera, förvränga och snicke-snacka.

Nu känner jag mig, ad hoc, som förväxlad med en korsning av en strawman och en scotsman.

Men det gör ingenting för sådant är inte så mycket att orda om.

Ja, det är väl vad vi skrev? Att du istället för att svara på frågan gjorde en undanflykt var du försökte föra tvivel över sagda prästers tro, helt utan något underlag som talar för att de prästerna skulle vara mer eller mindre troende än någon annan självutnämnd troende.

Ja, men det var ju ett allmänt resonemang om vissa präster i allmänhet om vilka det inte går att bevisa någonting. BlackJewel generaliserade att alla präster var militärorienterade, medan jag påpekade att just den utpekade gruppen av präster tror på våld och därför inte följer Jesus budskap.

Att ni orkar? Ni måste verkligen hata Jesus ...

Jag har personligen ingenting emot Jesus. Jag tror han har en oförtjänt myt om sig, men jag har ingen direkt uppfattning om honom som människa. Vad jag i det här fallet har problem med är bara dåligt underbyggd argumentation vars enda syfte är att bevara någons presuppositioner i en kritisk miljö snarare än att ta en ödmjukare inställning. Jag har heller ingenting emot dig eller dina egenkosntruerade dogmer, för mig handlar det mer om att påpeka 'felaktigheter' som förefaller uppenbara från mitt perspektiv.

Det sista verkar ju legitimt.

Men på vilket sätt skulle Jesus ha ett oförtjänt gott rykte? Du menar antagligen inte att han nu har någon nytta eller glädje av sitt rykte? Han lät sig torteras till döds, i stället för att fly, just för att ryktet om honom skulle nå över hela världen.

– Och när laglösheten breder ut sig kommer hårdheten att öka och kärleken att falna. Men den som är ståndaktig till slutet ska räddas. Och glädjebudskapet om Herrens rike ska predikas över hela världen och omvittnas för alla folk. Och sedan ska slutet komma.

– För i slutet av denna tid av lidande ska solen förmörkas och månen ska sluta skina och stjärnorna ska falla från himlen. Människorna kommer att gripas av ångest och skräck över vindens och havets dån. Ja, människor kommer att dö av skräck i väntan på vad som ska hända med världen, för hela himlen kommer att skakas.

Det är nog ganska klart att det som åsyftas är att det är Jesus rykte i sig som är oförtjänt, inte att det är oförtjänt gott (om än att det förmodligen är det också). Dvs att Jesus har tillskrivits egenskaper som han inte besuttit.
Ryktet om att han valde att torteras till döds istället för att fly för att ryktet om honom skulle nå världen är ett av de rykten som förmodligen är värda att nämnas i sammanhanget.
Den enda källan på att Jesus skulle ha varit övernaturlig på något sätt är ju det nya testamentet. Men det dök ju upp massor med samtida evangelier som avvisades.

Jag är mer eller mindre övertygad om att evangelierna skrevs som en klassisk hjälteberättelse i samma litterära stil som Homeros epos och överdrev allt runt personkulten som uppstod.

Om du är intresserad av att veta mina belägg för detta så kolla gärna på serien "Excavating the empty tomb" av Truthsurge på Youtube. Det är många timmar att se, men jag fann det mycket intressant.

Kyrkofäderna valde ut de fyra evangelier som de tyckte var bäst och tog med dem i Bibelns NT. De apokryfiska evangelierna är inte helt ointressanta, inte alls, men just i detta fall tycker jag att kyrkan gjorde ett gott urval.

Det går lika lite att bevisa, för de ovilliga, att evangeliernas Jesus är en historisk person, som det går att bevisa, för de ovilliga, att evangeliernas Jesus inte är en historisk person. Samma förhållanden gäller för de flesta personer omnämnda i mycket gamla urkunder.

Men bortsett ifrån att ni anser er ha kontroll över vad som är möjligt ("naturligt") eller inte - den som studerar budskapet upptäcker snart att det inte är ett typiskt hjältebudskap. Inte ens lärjungarna tyckte om eller förstod budskapet.

Så frågan är: Vem tycker om budskapet och varför fördes det vidare?